Sök:

Sökresultat:

576 Uppsatser om Kvinnlig frigörelse - Sida 31 av 39

?SpÀnning i böcker Àr vÀldigt bra och roliga böcker Àr vÀldigt roligt.? : En kvalitativ studie om 9 pojkars lÀspreferenser och lÀsintressen

Denna studie undersöker vilken typ av litteratur som 9 pojkar i Ă„rskurs 5 vĂ€ljer att lĂ€sa. Dessutom granskas i studien vilket intresse som finns bland dessa pojkar gĂ€llande lĂ€sning. Studien Ă€r kvalitativ och bygger pĂ„ semistrukturerade intervjuer som gjorts med pojkar frĂ„n 2 olika klasser pĂ„ samma skola. Fokus har legat pĂ„ pojkarnas egna tankar och Ă„sikter utifrĂ„n deras perspektiv. I litteraturdelen presenteras litteratur som behandlar pojkars lĂ€spreferenser.Övergripande kan sĂ€gas att pojkar har ett bristande lĂ€sintresse och de lĂ€ser litteratur som frĂ€mst utspelar sig utanför sin egen verklighet.

Syns du inte sÄ finns du inte : en studie av kvinnlig representation i fyra svenska musikmedier

Det finns ytterst fÄ beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor pÄ musikfÀltet, men mÀnnen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, bÄde vad gÀller artister och journalister. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- pÄ festival. Vidare vill jag undersöka hur mÄnga av texterna och inslagen som Àr gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjÀlp av dessa tvÄ representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön.

JÀmstÀlldhet i det fördolda? : En feministisk pragmatisk diskursanalys av Lgy 70,Lpf 94 och Gy 2011

Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jÀmstÀlldhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förÀndrats i lÀroplanerna. Undersökningen gÄr igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och Àven de propositioner som ligger till grund av lÀroplanerna och analyserar dem utifrÄn ett feministiskt perspektiv. Detta för att fÄ fram en fördjupad kunskap om hur jÀmstÀlldhets sÀtts i uttryck i respektive lÀroplan. Uppsatsen metod bestÄr av en diskursanalys som grundar sig pÄ Bacchis "What?s the problem represented to be??-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte.Undersökningen visar att jÀmstÀlldhetsarbetet har fÄtt ett större utrymme över tid, men Àven att jÀmstÀlldheten fortfarande aktivt ska arbetas för.

En analys av EPC som modell för energieffektivisering : En djupdykning i energieffektiviseringsÄtgÀrder i UmeÄ kommuns EPC-projekt för att nÀrmare förstÄ EPC som projektform vid energieffektivisering

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

Identitetssökning : en konstnÀrssjÀls dilemma

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig sjÀlv som musiker hÀr och nu. Det blev mÄnga byten av instrument i min musikaliska karriÀr, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig sjÀlv. Vem Àr jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? UppvÀxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stÄ  pÄ men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad Àr rÀtt och vad Àr fel? Finns det rÀtt eller fel? Hur har min identitet pÄverkats av de olika utbildningssystemen? Jag skapade en enkÀt för utlÀndska studenter för att ta reda pÄ om jag Àr ensam om mina upplevelser och dÀrmed fÄnga eventuella skillnader.UppvÀxt och skolgÄng pÄverkar  musikers identitet och man bÀr konsekvenserna av skolningen genom hela livet.Hur pÄverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat nÀrmare pÄ detta.PÄverkas musikers identitet av kön? Hur lÀtt Àr det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar pÄ sÄdana frÄgor.I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet.Jag har kommit fram till att min identitet Àr Musiker och VÀrldsmedborgare.

MusiklÀrare pÄ ett högstadium - En fallstudie pÄ tvÄ lÀrare ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur medvetna musiklÀrare Àr om jÀmstÀlldhetsperspektivet i sin undervisning, om det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga lÀrare och hur lÀrarna ser pÄ de budskap och vÀrderingar de förmedlar i sin undervisning ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Undersökningen genomfördes pÄ en skola med hjÀlp av observationer och kvalitativa intervjuer av berörda lÀrare. De resultat jag kom fram till var att lÀrarna, en manlig och kvinnlig, i stort sett behandlade sina elever pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt. Det förekom tendenser till upprÀtthÄllande av traditionella könsmönster, men i liten skala. Av resultaten har jag dragit slutsatsen att jag i princip har fÄtt svar pÄ mina forskningsfrÄgor, men att det skulle behövas mer forskning pÄ omrÄdet och i större skala.Music teachers at the upper level of compulsory school - A case study of two teachers in a gender perspectiveThe purpose of this article is to illustrate music teachers awareness of the gender perspective in their teaching, if there are any differencies between male and female teachers and how the teachers think about the messages and values they share with the students in their teaching in a gender perspective.

Stadsliv och stormarknader : En fallstudie över Sandvikens centrum

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Kvinnors rÀtt i samhÀllet?

Detta Àr en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen Àr baserad pÄ tvÄ tidskrifter som kom ut 1859 och framÄt. Den ena tidskriften Àr Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra Àr Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgÄvor under deras första Är för att ta reda pÄ vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra nÄgot till den rÄdande hierarkin som fanns i samhÀllet med manlig dominans. Syftet med undersökningen Àr att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gÀllande kvinnorna i samhÀllet eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag anvÀnt mig av en ideologikritisk textanalys som innebÀr att man lÀser texterna med vetskapen om att det finns en rÄdande ideologi i samhÀllet dÀr texterna ges ut och att ocksÄ försöka se om texterna visar nÄgon form av ?reform? för att förÀndra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar Àmnen som kvinnors rÀtt till arbete och utbildning och att kvinnor ska fÄ fler rÀttigheter i samhÀllet, sÄsom röstrÀtt.

DjÀvulen syns i detaljerna

Titel: ?DjÀvulen syns i detaljerna?Författare: Maria Möllborn och Josefine SöderstedtKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90)Termin: Ht. 2007Sektion: HÀlsa och SamhÀlle (HOS)Handledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av dokument: C-uppsatsSidantal: 62Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den mediala framstÀllningen mellan manliga och kvinnliga politiker och om det finns nÄgon skillnad i framstÀllningen av dessa? Tanken med vÄr forskning Àr att bidra till en mer aktuell bild av hur dagens medieframstÀllning av hur kvinnliga och manliga politiker ser ut. Vi anser ocksÄ att Sverige befinner sig i en brytpunkt dÀr vi för första gÄngen har en kvinnlig statsministerkandidat i ett av de största partierna inför valet Är 2010.

Pesticider i frukt och gro?nsaker : en litteraturstudie om fo?rekomst och risker fo?r ma?nniskans ha?lsa

Rekommendationer fra?n Livsmedelsverket manar till ett o?kat intag av frukt och gro?nsaker samtidigt som halten av beka?mpningsmedel, pesticider, i dessa gro?dor har diskuterats myck- et. En fra?ga som ofta sta?lls i denna diskussion a?r ifall svenska frukter och gro?nsaker innehar la?gre halter av dessa beka?mpningsmedel och a?ven huruvida nuvarande niva?er av beka?mp- ningsmedel i frukt och gro?nsaker ger negativa ha?lsoeffekter. Syftet: Att underso?ka fo?rekomsten av pesticidrester i frukter och gro?nsaker och studera hur dessa skiljer sig i svenska gro?dor ja?mfo?rt med gro?dor odlade i andra la?nder. Dessutom a?mna- des underso?ka hur pesticider pa?verkar ma?nniskan. Metod: Litteraturstudie genomfo?rdes med hja?lp av artikelso?kning i databaserna PubMed och Web of Knowledge.

LÀrares och förÀldrars höglÀsning, tidskrÀvande och jobbigt eller alldeles underbart? : En systematisk litteraturstudie av lÀrares och förÀldrars roll vid höglÀsning

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

D?lig st?mning i kyldisken? Konsumentens uppfattning av Oatlys marknadsf?ring

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Kvinnans rÀtt till en röst : Valet 1921 i Dagens Nyheter

Denna uppsats undersöker hur kvinnans samhÀllsroll framstÀlldes under valet 1921. Syftet Àr Àven att studera hur Dagens Nyheter framstÀllde uppfattningen om vad som var kvinnligt och vad som var manligt i förhÄllande till den kvinnliga röstrÀtten. Ur tre olika utgÄvor av Dagens Nyheter har fyra artiklar valts ut att analysera. Alla dessa fyra artiklar Àr publicerade pÄ första sidorna av tidningarna och tre utav de fyra artiklarna innehÄller bilder samt illustrationer. Med hjÀlp av en textanalys samt en mindre semiotisk analys och verktygen denotation och konnotation har varje artikel analyserats.

Skilda vÀrldar ? Herrklubben kontra föredömet : En studie om rekryteringsprocessen till bolagsstyrelser i börsbolag och statligt helÀgda bolag

Background: Female representation on boards is an ongoing debate. The European Parliament voted in November 2013 in favour of a proposal that it should be at least 40 percent women on company boards by 2020. Jens Spendrup, president of the Confederation of Swedish Enterprise, was interviewed on Swedish Radio in February 2014 and stated that there are not enough qualified women to recruit to the company boards. The listed companies in Sweden only have 22 percent of women in their company boards and given Jens Spendrup?s statement should they have difficulty reaching up to 40 percent by 2020.

Stadsliv och stormarknader - En fallstudie över Sandvikens centrum

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->