Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.

Den hÀr designstudien försöker ta reda pÄ hur ett digitalt trÀningsverktyg, riktat till elever pÄ högstadiet och gymnasiet, och avsett att trÀna grundlÀggande aritmetiska kunskaper och huvudrÀkningsstrategier skulle kunna utformas. Detta görs genom att faktiskt utforma en konkret applikation. De aspekter som undersöks Àr 1: hur ett sÄdant verktyg bör anvÀndas i förhÄllande till den normala undervisningen, 2: hur interaktionen med anvÀndaren bör utformas och 3: vilket matematiskt stoff det bör behandla. Den resulterande applikation skall anvÀndas som en integrerad del av en normal undervisning, lÀgger stor vikt pÄ motivationsskapande och regelbundet, lÄngsiktigt övande, samt behandlar i första hand automatisering av tabellkunskaper och grundlÀggande aritmetiska regler..

Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.

Samverkan i Kronobergs lÀn bedrivs mellan försÀkringskassa och arbetsförmedling. Verksamheten innebÀr arbetslivsinriktad rehabilitering för individer. Under 2007 presenterade lÀnet ett mycket gott resultat för verksamheten och lÄg i topp jÀmfört med övriga lÀn. DÀrav finns intresse att studera verksamheten. Studiens syfte Àr att beskriva det samverkansarbete som sker mellan myndigheterna i verksamheten Samverkan och att generera hypoteser som kan förklara de goda resultatsiffror Kronobergs lÀn har presterat.

Studiens syfte ?r att unders?ka vilka tolkningar och beskrivningar tittaren g?r av de produktplaceringar presenteras i TV-serien Snabba Cash. Mer specifikt studeras vad som kr?vs f?r att f?nga tittarens uppm?rksamhet vid produktplaceringar och hur exponeringarna f?r publiken att resonera och motivera sina upplevelser av det varum?rket som marknadsf?rs. Med fr?gest?llningen hur uppfattar unga vuxna produktplaceringar av specifika varum?rken som marknadsf?rs i TV-serien Snabba Cash och p? vilka s?tt p?verkar uppfattningarna attityden mot varum?rket? Studien har en deskriptiv och explorativ kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av djup karakt?r. Det teoretiska ramverket best?r av Persuasion Knowledge Model (PKM) och Elaboration Knowledge Model (ELM).

Denna underso?kning bygger pa? en kvalitativ metod och fokuserar pa? unga tjejer som la?ser bloggar och deras uppfattning och tolkning av dem. Vi vill underso?ka varfo?r unga tjejer la?ser bloggar, om la?sarna ser upp till bloggare och om la?sarna a?r kritiska till na?gon blogg eller en del av en blogg. Fo?ljande fra?gor intresserar oss da? bloggar a?r ett fenomen som har o?kat enormt de senaste a?ren.

AbstraktSyfte: Att beskriva den information om anhörigstöd som presenteras pĂ„ hemsidor ikommuner i norra Sverige.Bakgrund: Äldre personer bor kvar hemma lĂ€ngre och behöver i större utstrĂ€ckninghjĂ€lp av sina anhöriga. Anhöriga behöver ofta stöd för att klara denna uppgift.Kommunerna har en skyldighet att erbjuda anhörigstöd, men kan ha svĂ„rt att nĂ„ ut medsin information om vilket stöd de har att erbjuda.Metod: En dokumentanalys med kvalitativ och kvantitativ ansats. Information omanhörigstöd inhĂ€mtades frĂ„n alla Norrlands 54 kommuners hemsidor. InnehĂ„lletanalyserades genom manifest kvalitativ analys och kvantitativ analys för jĂ€mförelsermellan kommunerna.Resultat: Studien visade att 96 % av kommunerna har information om anhörigstöd pĂ„sina hemsidor. Informationen varierade mellan kommunerna.

Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Syfte:VÄrt syfte Àr att utreda om svenska förvaltare av etiska fonder pÄverkar utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen hos svenska börsföretag. I den mÄn de pÄverkar ska vi dessutom utreda vad de pÄverkar och hur. Metod:Uppsatsen Àr kvalitativ, deskriptiv och genomförs med anvÀndande av grundad teori (Glaser & Strauss). Empiriinsamlingen har huvudsakligen skett genom intervjuer. Teoretiska perspektiv:Det teoretiska ramverket bestÄr av de vidareutvecklingar av intressentteorin som utvecklats inom forskningsomrÄden som angrÀnsar vÄrt, institutionell teori efter bland andra Jönsson samt Porters och Chuas teorier om kvalitativ och kvantitativ information.

Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur Sundsvalls Tidning framstÀllt LÀnssjukhuset Sundsvall HÀrnösand vid rapporteringen om nedskÀrningarna, samt hur denna framstÀllning pÄverkat organisationens kommunikatörers arbete. Teori:Teorier som anvÀnds i studien handlar om hur hÀndelser blir nyheter, nyhetsvÀrdering, media reputation samt mediernas gestaltningsmakt, med tyngdpunkt pÄ framing. Vi tar Àven upp teorier om internkommunikation under förÀndringar och nedskÀrningar samt kommunikatörens roll. Metod:Kvantitativ innehÄllsanalys och kvalitativa samtalsintervjuer. Material:Nyhetsartiklar som berör nedskÀrningarna vid LÀnssjukhuset Sundsvall HÀrnösand i Sundsvalls Tidning under tidsperioden 1-28 februari 2010 samt intervjuunderlag med kommunikatörer vid LÀnssjukhuset Sundsvall HÀrnösand.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

Informationsso?kningar av olika slag sker dagligen va?rlden o?ver och so?kresultatet kan ma?nga ga?nger vara sa? stort att anva?ndarna har sva?rt att veta vilka so?kresultat som a?r relevanta. I denna uppsats har syftet varit att underso?ka hur so?kresultat kan filtreras och sorteras med hja?lp av platsbaserad so?kning fo?r att det ska bli mer relevant fo?r anva?ndaren. Genom litteraturstudie och intervjuer har det blivit mo?jligt att ta reda pa? hur ett so?kresultat skulle kunna filtreras och sorteras fo?r att mo?ta anva?ndarnas fo?rva?ntningar.