Flytande va?tmark fo?r dagvattenhantering i Ro?nningesjo?n, Ta?by kommun
Reningseffekt och framtidsutsikter
Ta?by kommun har sommaren 2013 info?rt en fo?r Sverige ny dagvattenreningsteknik i form av en flytande va?tmark, som har anlagts i Ro?nningesjo?n. Tekniken kan fo?rklaras som en hybrid, da?r de biologiska reningsprocesserna liknar en naturlig va?tmark, medan anla?ggningen hydrologiskt fungerar mer som en sedimentationsdamm.Att va?tmarken a?r den fo?rsta i Sverige go?r det extra intressant att utva?rdera. I och med denna rapport har dels en specifik underso?kning av anla?ggningen gjorts, med sa?rskild vikt vid det begra?nsande na?ringsa?mnet fosfor. Vidare ges en bredare o?verblick av tekniken som sa?dan och dess framtidsutsikter i Sverige. Fo?r att bedo?ma anla?ggningens reningseffekt har flo?desma?tningar och provtagningar vid in- och utlopp gjorts under en period mellan vecka 15-24 2014. Analysen har sedan gjorts med avseende pa? fosfor, pH, konduktivitet och turbiditet. Utifra?n underso?kningen har bera?knats att det vid utloppet till anla?ggningen skett en minskning av medelkoncentrationen totalfosfor med 9,4 %. Denna relativt la?ga reningseffekt fo?rklaras utifra?n en fo?rha?llandevis la?g fosforhalt o?verlag vilket skulle kunna go?ra att va?tmarken inte na?r sin maximala effektivitet, samt att anla?ggningens unga a?lder go?r att den a?nnu inte a?r fullt utvecklad.En ytterligare fo?rklaring kan vara att det i denna begra?nsade studie har beho?vt go?ras ett antal fo?renklingar och antaganden, vilket inneba?r osa?kerheter i resultatet. Reningseffekten bo?r da?rmed snarare ses som en riktlinje a?n ett absolut va?rde. Fo?r en mer komplett bild av va?tmarkens reningskapacitet bo?r ytterligare analyser go?ras, och a?ven pa? parametrar som denna underso?kning ej tar ha?nsyn till, som exempelvis rening av kva?ve och tungmetaller.Vad ga?ller teknikens framtidsutsikter i Sverige finns det flera fo?rdelar som talar fo?r en fortsatt etablering. Tekniken a?r billig och i princip underha?llsfri. Dessutom la?mpar den sig va?l att anva?nda som komplement till redan befintliga anla?ggningar. A? andra sidan a?r det Svenska klimatet inte optimalt i och med la?nga vintrar med la?g biologisk aktivitet vilket skulle kunna go?ra att effektiviteten i Sverige blir la?gre a?n i varmare la?nder da?r tekniken anva?nts tidigare.