Didaktik för reflektion
Folkhögskollärares beskrivningar av hur de iscensätter deltagares reflektion
TeachingReflectionStudentsFolk High SchoolFolk High School teacherThematic analysisDidaktikUndervisningReflektionDeltagareFolkhögskolaFolkhögskollärareTematisk analys
I ett flertal teorier inom fältet vuxnas lärande, liksom i dokument i specifika skolformer inom svensk vuxenutbildning, ges begreppet reflektion en frontposition i relation till lärande. Begreppet är dock problematiskt i att det har flera olika innebörder som inte nödvändigtvis harmonierar med varandra. Vidare saknar skolformer i utbildningssystemet didaktiska riktlinjer för utformningen av undervisning. Ett spänningsfält kan skönjas här, mellan å ena sidan explicita krav på reflektion i dokument med bäring på specifika skolformers verksamhet, och å andra sidan teoretisk och didaktisk oklarhet kring begreppet reflektion. Syftet med uppsatsen är att identifiera folkhögskollärares beskrivningar av hur de utformar undervisning för deltagares reflektion. Den kvalitativa metodansatsen är tematisk analys och det empiriska datamaterialet består av intervjuer med sex folkhögskollärare. Resultaten av analysen gestaltas i fem övergripande teman av beskrivningar: samtal utformas som perspektivvidgning och återkoppling både i det fysiska och virtuella klassrummet; skrivande utformas via chatt eller för hand genom dikt- och brevskrivande eller som textframställningar i linje med olika skrivgenrer. Dessutom som formuleringar i punkt- eller verbform, som skrivstafett eller som reflektion utifrån givna frågor och uppgifter; frågor utformas dels med öppna frågor som inleds med Vad, Hur, Varför, Vilka och Var och dels som ja/nej-frågor; samspel utformas i helgrupp, i smågrupper eller enskilt med läraren; intryck utformas med textbaserade och visuellt baserade material, auditivt och audiovisuellt material, dofter och gemensamma upplevelser.