Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur sjuksköterskor som gÄtt en handledarutbildning upplever anvÀndandet av reflektion nÀr de handleder sjuksköterskestudenter i VFU. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio legitimerade sjuksköterskor som gÄtt en handledarutbildning pÄ minst 7,5hp och var verksamma pÄ olika vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys. Tre olika kategorier bildades vid analys och dessa var: Reflektionens anvÀndningsomrÄden, Yttre och inre faktorer som möjliggör anvÀndandet av reflektion och Reflektion för lÀrande och som del i en handledarmodell.

Uppsatsen grundar sig pÄ en studie som genomförts pÄ ett företag i lokalvÄrdsbranschen. Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilka förutsÀttningar för lÀrande som kan finnas under arbetsplatstrÀffar. Vi frÄgar oss hur utformningen av arbetsplatstrÀffen pÄverkar möjligheten till reflektion, hur reflektion uttrycks under en arbetsplatstrÀff samt vilken betydelse arbetsplatstrÀffar har för gemensam reflektion. Studien Àr avgrÀnsad till att gÀlla fenomenet reflektion som Àr en viktig faktor för lÀrande.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med observation som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Vi har observerat tvÄ arbetsplatstrÀffar i företaget.Observationerna visar att det finns flera faktorer i utformningen av mötena som kan pÄverka möjligheten till reflektion för deltagarna.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.

Studien syftar till att undersöka hur reflektion över konstnÀrlig praktik kan formuleras och utvecklas. UppmÀrksamheten vÀnds mot elevens konstnÀrliga arbetsprocess dÀr det reflekterande förhÄllningsÀttet blir en del av arbetsprocessen. Att införa reflektion som obligatorisk i elevernas konstnÀrliga arbetsprocess betyder att skapa teoretisk medvetenhet om processen och att anvÀnda sig av olika fÀrdigheter, metoder och samarbetsförmÄgor. UtifrÄn frÄgestÀllningen ? Hur kan metoder för reflektion utvecklas i bildundervisningen för att medvetandegöra och fÄ kunskap om den konstnÀrliga arbetsprocessen?? har en workshop genomförts pÄ en gymnasieskola i Stockholm.Undersökningen presenterar och prövar olika metoder för reflektion (det reflekterande och associativa skrivandet) och en undervisningsideologi Problem baserat lÀrande, (PBL) vilket baseras pÄ bÄde individuellt och gruppbaserat arbete.Min empiri bestÄr av elevintervjuer, egen dokumentation med observationer av workshopen, fotografier, samt elevarbeten.

De senaste Ärens strukturella förÀndringar i svensk hÀlso- och sjukvÄrd har pÄverkat vÄrdpersonalen i det sjukvÄrdande arbetet sÄvÀl fysiskt och psykiskt. Kontinuerlig Äterkoppling genom reflektion kan vara ett verktyg för avdelningschefen att leda utveckling, lÀrande och förnyelse i omvÄrdnadsarbetet. Studiens syfte var att genom fenomenografisk ansats beskriva avdelningschefers uppfattningar av reflektion i omvÄrdnadsarbete.Analysen av 15 intervjuer resulterade i fem beskrivningskategorier av reflektion: kunskapsintegrerande, bearbetande, utvecklande, arbetsledande och patientinriktad. Den kunskapsintegrerande reflektionen fÄngar studenternas utbildning som kan anvÀndas i omvÄrdnadsarbetet. Genom bearbetande reflektion skapas en fortlöpande tankeprocess av omvÄrdnadsarbetet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur gymnasieelever ges möjlighet att reflektera över sitt eget skapande i Bild. Studien har utförts inom ramen för Estetisk verksamhet dÄ dess kursplan anger reflektion som ett av mÄlen för GodkÀnt betyg. DÄ det ingÄr i lÀrarens arbete attytterst ansvara för planering av kursen utifrÄn aktuell kursplan, utgÄr studien frÄn ett lÀrarperspektiv. För att se hur bildundervisningen ger möjlighet till reflektion har observationer utförts pÄ tre gymnasieskolor med pÄföljande intervjuer med respektive lÀrare. Studien granskar nuvarande, dÄvarande samt en föreslagen kursplan, för att se vilken betydelse som ges begreppet reflektion.

Syftet med denna studie var att skapa förstÄelse kring hur processer kring teori U kan anvÀndas för att skapa förutsÀttningar för en lÀrande organisation, som prÀglas av högre effektivitet och kvalitet i dess processer. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie pÄ MEKA projektet i Strömsund kommun dÀr projektets nÀtverksteam intervjuades. MEKA (MÄngfald, Egenmakt, Kunskap, Arbete) syftar till att effektivisera och kvalitetssÀkra introduktionsprocessen för nyanlÀnda. Detta gjordes för att se pÄ vilket sÀtt de workshopar som genomförts med nÀtverksteamet, inspirerade av teori U, hade bidragit till att skapa lÀrande organisationer. Resultaten visade att workshoparna framgÄngsrikt anvÀnt sig av teori U, vilket skapat mer organisatoriskt lÀrande hos nÀtverksteamet.

Studiens syfte Àr att undersöka förskolepedagogers Äsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tÀnkande. EnligtlÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) Àr pedagogiskt drama en metod som böranvÀndas för att underlÀtta utveckling och lÀrande. Den metod som valts förundersökningen Àr en kvalitativ metod baserad pÄ öppna frÄgor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, dÀr sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgÄngspunkter förstudien baseras pÄ Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lÀrande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte Àr fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebÀr, men att reflekterande processer Àr viktigt för barnslÀrande och utveckling..

De senaste Ärens strukturella förÀndringar i svensk hÀlso- och sjukvÄrd har pÄverkat vÄrdpersonalen i det sjukvÄrdande arbetet sÄvÀl fysiskt och psykiskt. Kontinuerlig Äterkoppling genom reflektion kan vara ett verktyg för avdelningschefen att leda utveckling, lÀrande och förnyelse i omvÄrdnadsarbetet. Studiens syfte var att genom fenomenografisk ansats beskriva avdelningschefers uppfattningar av reflektion i omvÄrdnadsarbete.Analysen av 15 intervjuer resulterade i fem beskrivningskategorier av reflektion: kunskapsintegrerande, bearbetande, utvecklande, arbetsledande och patientinriktad. Den kunskapsintegrerande reflektionen fÄngar studenternas utbildning som kan anvÀndas i omvÄrdnadsarbetet. Genom bearbetande reflektion skapas en fortlöpande tankeprocess av omvÄrdnadsarbetet.

I denna studie görs en ansats i att analysera hur loggbok bidrar till elevers reflektioner. Studien genomförs i en hermeneutisk anda och bygger pÄ kvalitativ metod. Eleverna har i anslutning till en lektionsserie skrivit loggböcker utifrÄn frÄgor stÀllda i en lÄg grad av struktur. DÀr frÄgorna utgÄr frÄn en grundtanke vilken berör lÀrande. Alexanderssons och Deweys teorier om olika nivÄer och faser avseende reflektion ligger till grund för hur elevernas texter tolkas i olika nivÄer av reflektion.

Syftet med studien var att beskriva verksamma förskollÀrares uppfattningar om reflektion i den pedagogiska verksamheten. Reflektion framhÄlls i uppsatsen som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus och tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och kritiskt granska den pedagogiska verksamheten och diskurser i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Studien baserades pÄ kvalitativa intervjuer dÀr fem förskollÀrares uppfattningar om reflektion beskrevs utifrÄn tre forskningsfrÄgor. Resultatet visar en allmÀn uppfattning av reflektionen dÀr ett fördjupat lÀrande och kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt kan möjliggöras, men som i dagslÀget befinner sig pÄ en alltför ytlig nivÄ.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar ?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

Syftet med denna studie Àr söka fÄ en bild av hur lÀrare i Är 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lÀrandet. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats, dÀr synsÀttet Àr induktivt. Studien bygger pÄ en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lÀrare.Resultatet visar att:- reflektion Àr en process.- lÀrare gör en sjÀlvanalys, dÀr de ifrÄgasÀtter sig sjÀlva.- lÀrare anser att pedagogiska diskussioner Àr betydelsefulla för att reflektera pÄbÀsta möjliga sÀtt.- lÀrare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lÀrandet.De slutsatser som framkommer Àr att lÀrares reflektion kan ses utifrÄn fyra perspektiv med fokus pÄ reflektion-grubblerier, utveckling, sjÀlvanalys och utvÀrdering.Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lÀrare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svÄrt att slÀppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma.Med fokus pÄ utveckling har följande omrÄden lyfts fram som betydelsefulla: lÀrares reflektion tillsammans med andra kollegor, lÀrares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion.NÀr det gÀller sjÀlvanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i nÄgon annan, se sig sjÀlv utifrÄn och sedan revidera det som gjorts.I frÄgan om utvÀrdering finner jag att lÀrares och elevers reflektion gagnar elevers lÀrande..