Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Min essÀ beskriver nÄgra hÀndelser en typisk dag pÄ förskolan som vikarie och om hur arbetet ofta bedrivs i tysthet, genom praktik och erfarenhet. Jag visar hur det kan vara att arbeta utan att ha bestÀmda metoder och riktlinjer. Jag berÀttar om hur otrygg och osÀker jag som pedagog blir av att vi inte har kommunicerat fram ett gemensamt förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt, dÀr regler och riktlinjer gjorts synliga för alla. EssÀn handlar om mina erfarenheter av tyst kunskap, dels som kunskap men ocksÄ som den farliga tystnad jag upplever i arbetet pÄ förskolan.Jag vill undersöka om kommunikation och reflektion kan leda till kunskap och trygghet i arbetet och om de riktlinjer och metoder vi har fungerar och hur vi följer dem i förskolan.Min metod har varit att med analogiskt tÀnkande undersöka förskolan genom jÀmförelser med nÀringslivet, vÄrd och omsorg, skolan och med ridkonsten. Jag har ocksÄ undersökt förskolans styrmedel och vissa tillÀgg.

I uppsatsen undersöks instabila processer i visuell kultur pÄ tvÄ plan: i tid och rum och i material och metoder.Den tar upp vad instabila processer i visuell kultur Àr uttryck för och vad processerna fÄr för konsekvenser förkonstbegreppet.Inledningsvis kartlÀggs hur Nicolas Bourriaud, Lev Manovich, Mieke Bal, Manuel Castells och MiwonKwon beskriver kulturella instabila processer. I syfte att undersöka om teorierna gÄr att tillÀmpa pÄ visuellauttryck utförs dÀrefter en empirisk analys av musikvideor av Coldplay, Radiohead och Röyksopp. OcksÄ enjÀmförande analys görs för att se om instabila processer gÄr att finna Àven inom scenkonsten. Det somundersöks i detta fall Àr en teaterförestÀllning av 123 Schtunk.De instabila processer som beskrivs i texterna Äterfinns i hög grad i de analyserade verken. Processernavisar sig vara en spegling av en nomadisk och mobil diskurs som orsakas av nÀtverkssamhÀllets strÀvan efteratt överskrida tid, rum och fasta begrepp.

Syftet med min examensuppsats Àr att fÄ inblick i nÄgra lÀrares relation till reflektion i det egna yrket. Reflektion har idag blivit ett brett begrepp med mÄnga tolkningar och i min undersökning tolkas begreppet bland annat pÄ sÄ vis att man efter gamla erfarenheter skapar nya som man sedan gÄr ut och testar, allt för att utvecklas och komma ett steg lÀngre i sitt lÀraryrke. Undersökningens fokus ligger i att ta reda pÄ nÄgra lÀrares kÀnnedom om begreppet, hur de ser pÄ att anvÀnda det i sitt yrke, hur de ser pÄ kollektiv reflektion samt hur de reflekterar över sin egen verksamhet. I undersökningen intervjuades totalt sex lÀrare.Undersökningen visar att lÀrare reflekterar över sitt arbete och trots att de inte sÀger sig ha fÄtt nÄgon förklaring av begreppet har de ÀndÄ en definition av det. Samtliga lÀrare i undersökningen Àr positivt instÀllda till reflektion och vill anvÀnda det som en metod att utvecklas men det som hindrar dem Àr tiden.

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

En allt hÄrdare konkurrens pÄ marknaden, krav pÄ effektivitet i en organisation eller jakten pÄ reducerade kostnader Àr alla orsaker till att företag och verksamheter idag arbetar med att fÄ det interna kvalitetsarbetet till att bli effektivare. Byggprocessen har en lÄng rad av aktörer med olika roller och ansvar beroende pÄ i vilket skeende processen Àr i. BestÀllaren Àr oftast först ut i denna komplexa process, vilket medför att det Àr viktigt att just bestÀllaren sÀkrar och arbetar effektivt med kvalitet, bÄde internt och externt. Om bestÀllaren saknar ett effektivt kvalitetsarbete ges en ökad kostnad för att i efterhand rÀtta till fel eller avvikelser. BestÀllaren Àr den som finansierar projekt och fÄr Àven leva med slutprodukten.

Introduktion: Att handleda studenter ingÄr i sjuksköterskans yrkesroll. Handledning utförs med en handledningsmodell som grund dÀr samarbetet mellan lÀrosÀtet och den kliniska verksamheten tydliggörs. Olika pedagogiska modeller finns utarbetade med syfte att stödja studenten i lÀrandet. KÀrnan i handledning Àr reflektion som möjliggör sammankoppling mellan teori och praktik. Att tydliggöra vilken betydelse reflektion har för studentens lÀrande Àr vÀsentligt.  Syfte: Syftet med studien var att tydliggöra reflektionens betydelse för studentens lÀrande i klinisk praktik samt att beskriva faktorer som frÀmjar respektive hindrar reflektion.  Metod: Systematisk litteraturstudie valdes enligt Polit & Beck.

NÀr kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola pÄ 90-talet uppmuntrades ocksÄ förekomsten av lokal utveckling och mÄngfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts Ànnu lÀngre ut till att slutligen landa helt och hÄllet pÄ rektorer och lÀrare. I samband med detta ökade krav pÄ förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen lÀroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lÀrande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter anvÀnder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet Àr dock ett vÀldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som Àr anvÀndbara för att frÀmja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att nÄgra verktyg Àr mer frÀmjande Àn andra för förskolans utvecklingsarbete.Med hjÀlp av webbenkÀter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan.

Studiens huvudsakliga syfte Àr att fÄ kunskap kring om och hur elever i skolÄr 9 stimuleras till reflektion i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som presenteras i litteraturgenomgÄngen visar pÄ reflektionens betydelse i lÀrprocessen och ger riktlinjer för vilka aktiviteter som uppmanar till respektive hÀmmar elevers reflektion. Genom en kvalitativ fallstudie, med i huvudsak lektionsobservationer som utgÄngspunkt och med efterföljande lÀrarintervjuer som stöd, har syftet uppnÄtts genom att kartlÀgga den aktivitet som förekommer i praktiken. Undervisningsaktiviteter som kan uppvisa en positiv respektive negativ effekt pÄ elevers möjlighet till reflektion har vid bearbetning och analys av materialet kunnat urskiljas. Resultatet visar att trots att lÀrare Àr positivt instÀllda till metakognition och ett reflekterande arbetssÀtt förekommer endast i vissa fall tillfÀllen dÄ eleven stimuleras till reflektion och denna fÄr ske.

Vi reser allt mer och vi reser allt lÀngre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tÄgresandet fÄtt större fokus, och orter med jÀrnvÀgsstationer har fÄtt ökat intresse bÄde för in- och utpendling. Ett vÀlplanerat stationsomrÄde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de Àr bland de mest komplexa omrÄdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens nÀromrÄde och mÀnniskors transportval kan vara svÄr att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnÀra lÀge krÀvs dÀrför grundliga analyser av ortens lokala planförhÄllanden.

Examensarbetet berör utvĂ€rdering och förbĂ€ttring av kvalitetssystem vid Pfizer i Helsingborg. Data har samlats in, analyserats och dĂ€refter har förbĂ€ttringsförslag tagits fram. Huvuddelen av datainsamlingen bestĂ„r av intervjuer som sedan analyserats med hjĂ€lp av teori inom TQM och gĂ€llande ISO standard. Övriga delar av datainsamlingen bestĂ„r bland annat av benchmarking. Svagheter med systemet har identifierat och rör bland annat, avsaknad av helhetsbild, kontrollinriktat samt suboptimeringar.

Benchmarking is an established method of working which is often used in order to develop the quality of the organization. However, almost 70% of the organizations with benchmarking fail due to the lack of planning and structuring of the benchmarking exercise. Maintenance sections in the paper and pulp industry are one of those who have decided to conduct benchmarking. Therefore, the purpose of this study is to gain knowledge of how the maintenance sections in the paper and pulp industry deliberately structure and plan to use benchmarking as a driving force for quality development in the maintenance sections.The study is a hermeneutic case study. Telephone interviews and document analysis have been used as data acquisition methods.The results show that there is a lack of both planning and structuring in the benchmarking process, and lack of management commitment for quality improvements within industrial maintenance.

Flera forskare och debattörer menar att det Àr genom anvÀndning av reflektion, som lÀrare kan bli professionella i meningen sjÀlvstÀndiga kunskapsbildare inom sitt yrkesomrÄde.VÄrt syfte Àr att undersöka om reflektion tillsammans med kollegor kan anvÀndas för utveckling av den vardagliga verksamheten och den egna yrkesrollen. UtifrÄn litteraturstudierna kring reflektion och vÄrt syfte stÀller vi följande frÄgestÀllning: Kan reflektion vara ett gemensamt verktyg för lÀrande och utveckling?För att finna svar pÄ vÄra frÄgor till problemomrÄdet anvÀnde vi oss av aktionsforskning som metod och introducerade ett gemensamt reflektionsverktyg för arbetslaget som ingÄr i studien. Detta verktyg Àr didaktisk analys.Av resultatet frÄn den empiriska studien, som bygger pÄ observationer av arbetslagets gemensamma reflektionstillfÀllen, framkommer det att om reflektion ska kunna bli ett gemensamt verktyg för lÀrande och utveckling beror det pÄ det sociala klimatet, gruppens sammansÀttning, individens kunskaper och tillgÄng till verktyg.Detta resultat fÄr ej ges generell betydelse utan fÄr tolkas som ett resultat frÄn just denna tidpunkt och detta sammanhang..

Degaardt, M & Rubensson, M. Postoperativt förlopp efter dagkirurgisk ljumskbrÄcksoperation. Uppföljningssamtal som grund för kvalitetsutveckling. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2010. Syftet med denna studie var att göra en bedömning av den postoperativa förloppet i hemmet hos dagkirurgiska ljumskbrÄcksopererade patienter. Data insamlade med hjÀlp av högstrukturerade telefonintervjuer.

I denna studie undersöker jag olika lÀrares syn pÄ kunskap, lÀrande och reflektion. Ett fokus ligger pÄ hur lÀrare som nyttjar loggböcker lÀr sina elever att reflektera i sitt slöjdande. Studien Àr byggd pÄ fem lÀrarintervjuer. Deweys teorier om tÀnkandets utveckling och Lyons teorier om reflektion ligger till stor grund för studien.I studien kommer jag fram till att samtliga lÀrare jag intervjuat arbetar och tÀnker mycket runtomkring reflektion och hur de ska lÀra ut reflektion till sina elever. LÀrarna anvÀnder det praktiska arbetet i slöjden som en vÀg att lÀra eleverna att reflektera över olika situationer samtidigt som reflektionerna hjÀlper eleverna att pÄ ett bra sÀtt komma vidare i sitt praktiska hantverkande.En intressant aspekt som visade sig under studiens gÄng Àr att en stor del av lÀrarnas tankar kring sin undervisning handlar om att lÀra ut personlighetsutvecklande förmÄgor sÄsom sjÀlvförtroende och socialkompetens..