Syftet med detta arbete är att utifrån given struktur och organisation, befintlig personal och medarbetare, identifiera och analysera de mest väsentliga konfliktområdena inom Svenska kyrkan och söka förklaringar till dessa utifrån organisatoriska och/eller ledarskapsmässiga faktorer.Vi har funnit att den kritik som riktats mot Kyrkan de senaste decennierna kvarstår än idag. Den stora, komplicerade och byråkratiska organisationens tvedelade karaktär, i en synodal och en andlig struktur samt det svaga individuella ledarskapet och en oförmåga att hantera konflikter utgör källa till de flesta konflikter. Det pågår en maktkamp inom organisationen och biskoparnas marginalisering från makten kan ses som ett exempel. Den demokratiska linjens inflytande är starkt och påverkar i många stycken även det andliga arbetet. Organisationen har inte förmåga att förändra sig, att anpassa ledning och struktur efter de nya förhållandena, att möta kraven på modernt ledarskap och att möta förändringar i en allt mer sekulariserad omvärld, vilket kan förklaras med svagt ledarskap, otydlig ledningsstruktur och oförmåga att implementera fattade beslut.

Syftet med studien är att lärare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgång trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-användning. Bakgrunden till min undersökning är utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehåller en utvärdering av den nuvarande lärarutbildningen från reformen 2001 samt förslag på förändringar som ska leda till en ny och hållbar lärarutbildning. Ett av förslagen är att IT ska genomsyra den nya lärarutbildningen för att man på så sätt ska förbättra kvalitén i undervisningen och för att lärarna ska kunna handleda eleverna så att de förstår riskerna och farorna på Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har därför initierat ett projekt på min egen skola och använder aktionsforskning som metod utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och verksamhetsteori.

Det sker idag daglig samverkan mellan räddningstjänster och SOS Alarm i trafikrum på SOS-centralerna. Brandbefäl med ansvar för larm och ledning, ofta kallad systemledning, samverkar med SOS-operatörer under pågående räddningsinsatser. Denna samverkan har byggts upp med skillnader i arbets- och ansvarsfördelning mellan organisationerna. Syftet med rapporten var att kartlägga de samverkansformer och arbetssätt som tillämpas mellan räddningstjänst och SOS Alarm i trafikrum. Syftet var även att SOS Alarm skall få ta del av räddningstjänstens synpunkter och erfarenheter för att kunna utveckla samarbetet ytterligare.

Den miljökommunikation som sker internt i ett företag grundar sig i organisationens val och genomförande av miljöstrategi. Kommunikation kan beskrivas som processen för människors kontaktmed varandra och i denna process kan olika typer av hinder uppstå. I denna studie är mitt syfte att undersöka hur den interna miljökommunikationen ser ut och fungerar uppåtriktat, nedåtriktat och horisontellt inom Coop Forum i förhållande till vald miljöstrategi, samt att föreslå hur kommunikationen skulle kunna förbättras om behov av detta ses. Projektet har utförts som en kvalitativ fallstudie och i huvudsak genom metoden kvalitativ, semistandardiserad intervju. För att Coop Forum helt skall kunna förverkliga sin allomfattande hållbarhetsstrategi krävs vidare implementering i all verksamhet.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett folkhälsoproblem som är svårupptäckt. Personer med självskadebeteende väcker ofta starka känslor hos vårdpersonalen. Sjuksköterskor som vårdardessa personer konfronteras ofta med sina känslomässiga reaktioner som kan om det inte uppmärksammas påverka patientens välbefinnande. För att öka välbefinnandet och lindralidandet hos patienter med självskadebeteende är det därför värdefullt att sjuksköterskan förhåller sig professionellt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskorsupplevelser, erfarenheter och förhållningssätt i mötet med självskadande patienter.

Intern kommunikation är en viktig del inom ett företag och något som används dagligen. Om informationen från ledningen inte kommer fram till medarbetarna kan det ha förödande konsekvenser. Informationens väg ska helst innehålla så lite brus som möjligt för att den ska komma fram så snarlik den var när den skickades från ledningen. Det spelar även roll vilka kommunikationskanaler som används då ledningen och medarbetarna kan ha olika åsikter om vilka som är effektiva. Skvallret är också en faktor som kan påverka informationen, både positivt och negativt.Vi har gjort en fallstudie på Coca Cola Distributören AB som är ett dotterbolag till Coca Cola Drycker Sverige AB.

Föreliggande studie syftar till att utifrån retorisk teori undersöka under vilka kommunikativa premisser det kommunikativa skolledarskapet verkar. Studien avgränsas till en skolledare och kommunikationen kring ett specifikt utvecklingsprojekt. Undersökningen tar utgångspunkt i teoretiska antaganden som gör gällande att organisation, kommunikation och ledarskap konstrueras interaktivt. Metoden är kvalitativ, inspirerad av stimulated recall och bygger på semistrukturerade intervjuer vid två tillfällen med en skolledare för en gymnasieskola och fyra medarbetare som har skolledaren som närmaste chef. Intervjuerna har genomförts i samband med att ett större utvecklingsprojekt har initierats.

Detta är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv som berör begreppen makt, interaktion och kommunikation. Vi har valt att använda oss av en abduktiv ansats då vi utgått ifrån både teori och empiri för att få fram vårt resultat. Vårt syfte med uppsatsen var att förstå hur anställda i kundorienterade yrken påverkas av makt från ledning och kunder samtidigt som interaktionen är en stor del i arbetet som de anställda inte kan bortse ifrån. I studien har vi genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med människor från olika kundorienterade yrken. För att analysera vår empiri har vi använt oss av Foucaults teori om makt, Karasek och Theorells kravmodell samt Goffmans teori om rollbyten och interaktion.

Dagens samhälle är ett informations- och kunskapssamhälle där kunskap och kompetens är nyckeln till företags framgång. En förändring har skett i näringslivet då de tillverkande företagen har blivit allt färre och de kunskapsbaserade företagen har ökat. För att kunna överleva i det nya samhället måste ledning och anställda i ett kunskapsbaserat företag ständigt utveckla sina kunskaper, sitt humankapital. Humankapitalet är den mest värdefulla tillgången i ett kunskapsbaserat företag då företaget är beroende av de anställdas kompetens och kreativitet. Därför är det viktigt att dessa företag tar tillvara på och förädlar sitt humankapital.

I detta examensarbete behandlar jag anbudskalkylering. Jag kommer räkna på ett anbud vars förfrågningsunderlag enbart består av ett mail och en planritning.Ett anbud är en offert entreprenören skickar till beställaren. Offerten är priset på vad entreprenören har räknat att jobbet kommer kosta. Beställaren skickar ut ett förfrågningsunderlag till en eller flera entreprenörer. Förfrågningsunderlaget består oftast av olika beskrivningar, som är kopplat till AMA, AF osv, samt ritningar.Beroende på vilken entreprenadform beställaren/byggherren väljer upprättas anbuden på olika sätt.

Genom att studera ledares motivation och tillfredsställelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frågeställningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras på arbetsplatsen i förhållande SDT ? om de är självbestämmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsställelse. Frågeformulär besvarades av 48 män och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett beräknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest självbestämmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrån självbestämmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsställelse.

Världen är i ständig förändring, ny teknik utvecklas, industrin globaliseras, konkurrensen ökar och kunder ställer nya och allt högre krav. Enligt Charles Darwin beror en arts överlevnad på förmågan att förändras. Att på ett effektivt sätt hantera förändringar är av avgörande betydelse för organisationers fortsatta existens. Ett sätt att hantera förändringar är genom att fokusera på processer (Ljungberg och Larsson, 2001). Saab Linköping (affärsenheterna Saab Aerosystems [T], Saab Aerostructures [D] samt Saab Support [S]) arbetar i processer.

Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa det förändringsarbete som är genomfört på Sahlgrenska Kirurgen. Fokus i studien ligger på informanternas upplevelse för möjligheten till delaktighet. Det är av intresse för studiens resultat att beskriva hur förändringen genomförts då det finns kopplingar mellan genomförandet och möjligheterna till delaktighet enligt teori.Tidigare forskning/Teori: Valda teorier behandlar delar av teori kring organisatorisk förändring. Forskningen visar det komplexa samspel som en levande organisation innebär. Vidare belyser forskare två olika organisationsutvecklingsstrategier, diagnostiska och dialogiska.

Vårt intresse för att skriva denna uppsats väcktes då vi läste om Knowledge Management i vår avslutningskurs i Data & Systemvetenskap. Införandet av Knowledge Management, även kallat kunskapsverksamhet, inom en organisation kan underlätta styrning och ledning av personal och deras kompetens på ett effektivt sätt. Vi började diskutera kunskapsverksamheten inom olika verksamheter och beslutade oss slutligen för att undersöka kunskapsverksamheten inom vården, eftersom vi har egen erfarenhet av denna verksamhet. Vi har i denna uppsats undersökt med stöd av teorin, om det finns förutsättningar för kunskapsverksamhet inom vården och om detta är möjligt, ge förslag på en KM-strategi utifrån detta. Tillvägagångssättet som använts är en litteraturstudie, samt en fallstudie som är gjord på divisionen för opererande specialiteter på Piteå Älvdals Sjukhus.

Inom det akademiska studieområdet som berör underrättelseverksamhet finns inte någon vedertagen teori. Teorier avseende vad underrättelsetjänst är och hur den skall bedrivas varierar. Vidare har nationella särintressen stor inverkan vid utformningen av dessa. Inom den militära kontexten är läget i vissa stycken annorlunda. Dagens multinationella operationer kräver samarbete inom en rad olika områden inklusive underrättelsetjänst.