Reklam för olika produkter och organisationer möter oss varje dag bland annat genom tidningar, radio, TV eller pÄ vÀgen till jobbet. De TV-sÀnda reklamfilmerna som avbryter i lördagsfilmen eller under nyhetssÀndningen Àr till för att pÄverka oss TV-tittare. Vi har i denna studie valt att undersöka vilka likheter och skillnader man ser i en jÀmförelse av tvÄ reklamfilmer frÄn kommersiella företag och tvÄ frÄn nonprofitorganisationer.Vi har som syfte att identifiera drag och linjer i filmerna som Àr likadana eller skiljer sig Ät frÄn de olika typerna av organisationer. Fenomenet vi vill undersöka Àr hur reklamfilmer frÄn nonprofitorganisationer utformas och fungerar jÀmfört med reklamfilm frÄn kommersiella företag. Detta kommer vi göra genom att dra slutsatser utifrÄn kvalitativa tolkningar kring likheter och skillnader i filmerna.Undersökningarna som denna uppsats baseras pÄ kommer att utföras genom tvÄ kvalitativa studier pÄ fyra reklamfilmer.

Under de senaste Ärtiondena har intresset för kvalitet ökat markant. De ökade kraven frÄn kunderna, tillsammans med att marknaden blivit allt mer global, medför att företagen tvingas att arbeta med kvalitet pÄ ett effektivt sÀtt för att bibehÄlla konkurrenskraften. Genom att erbjuda produkter med hög kvalitet ökar företaget sin lönsamhet. Ett annat sÀtt för företag att öka sin lönsamhet Àr att minska de kostnader som bristande kvalitet kan medföra. Dessa kvalitetsbristkostnader kan uppgÄ till 10-30% av ett företags totala omsÀttning.

Revision Àr en viktig funktion för att intressenter skall ha förtroende för företagen och den finansiella rapporteringen. För att förtroendet ska bibehÄllas krÀvs att revisorerna upplevs som trovÀrdiga. Förlorar allmÀnheten förtroendet för revisionen mister ocksÄ företagens finansiella rapporter sin trovÀrdighet. DÀrför Àr det viktigt att revision hÄller en hög kvalitet. Problemet bestÄr inte enbart av risken att revisionen utförs pÄ ett undermÄligt sÀtt.

VÄrt syfte med denna undersökning var att beskriva kvalitéer i texter som producerats av elever som haft datorn som hjÀlpmedel i processen i att lÀra sig skriva och lÀsa. Bakgrunden Àr till stor del uppbyggd kring olika aspekter av skriv- och lÀsinlÀrning. Vi belyser Àven teorier om lÀrande i bakgrunden. Metoden vi anvÀnde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Totalt samlade vi in 21 texter som var skrivna av elever som gick i tredje skolÄret.

Dagens omgivning Àr full av osÀkerhet, marknadssvÀngningar, geografiska förÀndringar i arbetskraft och den högteknologiska utvecklingen vilket utsÀtter nutidens organisationer för stÀndiga förÀndringar (Savery och Luks 2000). Detta innebÀr att företag pÄ 2000-talet, genom att systematiskt förbÀttra verksamheten, oavbrutet mÄste hÄlla ner kvalitetsbristkostnader, minimera förluster och öka produktiviteten för att kunna bevara sin position pÄ marknaden (Baghel, Bhuiyan och Wilson, 2005).I denna studie var syftet att skapa ett nytt arbetssÀtt och struktur för ett framgÄngsrikt förbÀttringsarbete pÄ Akzo Nobel Surface Chemistry Stenungsund. Studien bestod dels av ett teoriavsnitt med en litteraturstudie utifrÄn nutida forskning och Àven en kvalitativ undersökning genom djupgÄende intervjuer med 19 medarbetare frÄn olika ansvarsnivÄer och via en enkÀtundersökning som gick ut till resterande medarbetare.Akzo Nobel Surface Chemistry Àr en del av Akzo Nobel koncernen som Àr en av vÀrldens ledande fÀrgtillverkare. Koncernen har över 55 000 anstÀllda i över 80 lÀnder dÀr ungefÀr 3600 anstÀllda arbetar pÄ ett 20-tal platser runt om i Sverige. Företaget bedriver förbÀttringsarbete genom daglig uppföljning ute i fabrikerna och pÄ respektive avdelning.

Bakgrund: Organisationers konkurrens om duktiga medarbetare har aldrig varit hÄrdare och med rÀtt arbetstagare pÄ rÀtt plats kan organisationen skapa konkurrensfördelar. För att anses attraktiva mÄste organisationer kunna möta arbetstagares krav och erbjuda mer Àn bara en arbetsplats att gÄ till. Det pÄgÄr ett ?krig? om talanger och nÀr organisationer lyckats attrahera en talang mÄste de ocksÄ se till att behÄlla den. Det finns dock en risk med att organisationen glömmer de medarbetare som inte Àr definierade som talang.

Införandet av ett IT-system Àr en socioteknisk förÀndring som stÀller mÄnga krav pÄ en orga-nisation om det ska betraktas som framgÄngsrikt. Det finns utmaningar av bÄde teknisk, social och organisatorisk karaktÀr. I beskrivningar av lyckade systeminföranden framtrÀder ofta fak-torer som pÄverkade införandets framgÄng. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om dessa faktorer och hur de kan pÄverka systeminföranden i kommunala organisationer. I detta arbete identifieras dessa faktorer som kallas framgÄngsfaktorer i teori och genom studier av verkliga omstÀndigheter i organisationer.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur ett företag anvÀnder sig av etiska riktlinjer för sin verksamhet, samt hur detta pÄverkar relationerna med externa intressenter.Det framgick av vÄr undersökning att företagets etik handlar om att ta ansvar. Företaget har olika etiska problem med sina intressenter, men de etiska konflikterna koncentreras klart i relationerna med leverantörerna, dÄ IKEA Àr tvungen att ta ansvar för ett annat företags oetiska handlingar.För att kunna framgÄngsrikt anvÀnda etik som ett konkurrensmedel har IKEA inlett ett intensivt samarbete med prestigefyllda internationella organisationer. Detta samarbete med dessa organisationer Àr positiv i dubbel bemÀrkelse för bÄde företaget liksom deras etiska arbete, dvs. resultatet blir positivt rykte och den etiska ribban höjs..

KvinnovÄld Àr stort problem som berör oss alla. Trots att vi befinner oss i en tid dÀr jÀmlikhet mellan könen Àr en viktig frÄga, sÄ slÄs Ärligen ett stort antal kvinnor ihjÀl i Sverige av en nÀrstÄende man. I samhÀllet finns det ideella och statliga organisationer som jobbar mot kvinnovÄld. Det Àr framför allt socialtjÀnsten och kvinnojouren som Àr de mest kÀnda och framtrÀdande aktörerna. Dessa organisationer har till uppgift att stödja och hjÀlpa kvinnan att ta sig ur ett misshandelsförhÄllande.

Mellan 60 och 80 procent av befolkningen i vÀstvÀrlden kommer nÄgon gÄng att drabbas av lÀndryggssmÀrta. Av sjukpenningkostnaderna stÄr ryggvÀrk för den enskilt största diagnosen. MÄlet med denna litteraturstudie var att undersöka om traktion har nÄgon effekt vid utstrÄlande smÀrta frÄn lÀndryggen. Artiklar frÄn de senaste 20 Ären söktes i databaserna Medline, Cinahl, Amed, Cochrane, PEDro och PubMed. 19 studier inkluderades i studien.

E-post gör att det Àr snabbt och lÀtt att kommunicera och anvÀnds dÀrför i allt större utstrÀckning internt inom organisationer. Ibland Àr dock inte e-post den mest lÀmpade kommunikationskanalen och en del meddelanden kan vara direkt oönskade eller onödiga, internt spam. Vi har i denna uppsats undersökt hur internt spam pÄverkar individens arbetssituation, om det inte hanteras. Vidare har vi undersökt vilka ÄtgÀrder organisationer kan vidta för att hantera internt spam. Studien visar att individens arbetssituation kan pÄverkas pÄ olika sÀtt beroende pÄ kringliggande faktorer sÄsom hantering och organisering av e-post.

Det blir allt vanligare att mÀnniskor byter arbetsgivare flera gÄnger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen pÄ anstÀllningen som ett livslÄngt Ätagande hÄller pÄ att försvinna. Organisationer knyter till sig temporÀra medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sÄdan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken frÄn SCB som visar att andelen temporÀrt anstÀllda ökar i Sverige och nu Àr nÀstan 16 % av arbetskraften.Uppsatsen behandlar lÀrandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill sÀga organisationer dÀr andelen temporÀrt anstÀllda överstiger andelen tillsvidareanstÀllda medarbetare. Den inriktar sig pÄ lÀrandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lÀrandet i projekten, nÀr individerna med specialkompetens bara Àr temporÀrt anstÀllda.Respondentorganisationernas syn pÄ kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anstÀlla personer med rÀtt kompetens temporÀrt.

Syftet med detta examensarbete har varit att utreda möjligheten att klassificera en vÀgbelÀggningskvalitet genom att utnyttja signaler frÄn en bils befintliga givare. Vidare Àr examensarbetet enförstudie till ett eventuellt större projekt, som skall leda till utvecklingen av ett komplettklassificeringssystem som underlÀttar för vÀghÄllaren (t.ex. VÀgverket) att inventeravÀgbelÀggningens kvalitet. Uppdragsgivare har varit Semcon AB i Göteborg.I arbetet ingick att sÀtta systemavgrÀnsningar betrÀffande olika belÀggningstyper som skall kunnadetekteras, vilka hastigheter som skall tillÀmpas vid mÀtningarna samt vilka signaler frÄn bilensgivare som Àr relevanta att utnyttja.Arbetet bestod i huvudsak av insamling av mÀtdata samt analys av denna i MATLAB1. UtifrÄn deninformation som den insamlade mÀtdatan gav, kunde sedan ett robust klassificeringssystem skapas,vilket med god precision klarar av att klassificera fyra olika belÀggningstyper.Examensarbetet visar att det finns goda möjligheter till ett fördjupat arbete som kan resultera i ettför vÀghÄllaren mycket effektivt klassificeringsverktyg som underlÀttar att upprÀtthÄllastatusinformationen betrÀffande vÀgbelÀggningens kvalitet.

Under andra hÀlften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror frÀmst pÄ den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhÀllet, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmÀrksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anstÀlldas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anstÀllda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vÄr uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer styr relationen mellan humankapital och strukturkapital.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns anledning att göra skillnad pÄ organisationer i forskning om kunskapshantering. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr ocksÄ att besvara om och i sÄdana fall hur och varför hanteringen av kunskap skiljer sig mellan organisationer i offentlig sektor och organisationer i privat sektor. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, dÄ en sÄdan lÀmpade sig bÀst för att besvara uppsatsens syfte. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med en organisation frÄn privat sektor och en organisation frÄn offentlig sektor. UtifrÄn den teoretiska referensramen analyserades empirin. Slutsatser: BÄda organisationerna arbetar med kunskapshantering Àven om det ofta sker pÄ ett omedvetet sÀtt. Vilka aktiviteter de Àgnar sig Ät som kan klassas som kunskapshantering sker dÀrför undermedvetet och ger inte de effekterna pÄ organisationen som de skulle kunna fÄ.