Möjliggörandet av molntjÀnster har bidragit till att Software as a Service (SaaS) blivit allt mer aktuellt. Detta Àr inte nÄgon ny teknik, utan den har funnits en lÀngre tid men har nu kommit att aktualiseras genom olika tekniska framsteg. I och med detta har företag börjat intressera sig för denna teknik som ett alternativ till egen lokal drift av IT-system. VÄr studie behandlar faktorer i form av risker och drivkrafter som företag ser vid valet att anvÀnda tjÀnster genom SaaS. Dessa faktorer har vi funnit genom relaterad litteratur och andra studier inom omrÄdet.

En webbapplikation för analys och administration av webbenkÀter har designats och implementerats. Dess syfte Àr att maximera svarskvalitet och svarsfrekvens samt att vara underhÄllbar. Uppdragsgivaren Ericsson Linköping har utfÀrdat kravspecifikationen för applikationen. HÀnsyn har tagits till aspekterna webbenkÀtdesign och under-hÄllbarhet av mjukvara. UnderhÄllbarhetsmodeller för mjukvara med tillhörande metriker, samt designmodeller och rekommendationer för webbenkÀter har studerats.

Det finns en ambition i den svenska förvaltningen att effektivisera offentliga organisationer och minska dess kostnader. Denna ambition finns i olika stor grad i flera av vÀrldens industrilÀnder. Minskade kostnader skulle dock kunna kollidera med organisationernas uppdrag. Vi har intresserat oss för rÀddningstjÀnsten i Sverige och Danmark, lÀnderna har valt att producera tjÀnsten pÄ olika vis men gemensamt för organisationerna Àr att de har sÀkerhet som uppdrag och Àr sÀkerhetskritiska organisationer. Vi undrar hur de tÀnker kring effektivitet och vad de gör för att vara effektiva. Syftet Àr att förstÄ och jÀmföra offentliga och privata sÀkerhetskritiska organisationers förestÀllningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva.

Sedan Ärsskiftet 2007/2008 Àr hÄllbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer obligatoriskt för statligt hel- och delÀgda bolag. Denna studie syftar till att undersöka utveckling och incitament till hÄllbarhetsredovisning i dessa organisationer som, enligt de etiska fondbolagen, verkar i oetiska branscher. Problemformuleringarna för studien Àr sÄledes:Hur har hÄllbarhetsredovisningen förÀndrats i vinstreglerande offentliga organisationer sedan införandet av obligatorisk hÄllbarhetsredovisning 2008?Vilka incitament finns för dessa organisationer att arbeta med hÄllbarhetsredovisning?Till studien har de tvÄ enda statligt helÀgda och vinstreglerande organisationerna som Àr verksamma i oetiska branscher valts ut. För att uppfylla studiens syfte har intervjuer samt dokumentstudier genomförts av fallstudieobjektens Ärsredovisningar, hÄllbarhetsredovisningar samt GRI-profiler.

I takt med de alltmer pÄtagliga miljöproblemen sÄsom klimatförÀndringar och minskning av biologisk mÄngfald har behovet av att agera ekologiskt hÄllbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer Àr idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hÄllbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrÄn miljömÄl pÄ en lokal nivÄ. Grön IS Àr ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprÀtta mer ekologiskt hÄllbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte Àr att pÄvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillÀmpning av grön IS för en svensk kommun.

Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förstÄelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lÀrandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmÀrksammat vissa orovÀckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhÀllsfunktioner.Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket pÄ kort tid och idag tillÀmpas projekt pÄ regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmÀrker sig genom diffusa och abstrakta mÄl. Detta beror frÀmst pÄ att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt Àn de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, dÀr projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt Àr samhÀllsnyttan istÀllet i centrum, men trots detta finns en vÀl utbredd tendens att bedöma projekten utifrÄn samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt.

I fokus för vÄr studie stod konsumenters kvalitetsupplevelser avseende produkter i dagligvaruhandeln och dÄ specifikt konsumentegenskaper samt konsumenters upplevelser och anvÀndning av yttre signaler. I vÄrt arbete utgick vi frÄn huvudfrÄgestÀllningarna: ?Hur pÄverkar egenskaper hos konsumenten dennes upplevelse och anvÀndning av yttre kvalitets-signaler?? och ?Hur anvÀnder konsumenten dessa kvalitetssignaler i ett kvalitetsskapande samman-hang?? VÄr delfrÄgestÀllning löd: ?Skiljer sig konsumentens upplevelse av kvalitet Ät nÀr det gÀller egna mÀrkesvaror gentemot dennes upplevelse av kvalitet hos övriga varumÀrken?? VÄrt syfte med studien var att studera konsumenters upplevelser av kvalitet utifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, vilket vi ansÄg gav en ökad förstÄelse av de faktorer som medverkar till att forma konsumenters kvalitetsupplevelser. Vi avsÄg ocksÄ skapa en mer integrerad bild av kvalitetsupplevelsen. Detta genom att vi tog hÀnsyn sÄvÀl till egenskaper hos konsumenten som till situationsbundna faktorer.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka autonoma och kontrollerade motivationsfaktorers förekomst hon erfarna respektive oerfarna anstÀllda inom sÀljande organisationer. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer som grund. Tre olika sÀljande företag och fem anstÀllda pÄ varje företag valdes ut för att utföra denna flerfallsstudie. Materialet analyserades sedan genom en abduktiv analysmetod i form av Well Grounded Theory.Resultatet visade vissa samband mellan sÀrskilda motivationsfaktorer hos de erfarna anstÀllda respektive de oerfarna. GrÀnsen för att vara erfaren anstÀlld Àr dragen vid 7 Är pÄ arbetsplatsen.

I dagens allt hÄrdare konkurrens bland företag implementerar mÄnga organisationer en mÀngd olika affÀrssystem. Dessa affÀrssystem krÀvs för att förtagen skall kunna konkurrera pÄ allt mer globala och flexibla marknaden. Projektledare ser dock ett antal problem relaterade till den blivande anvÀndaren som mÄste lösas för att implementeringen av ett affÀrssysystem skall lyckas. Studien har genomförts med teorier om anvÀndarproblem, lösningar och affÀrssystem. Data har erhÄllits genom personliga intervjuer med tre olika projektledare vid tre olika organisationer.

Dagens företag och organisationer blir alltmer beroende av informations- och kommunikationsteknologi. Att anvÀnda IT-stöd Àr ett mÄste för att klara av den hÄrda konkurrens som rÄder pÄ marknaden. IT Àr för de allra flesta företag ett viktigt hjÀlpmedel. IT Àr av stor betydelse vid lagerstyrning, leverantörsanalyser, bestÀllningssystem, produktionsstyrning, orderbehandling, datorstödd konstruktion, ruttplanering och projektplanering. I och med införsel av IT ökar sÄrbarheten pÄ företaget och organisationer avsevÀrt.

Det Goda Samtalet Àr en ny form av samhÀllsplanering dÀr tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hÄllbarhetskrav som ska gÀlla under exploateringen av omrÄdet Flagghusen i VÀstra Hamnen, Malmö. MÄlet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet sÄ hÀr lÄngt har varit lyckat med avseende pÄ de ekologiska hÄllbarhetsaspekterna och i jÀmförelse med andra byggprojekt. För att fÄ fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt. I arbetet har vi valt att fokusera pÄ följande fyra hÄllbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsÀkert byggande. Hur lyckat varje delomrÄde hittills har varit Àr varierande. De mest lyckade omrÄdena Àr energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bÀttre resultat Àn referensobjekten. Vad gÀller fuktsÀkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval Àr den hÄllbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad. Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit sÄ som de inblandade hade tÀnkt sig frÄn början. Trots detta var det ÀndÄ ett mycket bra initiativ frÄn kommunens sida, att tillÀmpa Det Goda Samtalet, dÄ inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..

Behovet att mÀta kvalitet hos olika produkter ledde till framstÀllningen av ett antal mÀtningsmetoder. Redan vid olika stadier av tillverkning kan man avgöra om produkten motsvarar en viss förutbestÀmd standard. Den hÀr rapporten kommer att undersöka vilka eventuella problem mÀtning av kvalitet med laser har i industrimiljö. En konceptuell modell över hur mÀtning av dornprofiler kan genomföras kommer att presenteras med fokus pÄ att vÀga tidsÄtgÄng mot exakthet för att skapa en balans som Àr acceptabel för företagets krav. En beslutsfattande algoritm kommer Àven att presenteras dÀr ett avgörande ska ske om mÀtresultaten Àr rimliga eller beror pÄ fel i mÀtutrustningen.

Kostnader för bristande kvalitet kan kontrolleras i företagen med mÀtningar för att fÄ indikationer pÄ om nÄgot behöver ÄtgÀrdas eller förbÀttras för att minska kvalitetsbristkostnaderna och i sÄ fall vad. För att genomföra mÀtningar av dessa kostnader krÀvs information om de olika parametrar som orsakar att kvalitetsbristkostnader uppstÄr. Syftet med denna undersökning var att ta fram en arbetsprocess för att kartlÀgga information för mÀtning av interna kvalitetsbristkostnader i ett tillverkande företag. Undersökningen har genomförts som en fallstudie pÄ ett företag med hjÀlp av dokumentanalyser och intervjuer. Arbetet resulterade i en arbetsprocess som togs fram utifrÄn den genomförda undersökningen och som Àr tÀnkt att underlÀtta för företag i deras arbete med uppstartning av kvalitetsbristkostnadsmÀtningar.

Denna studie syftar till att skapa en förstÄelse hur julfester fungerar som en rit för socialisering in i organisationskulturer och hur de kan upplevas ur medarbetares perspektiv. För att göra det möjligt att undersöka detta syfte definierades tre frÄgestÀllningar: ?Hur upplever medarbetare att organisationens medlemmar kommunicerar angÄende julfesten??, ?Vilken mening tillskriver medarbetare inom organisationer julfester?? samt ?Vilken betydelse anser medarbetare inom organisationer att julfester har??. Först presenteras vad tidigare forskning har belyst angÄende riter inom organisationer och socialisering och med detta som bakgrund genomfördes tvÄ fokusgruppssamtal dÀr fyra personer inom vardera grupp fick diskutera kring deras upplevelser av julfester de tidigare deltagit pÄ. Materialet analyserades utifrÄn tidigare forskning och teorier om situerat lÀrande, organisationskultur samt om riter och ritualer.

I en allt mer krympande vÀrld, mÄste organisationer lÀra sig att snabbt reagera pÄ marknadsförÀndringar. Medan organisationer blir bÀttre pÄ att införa nya affÀrsprocesser, kvarstÄr problemet med en tungrodd och svÄrförÀnderlig IT?miljö. Det hela görs inte bÀttre av att organisationer blir mer och mer beroende av sin IT?infrastruktur.