Syftet med uppsatsen Àr att diskutera och analysera huruvida de frÄn 2007 nya bestÀmmelserna om byrÄjÀv uppnÄr sitt syfte, genom att undersöka dess pÄverkan pÄ revisorns oberoende med avseende pÄ kvalitet, tilltro och överensstÀmmelse. Uppsatsen Àr av induktiv karaktÀr med ett deskriptivt syfte. En kvalitativ metod valdes som forskningsstrategi för att samla in information. Vidare anvÀndes semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras pÄ Àmnesspecifika begrepp samt den internationella och svenska oberoenderegleringen.

Organisationer samlar oerhört mycket information som kan anvÀndas som stöd vid strategiskt beslutfattande. Det finns mÄnga olika verktyg som kan anvÀndas för att analysera informationen och skapa det beslutunderlaget som krÀvs för ett informationsbaserad strategiskt beslut. Verktygen förutsÀtter en rationell beslutsprocess dÀr olika alternativ vÀgs och analyseras med resultatet att bÀsta möjliga beslut fattas. Business Analytics (BA) Àr ett paraply begrepp som innehÄller olika verktyg och processer för att analysera och bearbeta information som bygger pÄ den rationella beslutsprocessen.Företag kan delas in i tvÄ olika kategorier: de som fokuserar/sÀljer sina produkter till slutkonsumenter (B2C) och de som fokuserar/sÀljer sina produkter till företag (B2B). Litteraturen kring hur BA anvÀnds som beslutstödssystem fokuserar pÄ B2C organisationer som Amazon.com, Netflix eller Google, medan det finns vÀldigt lite skrivit kring hur B2B organisationer utnyttjar BA.

Den högre utbildningen i Sverige Àr viktigt för sÄvÀl individen och samhÀllet. Individen möjliggörs ett attraktivare yrkesliv och förstÄelse för samhÀllet medan samhÀllet vinner pÄ att utbildat folk skapar vÀrde för hela samhÀllet. Det blir ocksÄ viktigare för enskilda lÀrosÀten att kunna uppvisa kvalitet i utbildningen dÄ kraven frÄn skattebetalare och de minskade Ärskullarna innebÀr en intensivare konkurrenssituation. Detta tyder pÄ hur viktigt det Àr för det enskilda lÀrosÀtet att kunna uppvisa kvalitet i sin utbildning. Tidigare lÄg detta ansvar till största delen pÄ högskoleverket men sedan den 1:a januari 2011 ligger ansvaret pÄ lÀrosÀtena sjÀlva.

Interaktiv konst Àr ett samlingsbegrepp för konstverk som Àr datorbaserade och dÀr en interaktion Àger rum mellan systemet och dess anvÀndare. OmrÄdet har beröringspunkter med interaktionsdesign bland annat betrÀffande utformandet av grÀnssnitt. Inom interaktionsdesign finns formulerade kvalitetskriterier, men motsvarande saknas inom interaktiv konst. SÄdana kriterier kan pÄ sikt leda till att utbildning och arbetsmetoder utvecklas och förbÀttras. Syftet med denna studie var att undersöka vad som kÀnnetecknar god kvalitet inom interaktiv konst enligt konstnÀrer verksamma i Estland.

I vÄrat arbete har vi utformat en affÀrsplan för vÄr affÀrsidé. Tanken Àr att utarbeta en ny potentiell sportbutik i BorÄs stad dÀr vi kan erbjuder den aktiva borÄsaren det senaste modet inom sport & trÀningsklÀder av högsta kvalitet. VÄrat företag ska svara för BorÄs bÀsta mode för ett aktivt liv. De frÄgor om vi har tagit stÀllning till och dÀrefter arbetat utifrÄn Àr: Hur ser marknaden ut? Vilka konkurrenter finns det pÄ marknaden? Finns det nÄgon marknad för vÄr affÀrsidé.

Inledning: De senaste Ären har det blivit allt viktigare för företagen att ta mer ansvar och att vara mer genomsynliga för alla intressenter. För att vara mer transparent kan företagen upprÀtta en speciell hÄllbarhetsredovisning som bestÄr av tre delar; miljö, socialt ansvar samt finansiell rapportering. De flesta av de stora och mest vÀlkÀnda företagen i Sverige har pÄbörjat nÄgon form av hÄllbarhetsarbete. Det vanligaste ramverket med riktlinjer Àr i idag GRI (Global Reporting Initiative).Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om hÄllbarhetsredovisningar upprÀttade av företag som Àr anslutna till GRI Àr av bÀttre kvalitet Àn andra hÄllbarhetsredovisningar som Àr upprÀttade av företag som inte Àr anslutna till GRI, samt hur vÀl riktlinjerna följs av de anslutna företagen.Metod: I den hÀr studien anvÀnds en kvantitativ metod för att fÄ en bred studie dÀr generella samband kan hittas. Den data som anvÀnds Àr sekundÀrdata i form av Ärsredovisningar och hÄllbarhetsredovisningar.

"Kravhantering - Kvalitet vid kravspecifikation" Àr titeln pÄ detta arbete som lÀgger tyngden pÄ processen kravinsamling vid utveckling av informationssystem. Rapporten ger en slutsats av en undersökning som har genomförts med hjÀlp en av litteraturstudie och ett antal intervjuer. Rapporten Àr författad under perioden januari till juni Är 1997 av Marie Ryberg och Àr baserad pÄ författarens erfarenheter, litteraturstudie och intervjuer. Syftet med rapporten Àr att motivera behovet av kvalitet vid kravinsamling och att klargöra begrepp, problem och metoder inom kravinsamling. Denna rapport riktar sig till personer inom systemutvecklingsbranschen.Rapporten ger ett inledande kapitel med historia och utveckling inom systemutveckling.

Studien fokuserar pÄ vilka utmaningar svenska internationella organisationer har vidtransferering av arbetssÀtt och personalpolitiska vÀrden. Organisationer Àr allt merinternationella idag, vilket Àr möjligt tack vare dagens teknik och förbindelser. Det finnsmÄnga pÄverkansfaktorer som ligger inom och utanför organisationers kontroll och detta fÄrkonsekvenser för hur utfallet av transfereringen av arbetssÀtt och personalpolitiska vÀrdenblir.Studiens teori baseras pÄ de svÄrigheter och utmaningar som kan finnas itransfereringsprocesser inom Multi National Corporations (MNCs) och olika strategierorganisationer kan anvÀnda sig av. Det Àr svÄrt att hitta arbetssÀtt som passar alla inomorganisationer internationellt och det argumenteras att kulturskillnader mellan lÀnder Àr en avde största utmaningarna för MNCs stÄr inför.Syftet med studien var att undersöka vad i organisationers personalpolitik och arbetssÀtt somkan transfereras internationellt. Resultatet visade att detta fenomen Àr komplext och attorganisationer har svÄrt att hantera transfereringsprocesser.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur dagligvaruhandelns ÄterförsÀljare och leverantörer anvÀnder sig av annonsering för att bygga varumÀrkeskapital och jÀmföra dem. Detta syfte uppnÄs genom att besvara de frÄgestÀllningar vi presenterat under frÄgestÀllningar. Uppsatsens metod Àr av kvalitativ natur och genom nio personliga intervjuer med ÄterförsÀljare och leverantör inom den svenska dagligvaruhandeln beskriver vi hur varumÀrkeskapital byggs upp. Perspektivet Àr företagens och vi försöker hÄlla en jÀmvikt dÀr konkurrenssituationen exemplifieras av lika mÄnga etablerade EMV som LMV. UtifrÄn framtagen analysmodell har vi anvÀnt fem begrepp för att beskriva varumÀrkeskapital: mÀrkeskÀnnedom, mÀrkes-associationer, upplevd kvalitet, mÀrkeslojalitet och image.

VÄrt syfte Àr att studera svenska konsumenters uppfattning om cause-related marketing pÄ den svenska marknaden samt om detta pÄverkar deras köpbeslut. Undersökningen avser de CRM-kampanjer dÀr företag samarbetar med vÀlgörenhets-organisationer och tar fram specifika produkter för detta ÀndamÄl, som sÄledes kombinerar tvÄ varumÀrken. Vi har utgÄtt frÄn ett konsumentperspektiv dÄ vi anser att detta pÄ bÀsta sÀtt uppfyller vÄr problemformulering och syfte. Vi har utfört en kvalitativ studie för att möjliggöra förstÄelse av de bakomliggande anledningarna till respondenternas svar. Vi har anvÀnt oss av teorier om cause-related marketing och co-branding samt TORA-modellen vilken rör köpbeteende.

I socialt arbete, men Àven i politiskt styrda organisationer i stort, föreligger ett antal organisationsmodeller vilket ger intryck av en viss trendkÀnslighet nÀr det gÀller sÀttet att organisera. Beroende pÄ vilken tidpunkt man gör nedslag i en organisation kan den vara formad enligt bestÀllar-utförarmodell, geografiska ansvarsomrÄden, eller renodlade facknÀmnder med dÀrtillhörande förvaltningar, men Àven i en rad hybridmodeller, framför allt i övergÄngsfasen mellan tvÄ modeller. För dem som arbetar i en organisation som Àr under förÀndring kan detta vara en omvÀlvande upplevelse, bÄde pÄ gott och ont. Undersökningen syftar till att studera organisationsförÀndringar inom socialtjÀnsten utifrÄn ett första linjens chefsperspektiv..

MÀnniskors handlingar förvandlas och samordnas till samhÀllsprocesser i organisationer, vilket gör att organisationer blir ett centralt omrÄde att undersöka. Den offentliga sektorn Àr nÄgot vi alla berörs av i samhÀllet dÄ det Àr verksamheter som bedrivs av staten, kommun och landstinget. Ledarskap Àr en kulturpÄverkande aktivitet och inom offentliga organisationer finns det mÄnga chefer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns en ledarskapskultur som innehÄller New Public Management samt om det gÄr att utlÀsa nÄgon ledarstil i den offentliga organisationen, Trafikverket. FrÄgestÀllningar som besvaras i uppsatsen Àr: ? Vilken ledarstil finns i Trafikverket? ? Vilken ledarskapskultur finns i Trafikverket? ? Hur yttrar sig New Public Management i Trafikverket? Insamling av informationen bestÄr av en kvalitativ metod.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att skapa djupare förstÄelse för kvalitetsbegreppet i en tjÀnsteleverantörs kundservice. Uppsatsen utreder Àven hur kvalitetsbegreppet skiljer sig Ät beroende pÄ varför kunden kontaktar kundservice. PÄ grund av tjÀnsters abstrakta natur blir kvalitet i dessa sammanhang svÄrt att definiera. NÀr tjÀnsten dessutom Àr av homogen karaktÀr, som exempelvis för en elleverantör, hamnar fokus ofta pÄ pris. Detta kan bero pÄ att det Àr det enklaste sÀttet att differentiera sig frÄn konkurrenters erbjudande, speciellt nÀr kvalitetsbegreppet Àr abstrakt.

Konstruktiv utvÀrdering i mÀnniskobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvÀrdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebÀr att förstÄ vÀrlden i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvÀrdering gÄr ut pÄ att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehÄllet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet Àr systemtÀnkande dÀrför lika tillÀmpbart.

Stora förĂ€ndringar av marknadsstrukturen under det senaste Ă„rtiondet har visat tecken pĂ„ en ?ny ekonomi?. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen mĂ€rks frĂ€mst genom att organisationer med en ?stark kunskapsinriktning? ökat.Med detta som grund fann jag det intressant att titta nĂ€rmare pĂ„ arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. FrĂ„gestĂ€llningen lyder;Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer?Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap frĂ„n organisationen till individen och mellan individer.