Sök:

Sökresultat:

461 Uppsatser om Kunskapsintensiva företag - Sida 28 av 31

Hur en app kan go?ra ett museibeso?k mer attraktivt : Hur en mobil applikation kan skapa merva?rde till ett museibeso?k

AudioApps a?r ett fo?retag som tillverkar mobilapplikationer till bland annat museer och gallerier. Deras fo?retagside? a?r att go?ra museibeso?k roligare fo?r beso?kare genom mobila audioguider. I den ha?r underso?kningen studeras utvecklingen av en sa?dan tja?nst som tagits fram fo?r Nationalmuseum, ett av Sveriges ledande museer.

Utformning av ett performance management-system : Fo?r ma?tning av prestationer inom Rottne industris reservdelslager

Bakgrund: Rottne industri a?r ett fo?retag som tillverkar skogsmaskiner, na?rmare besta?mt sko?rdare och skotare. En viktig del av fo?retagets strategi i dagsla?get grundar pa? att bedriva en genero?s reservdelsverksamhet ut mot kunder. Reservdelsverksamheten har vuxit och blivit en konkurrensfo?rdel fo?r Rottne industri.

Verkligt vÀrde : En rÀttvisande eller missvisande bild av ett fastighetsbolags faktiska verklighet?

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

Employer Branding : Ekonomstudenters attityder till framtida arbetsgivare, en studie om arbetsgivarvarumÀrkets betydelse och talangidentifiering

Bakgrund: "There is a war for talent, and it will intensify" skrev McKinsey Quarterly redan 1998 och syftar pÄ den ökade konkurrensen som rÄder pÄ arbetsgivarmarknaden om talangfull och kompetent personal som kan driva företaget framÄt. Vikten av humankapital blir sÀrskilt mÀrkbart i dagens framtrÀdande kunskapsintensiva företag, dÀribland revisions- och konsultföretagen, samtidigt som demografiska skiftningar gör att trenden gÄr mot ett talangunderskott. Generation Y anses samtidigt vara karriÀrlystna och aktiva CV-jÀgare. DÀrför rÄder en kamp bland arbetsgivarna i att finna och vinna talangerna bland dessa. Detta kan göras genom utvecklandet av ett starkt arbetsgivarvarumÀrke och genom att lÀra kÀnna sin mÄlgrupp och skaffa kÀnnedom om deras motivationsfaktorer och preferenser.Syfte: "Att ur en grupp ekonomstudenter identifiera talangegenskaper och förklara vilka avgörande faktorer som gör en arbetsgivare attraktiv ur de ansedda 'talangernas' perspektiv."Problemformulering: Vilka Àr nyckelfaktorerna nÀr de ansedda "talangerna" vÀljer sin framtida arbetsgivare? Metod: Studien har antagit en huvudsakligen kvantitativ forskningsdesign och har en deduktiv inriktning.

Intellektuellt kapital : En studie om redovisning av det intellektuella kapitalet

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

En rekryterares bedömningsproblematik i vardagen : En fallstudie om objektiv- och subjektiv bedo?mning i rekryteringsprocessen

I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.

KUNSKAPSSPRIDANDE SYSTEM INOM ORGANISATIONEN : En studie om kunskapsspridning mellan projekt och till resten av organisationen

PÄ senare Är har företag med projektbaserad organisationsstruktur ökat detta tillföljd av den allt hÄrdare konkurrensen mellan företag. Företagen mÄste konstant anpassa, förnya och utveckla sina resurser och förmÄgor för att överleva. Det finns de som menar att vi gjort intrÀde i en ny epok dÀr kunskap Àr den frÀmsta tillgÄngen ett företag har. Det har lett till att organisationer nu fokuserar pÄ generering, anvÀndning och spridning av kunskap, sÄ kallade kunskapsintensiva organisationer. I projekt, speciellt R&D-projekt, genereras viktig kunskap som kan vara avgörande för företagens framgÄng, vilket bidragit till att kunskapsspridandet fÄtt en allt större betydelse.Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse för vilka mekanismer som bidrar till spridning av den kunskap som genereras inom projekt samt att utveckla förstÄelsen för kunskapsbegreppen och kunskapsgenererandets betydelse för organisationer.

Bemanningsföretag vs. RevisionsbyrÄer ?En studie om hur humankapital presenteras i fyra bemanningsföretag samt fyra revisionsbyrÄer

Bakgrund och problemdiskussion: Humankapital Àr en tillgÄng som finns i kunskapsintensiva branscher. Denna studie undersöker redovisningen av humankapital i bemanningsföretag samt revisionsbyrÄer. BÄda dessa branscher Àr beroende av sin personal och borde följaktligen vilja redovisa denna resurs pÄ ett eller annat sÀtt. Dagens redovisning utgör dÀrmed ett problem, dÄ det inte finns tillrÀcklig reglering kring hur viktiga tillgÄngar sÄ som humankapital skall redovisas. Detta leder till att humankapitalet inte reflekteras i redovisningen trots att de Àr en stor bidragande faktor till företagens framgÄng.

Att mÀta eller inte mÀta : en studie om fo?rha?llandet mellan prestationsma?tning och kulturell styrning i mer eller mindre osa?kra omgivningar

Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.

Kapitalstrukturens inverkan pa? bankers lo?nsamhet: bevis fra?n Europa : En kvantitativ studie o?ver banker inom EU under perioden 2006-2012

Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.

VÀrdeflödesanalys i samband med layoutförÀndringar : En fallstudie pÄ Shiloh Industries

I en global marknad blir det allt mer viktigt fo?r svenska industrier att effektivisera sina produktionsprocesser genom sta?ndiga fo?rba?ttringar och en offensiv kvalitetsutveckling. Shiloh Industries i Olofstro?m vill o?ka sin konkurrenskraft genom att fullt ut implementera filosofin Lean Production i sin verksamhet och i enlighet med detta ska en helt ny produktionslayout tas fram. Studien syftar till att finna aspekter fo?r beaktning vid utformning av en produktionslayout som finner sto?d i Lean Production.

Internt varumÀrkesarbete i tjÀnsteföretag : En studie om det interna varumÀrkesarbetet i fastighetsmÀklarföretag utifrÄn ett ledningsperspektiv

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur ledningen i tjÀnsteföretag praktiskt arbetar med att internt kommunicera företagets kÀrnvÀrden, vision och företagskultur med hela organisationen.Metod: Empirisk data har samlats in genom intervjuer och studien omfattas dÀrför av kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter pÄ fyra olika fastighetsmÀklarföretag. Datainsamlingen har sedan analyserats genom en abduktiv analysmetod med inspiration frÄn A well grounded theory.Resultat & slutsats: Resultaten i denna studie visar att det frÀmst handlar om att fÄ alla i organisationen att leva företagets identitet i vardagen. För att lyckas med det anvÀnder sig företagen av olika kommunikationskanaler, utbildningar och inspiration, sÄ som förelÀsningar och tÀvlingar. Viktigt Àr ocksÄ att ledningen upptrÀder föredömligt och att budskapen i varumÀrket genomsyras i alla företagets aktiviteter.Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslÄr att framtida studier kan riktas mot tjÀnsteföretags uppföljning av dess interna varumÀrkesarbete.

Hinder för kunskapsdelning : Att skapa förutsÀttningar för mer effektiv kunskapsdelning genom reducering av hinder

För kunskapsintensiva företag Àr det viktigt att arbeta aktivt med kunskap, kunskapsdelning och Knowledge Management (KM) för att vara konkurrenskraftiga pÄ dagens förÀnderliga marknad. Vi har i denna studie fokuserat pÄ existerande hinder för kunskapsdelning, anvÀndning av IT som stöd och hur motivation, belöning och bestraffning pÄverkar kunskapsdelningen. Hinder inom KM minskar effektiviteten av hur ny kunskap skapas, lagras och delas, vilket dÀrför mÄste tas hÀnsyn till och helst minskas eller undanröjas för att uppnÄ högsta möjliga vÀrde för organisationen. För att företag ska fÄ största möjliga vÀrde av sitt KM-arbete, Àr det viktigt att det blir en naturlig del av de anstÀlldas vardag. DÀrför Àr det viktigt att skapa en inre lÄngsiktig motivation genom till exempel utbildning, belöning och arbetslivsförutsÀttningar.UtifrÄn problemdiskussionen ovan stÀller vi oss frÄgorna ?vilka hinder finns??, ?hur anvÀnds befintlig IT som stöd?? och ?vilken pÄverkan har motivation, belöning och bestraffning pÄ kunskapsdelning??.

Delat ledarskap Ett möjligt alternativ till enskilt ledarskap

Bakgrund: Under de senaste Ärtiondena har mÄnga organisationsstudier uppmÀrksammat attarbetslivets villkor har förÀndrats. Kunskapsintensiva verksamheter innefattar ökad flexibilitetoch individualisering, vilket ger upphov till ett friare arbete med grÀnslösa arbetssituationer.Ett friare och mer sjÀlvstÀndigt arbete krÀver ocksÄ nya sÀtt att leda. Studier har visat att delatledarskap kan vara lösningen pÄ mÄnga chefsproblem, men att denna ledarskapsform ÀvenkrÀver vissa förutsÀttningar. Det delade ledarskapet stÄr dock i kontrast till en nÀstintillallmÀngiltig uppfattning om det enskilda ledarskapet som det mest effektiva. Det Àr dÀrförtroligt att ett införande av delat ledarskap möter vissa svÄrigheter dÄ det kan vara svÄrt attvinna acceptans inom organisationen.

Personalredovisningens omfattning - en dokumentstudie av bolag pÄ Stockholms fondbörs

Den samhÀllsrelaterade redovisningen har utvecklats under de senaste Ären och fÄtt en allt större betydelse för företagen och dess intressenter. Att utvecklingen gÄr mot mer kunskapsintensiva verksamheter borde öka betydelsen av personalredovisning, vilken Àr en del av den samhÀllsrelaterade redovisningen. Det bör ligga i företagens intresse att redovisa sin personalrelaterade information med tanke pÄ att det Àr en allt viktigare tillgÄng. Med anledning av att det endast finns ett fÄtal regler för hur personalen skall redovisas, vÀljer företagen det sÀtt som passar repektive företag bÀst. Syftet med undersökningen Àr att klargöra för i vilken omfattning svenska börsnoterade företag redovisar sin personalrelaterade information, om det skiljer sig mellan företagen beroende av branschtillhörighet, storlek eller nÄgon annan faktor.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->