Av det totala resandet i Sverige idag sker majoriteten av resorna med bilen som fÀrdmedel. Detta har resulterat i att det planeras mer för bilen och mindre för andra fÀrdmedel, exempelvis kollektiva. För att andra fÀrdmedel ska kunna konkurrera med bilen krÀvs det att de prioriteras i planeringen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att belysa och undersöka vilka aspekter av kollektivtrafikens linjenÀt som kan göra att fÀrdmedlet anses mer vÀlfungerande. Genom att belysa dessa aspekter skulle detta eventuellt kunna leda till att kollektivtrafiken ses som alternativ till bilen.

Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningens karaktÀrsÀmne bygger pÄ ett metaparadigm bestÄende av begreppen mÀnniska, hÀlsa, miljö och omvÄrdnad. Detta metaparadigm ligger till grund för de omvÄrdnadsvetenskapliga teorierna, begreppsmodellerna och slutligen den kliniska professionen. Huruvida vetenskapen ska benÀmnas omvÄrdnadsvetenskap eller vÄrdvetenskap rÄder Ànnu ingen konsensus kring, inte heller huruvida omvÄrdad eller vÄrdande ska anvÀndas som term för sjuksköterskans kunskaps- och kompetensomrÄde. Denna oenighet leder till en begreppsförvirring och en begreppsoklarhet hos studenterna. Vidare uppfattar studenterna ett glapp mellan teori och praktik.

Enligt Skolverket skall gymnasieelever som började sin utbildning Är 2000 eller senare, göra ett projektarbete pÄ 100 poÀng. Gymnasieskolor som driver utbildningar inom industriprogrammet har som mÄl att alla elever efter avslutad utbildning bÄde ska ha godtagbart yrkeskunnande för branschen och för fortsatta studier. Projektarbete betraktas av en del gymnasielÀrare som en bra lÀroform dÀr elever som Àr motiverade inom ett Àmne eller omrÄde och inte stimuleras i andra Àmnen kan fÄ en chans att utvecklas.I denna uppsats har jag undersökt om den undervisning som gymnasieeleverna fÄr i kursen ?Projektarbete 100 p? (PA1201) motsvarar de förvÀntningar som nÀringslivets representanter önskar sig. Eftersom en treÄring yrkesutbildning bl.a.

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

Syftet med denna uppsats Àr att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslÄngt lÀrande?, nÀmligen studier i vuxen Älder vid Komvux. Vidare Àr syftet att försöka framhÀva betydelsen av att hela livet fÄ möjlighet att bÄde som person och som vetande mÀnniska vÀxa och genom att fÄ chansen till detta ocksÄ vara en del av ett stÀndigt förÀndrande kunskaps- och informationssamhÀlle. LitteraturmÀssigt behandlas detta utifrÄn vad tidigare forskning lyft fram som karaktÀristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhÀver, stÀlls i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Visitor Centers were first established at various national parks in North America. Most Visitor Centers were built in the ten-year period following 1952. The purpose of the Visitor Centers was to welcome visitors and enhance their experience of the national parks. Today there are Visitor Centers all around the world, connected to different places or attractions. Many of the Visitor Centers that exist today, especially those in the national parks in North America, were built during the information society.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattning om lÀxans funktion i förhÄllande till en skola för alla. Studien har en kvalitativ forskningsansats dÀr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sexton lÀrare har genomförts.Studiens data analyseras utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr lÀrares uppfattningar om lÀxans funktion redovisas pÄ individnivÄ, organisationsnivÄ/skolnivÄ och samhÀllsnivÄ samt för elever i svÄrigheter. Vidare analyseras lÀrares övervÀgande uppfattningar om lÀxans funktion under fem olika synsÀtt, Det traditionella synsÀttet, Det kommunikativa synsÀttet, Det tillmötesgÄende synsÀttet, Det ambivalenta synsÀttet samt det Marknadsanpassade synsÀttet. Resultat och analys har kopplats till det sociokulturella synsÀttet och Vygotskijs teori om lÀrande samt till de tre specialpedagogiska perspektiven.Resultatet visar pÄ stora skillnader i lÀrarnas syn pÄ lÀxans funktion för elevens lÀrande och lÀrares undervisning pÄ de olika nivÄer studien berör. Bristande kollegial samsyn rÄder pÄ skolorna vilket medför att lÀxans funktion tolkas individuellt av samtliga parter runt lÀxan, vilket fÄr negativa konsekvenser i en skola för alla.

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

Syfte: I min uppsats analyserar jag framgÄngsmönster och förutsÀttningar för utövande av ledarskap i nÀtverk. Analysen bygger pÄ en fallstudie av en framgÄngsrik nÀtverksorganisation, frÄn initiativ till vÀletablerad aktör. Metod: Jag har arbetat enligt kvalitativ metod och gjort en fallstudie baserad pÄ kvalitativa intervjuer. Teoretiska perspektiv: Jag anvÀnder mig av teori kring ledning av olika typer av nÀtverksorganisationer och försöker med teorins hjÀlp tolka empirin för att förstÄ vilka faktorer som Àr viktiga för ledarskapet under de empiriska förutsÀttningar som rÄder i det studerade fallet. Empiri: Min empiri handlar om SkÄnes Livsmedelsakademi, en nÀtverksorganisation för alla som Àr intresserade av att utveckla SkÄne till ett Centre of Excellence med speciell inriktning pÄ förÀdling av livsmedel och dÀrtill hörande processer och system.

SammanfattningDÄ socialtjÀnstens insatser, exempelvis institutionsplaceringar, innebÀr en omfattande intervention i klientens liv, krÀvs att insatserna Àr av god kvalitet. Kvalitetsaspekten Àr nÄgot som alla organisationer behöver förhÄlla sig till, och inom det sociala arbetet har den evidensbaserade praktiken utvecklats för att Ästadkomma detta. Detta Àr dock beroende av hur organisationen Àr utformad och hur arbetet bedrivs. Ansvaret för denna utformning ÄlÀggs ofta organisationens ledning. Denna litteraturstudie syftar sÄledes till att nÀrmare granska vilka grundlÀggande ledningsmÀssiga, organisatoriska och institutionella villkor samt komponenter som bör finnas för att ett effektivt och professionellt behandlingsarbete ska erbjudas institutionsplacerade ungdomar.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Det finns flera studier idag som beskriver hur ohÀlsan inom vÄrden har ökat. Fokus har lÀnge legat pÄ att lyfta fram de faktorer som bidrar till ohÀlsa i arbetslivet. IstÀllet för att enbart tÀnka preventivt Àr det Àven av betydelse att fokusera pÄ friskfaktorerna och det som gör att mÀnniskor bibehÄller en god hÀlsa och vill stanna kvar pÄ sin arbetsplats. Arbete och hÀlsa hÀnger ihop dÄ mÀnniskor tillbringar stor del av sina liv pÄ sin arbetsplats. För att utvecklas pÄ bÄde det organisatoriska och individuella planet krÀvs det att arbetsplatsen bidrar till stödjande miljöer, delaktighet, socialt stöd, gott ledarskap och kunskapsutveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslÄngt lÀrande?, nÀmligen studier i vuxen Älder vid Komvux. Vidare Àr syftet att försöka framhÀva betydelsen av att hela livet fÄ möjlighet att bÄde som person och som vetande mÀnniska vÀxa och genom att fÄ chansen till detta ocksÄ vara en del av ett stÀndigt förÀndrande kunskaps- och informationssamhÀlle. LitteraturmÀssigt behandlas detta utifrÄn vad tidigare forskning lyft fram som karaktÀristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhÀver, stÀlls i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.