Gymnasieskolans projektarbete och dess relevans i näringslivet
En studie kring näringslivets uppfattning om elever som arbetat med projektarbete i skolan, förbereds för projektarbete inom arbetslivet
Enligt Skolverket skall gymnasieelever som började sin utbildning år 2000 eller senare, göra ett projektarbete på 100 poäng. Gymnasieskolor som driver utbildningar inom industriprogrammet har som mål att alla elever efter avslutad utbildning både ska ha godtagbart yrkeskunnande för branschen och för fortsatta studier. Projektarbete betraktas av en del gymnasielärare som en bra läroform där elever som är motiverade inom ett ämne eller område och inte stimuleras i andra ämnen kan få en chans att utvecklas.I denna uppsats har jag undersökt om den undervisning som gymnasieeleverna får i kursen ?Projektarbete 100 p? (PA1201) motsvarar de förväntningar som näringslivets representanter önskar sig. Eftersom en treåring yrkesutbildning bl.a. syftar till att utbilda kompetenta yrkesarbetare för framtiden har jag avgränsat min undersökning kring de industriföretag som har anställt yrkesarbetare (operatörer/montörer) med gymnasiekompetens från industriprogrammet.I min undersökning kom jag fram till att det finns tydliga likheter mellan projektarbete som genomförs på industriprogrammet och i industrin, men även tydliga skillnader. Både gymnasieskolor och näringsliv har en idealbild av hur ett projektarbete ska genomföras. Skolprojekten utförs i gymnasieskolorna enligt den bild som kursen ?Projektarbete 100 p? ger. Inom näringslivet stämmer inte verkligheten som våra operatörer är involverade i, med den idealbilden som näringslivsexperter rekommenderar. Jag kom även fram till att projektledarna i industrin inte använder sig av den projektuppbyggnad och utformning som skolan lär sina elever på kursen ?Projektarbete 100 p?. Trots detta ansåg projektledarna att denna kurs är viktig för elevernas kunskaps- och kompetensutveckling.