Sök:

Sökresultat:

15124 Uppsatser om Kunskap och lärande - Sida 18 av 1009

Externrevisorns anskaffning av revisionsbevis : En jÀmförelse mellan aktuell revisionsstandard och RevisorsnÀmndens tillsyn gÀllande revisorns ansvar vid införskaffandet av revisionsbeviset varulager

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att sÀkerstÀlla att kunskapen stannar inom organisationen Àr det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anstÀllda. En viss form av kunskap, sÄ kallad tyst kunskap, Àr svÄr att uttrycka och blir dÀrför svÄr att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar dÀrför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som pÄverkar hur vÀl en sÄdan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har anvÀnts.

? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Hindrande faktorer för önskad viktnedgÄng : Varför Àr det sÄ svÄrt att bli lÀtt?

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmĂ€rksammade de senaste hundra Ă„ren dĂ„ prevalensen framförallt i vĂ€stvĂ€rlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgĂ„ngen pĂ„ mat med högt nĂ€ringsinnehĂ„ll. Problemformulering. DĂ„ snart hĂ€lften av alla mĂ€nniskor i Sverige Ă€r drabbade av övervikt, vilken innebĂ€r stora hĂ€lso- risker och psykosocialt lidande, Ă€r viktminskning en önskan hos mĂ„nga. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt Ă€r det svĂ„rt för mĂ„nga att lyckas med sin viktminskning.

Sjuksköterskans ledarskap, en litteraturstudie av innehÄll och utvecklingsmöjligheter i sjuksköterskans ledarskap

Syfte med denna studie var att fÄ kunskap om hur och pÄ vilka sÀtt sjuksköterskans ledarskap beskrivs samt hur det kan utvecklas och stÀrkas. Teoretisk inspiration har hÀmtats frÄn Cook (2001) som har utvecklat en modell för sjuksköterskans ledarskap. Metoden var en litteraturstudie och bygger pÄ nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visar att uppmÀrksamhet, vÀrde och kunskap Àr centralt i sjuksköterskans ledarskap..

Kunskapsutbyte i ett samarbete

Sammanfattning idag stÀlls inför nya strategiska utmaningar dÀr de mÄste göra mer med fÀrre resurser. För att utvecklas och hÄlla jÀmna steg med konkurrenter kan företag samarbeta med sina leverantörer och pÄ sÄ sÀtt skapa fördelar genom att dela med sig av och tillvarata kunskap. 'Syfte: VÄrt syfte Àr att skapa förstÄelse för hur företag tillvaratar den explicita och implicita kunskap som uppstÄr inom ett samarbete. Vi har sÄledes för avsikt att undersöka samarbetet mellan ett svenskt tillverkningsföretag och en av dess leverantörer ur ett kunskapsperspektiv. AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att undersöka ett pÄgÄende samarbete mellan tvÄ svenska tillverkningsföretag.

LÀrares syn pÄ och vÀrdering av kunskap: en studie av
musikÀmnets status i grundskolan

Med denna studie har vi velat gÄ vidare utifrÄn tidigare forskning som visat att musikÀmnet har en lÀgre status i den svenska grundskolan. Syftet med uppsatsen har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med lÀrare i grundskolans senare Är, undersöka om anledningen kunde hÀrledas frÄn hur dessa lÀrare sÄg pÄ kunskap och hur de vÀrderade skolÀmnen sinsemellan. Resultatet av denna undersökning visar att dessa lÀrare anser att kunskap Àr vÀrdefull nÀr den fyller en nytta, och att alla utom en lÀrare rangordnar skolÀmnen sinsemellan beroende pÄ om Àmnen anses inneha viktiga funktioner eller enbart uppfattas som roliga bonusÀmnen i skolan. De slutsatser som kunnat dras ur undersökningens resultat Àr att sÄdana vÀrderingar av kunskap och Àmnen sinsemellan som intervjupersonerna visat pÄ har betydelse för den status musikÀmnet ges..

LÀrares syn pÄ och vÀrdering av kunskap: en studie av musikÀmnets status i grundskolan

Med denna studie har vi velat gÄ vidare utifrÄn tidigare forskning som visat att musikÀmnet har en lÀgre status i den svenska grundskolan. Syftet med uppsatsen har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med lÀrare i grundskolans senare Är, undersöka om anledningen kunde hÀrledas frÄn hur dessa lÀrare sÄg pÄ kunskap och hur de vÀrderade skolÀmnen sinsemellan. Resultatet av denna undersökning visar att dessa lÀrare anser att kunskap Àr vÀrdefull nÀr den fyller en nytta, och att alla utom en lÀrare rangordnar skolÀmnen sinsemellan beroende pÄ om Àmnen anses inneha viktiga funktioner eller enbart uppfattas som roliga bonusÀmnen i skolan. De slutsatser som kunnat dras ur undersökningens resultat Àr att sÄdana vÀrderingar av kunskap och Àmnen sinsemellan som intervjupersonerna visat pÄ har betydelse för den status musikÀmnet ges..

Att konstruera en utforskandemiljö : -för matematik och teknik

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Att lÀra av sina misstag : - misstag som verktyg till kunskap

SammanfattningMisstag Àr nÄgot som ingÄr i vÄrt handlande. VÄrt förhÄllningssÀtt till misstag pÄverkar hur vilÀr oss av dem. Syftet med studien Àr att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsÀttningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ ett textilt hantverksprogram pÄ gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. LÀrarna menar att kunskap Àrerfarenheter, förmÄgan att anvÀnda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

Raimundus Lullus och jakten pÄ den universella skatten : om sprÄk och kunskap i biblioteksvÀrlden

Detta specialarbete syftar till att söka utröna den syn pÄ sprÄk och kunskap, som ligger bakom det sÀtt pÄ vilket biblioteken strukturerar sitt arbetsmaterial, dvs media, för att kunna Ätervinna dem. Jag följer en tradition frÄn Platon via skolastiken, Leibniz och positivismen fram till vÄra dagars forskning om artificiell intelligens, som gör gÀllande att all kunskap Àr möjlig att fÄnga med ett exakt sprÄk och en universell metod. Uppsatsen avslutas med en kritisk diskussionom detta systemtÀnkande..

Aspekter pa? uto?kad fysisk aktivitet i skolan : En studie av la?rares uppfattningar om eventuella samband mellan fysisk aktivitet, ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Hur ser elever pÄ sin kunskap före och efter APU?

Sammanfattning Syftet med undersökningen Àr att kunna anpassa utbildningen tiden efter en APU period om det visar sig att eleven snabbare utvecklas i sin kunskap under praktik perioden. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr hur elever som gÄr en yrkesutbildning ser pÄ sin kunskap före och efter en APU period. Skiljer elevens synsÀtt pÄ sin egen kunskap markant efter en APU period? Metoden som anvÀnds Àr en enkÀtstudie som analyseras kvantitativt med hjÀlp av SPSS. Respondenter har varit 59 elever som gÄr praktiska yrkesinriktade program pÄ tvÄ gymnasieskolor i Halland.


Stenar har ingen kunskap, men alla levande har kunskap. : En intervjustudie om barns tankar om kunskap.

Syftet med studien Àr att utifrÄn Sverigedemokraternas valkampanjfilm undersöka hur de planerade kommunikationsverktygen profil, identitet och image tolkas utifrÄn tre olika perspektiv. Under studiens gÄng har vi genomfört strukturerade intervjuer med tre medlemmar inom Sverigedemokraterna, en semiotisk filmanalys av partiets valkampanjfilm och utfört enkÀtundersökningar med 100 röstberÀttigade elever vid Erik Dahlbergsgymnasiet. Studiens resultat visar att Sverigedemokraternas profil stÀmmer överens med valkampanjfilmens identitet. GÀllande image anser partiet att allmÀnhetens tolkning inte stÀmmer överens med partiets profil. Ett problem som Sverigedemokraterna sÀger sig ligga i att media har kommunicerat en felaktig bild av partiet. VÄr semiotiska filmanalys visar att Sverigedemokraternas budskap framgÄr tydligt i valkampanjfilmen genom att visa hur invandringen kostar mycket, samtidigt som pensionÀrerna blir drabbade. Studiens resultat visar Àven att mer Àn hÀlften av eleverna pÄ Erik Dahlbergsgymnasiet hade en negativ instÀllning till Sverigedemokraterna och 70 procent ansÄg att individerna i valkampanjfilmen framstÀlls orÀttvist..

MELLAN TRAUMA OCH TRYGGHET: SJUKSK?TERSKANS OMV?RDNADS?TG?RDER I M?TET MED FLYKTINGBARN. En litteratur?versikt

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->