Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företag samlar in och utnyttjar kundinformation mellan försäljningskanalerna. Men även att utreda motiven bakom att bli en multikanalåterförsäljare samt produkttypens roll i beslutet. En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer har tillämpats, där fyra företag och en expert deltagit. Studien har visat att information om kunden har varit värdefull och har använts emellan handelskanaler för att anpassa butikens sortimentsmix, skapa välgrundade kampanjer och styra Kunder till butik. De mindre företagen, sett till omsättning, har haft mer användning av kundinformation vid beslutet att öppna fysiska butiker än de större.

Uppsatsens syfte är att studera hur tre butikschefer och en centrumledare i gallerian Smedjan, Luleå, ser på upplevelsehandel och värdeskapande i butiker. Denna studie är kvalitativ med hermeneutiskt förhållningssätt och abduktiv ansats. För att kunna besvara forskningsfrågan, uppfylla syftet och förstå den empiriska forskningen använde jag mig av en rad olika källor. Jag har intervjuat tre butikschefer i köpcentret Smedjan i Luleå centrum samt centrumledaren för Smedjan.Denna studie har visat att förutom professionellt bemötande från butikspersonal så har det lilla extra, det som Kunder upplever är värdeskapande, blivit något som butikschefer också uppmärksammat. Det kan vara kläder som exponeras på nytänkande sätt, en medarbetare som bemött en kund med empati, kunskap och förståelse eller ett överraskningsmoment i butiken som väcker förtjusning hos kunden.

Forskningsfråga: Hur styrs och hanteras kundrelationer av detaljister inom möbel- och heminredningsbranschen beroende på försäljningskanal? Syfte: Ge en djupare förståelse för branschen samt undersöka om det finns skillnader respektive likheter vid relationsbyggande beroende på om detaljisten har en online närvaro eller bedriver multikanalhandel. Metod: Uppsatsen har grundats på en kvalitativ metod. Vår empiriska insamling har gjorts genom semi-strukturerade intervjuer med experter inom fältet samt personer vid detaljister som verkar inom den valda detaljhandelsbranschen.  Slutsats: Genom analysen har det påvisats att kundrelationer är viktigt för detaljisterna, dock arbetar de i dagsläget inte aktivit med dem. Det framkommer att personalen i den fysiska butiken är relationsbyggande, medan e-handeln är datordrivet och nyhetsbrev är det centrala vid relationsbyggandet.

Stora köpcentrum i utkanter av städer drar till sig innerstadens Kunder då de erbjuder lägre priser. Detta ökar pressen på mindre, centralt belägna butiker då de riskerar att konkurreras ut och därmed hotas även utvecklingen av städers centrum. Syftet med denna uppsats är att utröna hur väl ICA Torgkassen, en mindre centralt belägen daglivarubutik i Uppsala, lyckats med implementeringen av sin unika differentieringsstrategi, och om strategin påverkar kundunderlaget.I det teoretiska avsnittet behandlas olika konkurrensstrategier och teorier för marknadsföring. Vi har valt att kombinera McCarthys modell ?Marknadsföringsmixen? med Philip Kotlers modell ?Differentieringens styrka? i en ny modell för analys.

Factoringbranschen är en snabbväxande bransch som erbjuder många företag nya sätt att finansiera sitt rörelsekapital. Factoringtjänster går ut på att köpa kundfordringar från företag eller att låta företag pantsätta sina kundfordringar mot likvida medel. Factoringbranschen i Sverige, har sedan 90-talet upplevt en enorm tillväxt. Den svenska forskningen på området har dessvärre inte upplevt samma tillväxt. Vi upplevde att den finns en avsaknad av teoretisk kunskap om factoring i Sverige.

Kunders beteende är viktigt att förstå för ett företag som säljer produkter eller tjänster. Då alltmer handel nu sker på Internet finns ett intresse i att utreda hur en kund agerar vid inköp i en webbutik. Då det idag är dyrt att genomföra åtgärder för att attrahera nya Kunder är det därför betydande att konsumenter återvänder efter ett första inköp. Syftet med denna studie är att utreda återköpsbeteendet hos Kunder som handlar från butiker på Internet. Ett delsyfte är att undersöka om det finns skillnader i studenternas återköpsbeteende mellan Internetföretag och fysiska företag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagen samlar in information om kunden och därefter bearbetar informationen. Vi undersöker även om kundinformationen leder till förändringar, för att skapa långsiktiga kundrelationer, samt värva nya Kunder för att slutligen bidra till ökad lönsamhet..

Internet är idag en väletablerad kanal för såväl varor som tjänster och denna typ av försäljning ökar hela tiden i popularitet. Anledningarna att människor handlar via Internet istället för i vanliga butiker är att det är billigare samt att det går snabbt och enkelt att jämföra olika återförsäljares priser. En av de branscher där e-handel varit mycket framgångsrik är resebranschen. Den svenska reseindustrin hade totalt 25 MdSEK i omsättning 2005, varav 10 Mdr kom från e-handel. 3 Mdr omsattes av rena nätaktörer.

Fo?retag som kommunicerar sitt varuma?rke och eventuella tilla?ggsma?rkningar utan medvetenhet om kundens uppfattning och fo?rva?ntan riskerar att fo?rlora sina Kunder till konkurrenter. Da?rav syftar denna kandidatuppsats till att underso?ka om det finns diskrepanser i ett fo?retags kommunikation av en kvalitetssta?mpel i fo?rha?llande till kundens uppfattning och fo?rva?ntningar av denna kvalitetssta?mpel. Vi kommer att beskriva diskrepanserna som gap och studien kommer att klargo?ra hur dessa gap kan ta sig uttryck samt utreda varfo?r de uppsta?r.

Sedan urminnes tider har människan befunnit sig i situationer där hon av en, eller annan, anledning blivit tvungen att vänta. Med tiden har olika kösystem utvecklats för att försöka skapa ordning och reda bland dem som väntar. Mer och mer avancerade system, såsom t.ex. nummerlappsköer har vuxit fram. Den här uppsatsen har ämnat undersöka och få svar på hur Kunder uppfattar olika kösystem.

Inom tjänstemarknadsföringen är det viktigt att företaget har bra relationer till sina Kunder som gör att Kunderna vill köpa tjänsten av företaget igen. För att tjänsteföretaget ska få långsiktiga relationer med sina Kunder är det viktigt att kunden upplevde mötena mellan företaget och kunden som positiva under det att tjänsten utfördes. Mötena mellan kunden och företaget benämndes även som företagets interaktiva marknadsföring. Syftet som vi hade med den här uppsatsen var därför att se på hur tjänsteföretag arbetar med de olika möten som uppstår när kunden upplevde tjänsten. För att kunna undersöka hur kunden uppfattar de möten som kunden har med företaget valde vi att göra fallstudier på två företag på Umeå flygplats.

Kundklubbar är idag ett mycket välkänt fenomen, de flesta människor är idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen använder sina klubbar i syfte att knyta Kunderna närmare sig med hjälp av förmånliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb är en åtminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmånspaket med ett högt upplevt värde, med målet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en känslomässig relation.? Anledningen till att kunden ofta får ett klubbkort beror på att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina Kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer träffsäkert.Eftersom kundklubben är så pass utbredd bland företag idag blir det svårare för företagen att skilja sig från andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar ständigt. Därför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjälp av en kundklubb.

I en värld full av teknik och information som flödar är det viktigt att ha kontroll över den data som anses vara viktig för organisationen. Skulle informationen hamna i orätta händer kan det innebära förödande konsekvenser för organisationen och i vissa fall även deras Kunder. För att undvika detta bör rätt sorts skydd anpassas till den typ av data man avser att skydda men även organisationen som helhet. Aspekter som frekvens och förödelse vid ett hot men även hur viktig datan är, är olika aspekter som måste utvärderas för att kunna anpassa och investera i rätt typ av skydd. Denna studie jämför två svenska IT-relaterade företag i varierande storlekar med avsikten att undersöka om det finns en relation mellan datasäkerhetsmedvetandet och företagens storlek, eller om det finns en annan relation som påverkar graden av säkerhetsmedvetenhet i en organisation.

Relationsbyggandeprocessen och key account management används av många företag för att etablera starka och långsiktiga relationer med sina Kunder och på så sätt kan företagarna behålla Kunderna och öka sina konkurrensfördelar jämför med sina konkurrenter. I denna uppsats har vi som syfte att undersöka användandet av relationsbyggandeprocessen i svenska företag och hur svenska företag går tillväga när det väljer vilka nyckelKunder det ska bygga upp långsiktiga relationer med. Vi undersöker detta med en fallstudie med hjälp av en intervju. Intervjun genomfördes per telefon. Resultatet visar i vilken utsträckning teorin om relationsbyggandeprocessen och key account management stämmer med hur förtegen verkligen använder sig av dessa i verkligheten.

Den aktuella studien syftade till att öka förståelsen för den betydande roll känslor har i servicemöten. En experimentell design användes där deltagare randomiserades till en av två scenariobeskrivningar, där en variabel var manipulerad. Två olika ansiktsuttryck, ett leende eller ett neutralt, användes som stimuli för att undersöka dess inverkan på Kunderna. Resultaten visade att en leende servicearbetare påverkade Kundernas känslor positivt, samt ökade både nöjdheten och reciprociteten jämfört med en servicearbetare med neutralt ansiktsuttryck. Dessutom utvärderade Kunderna den leende servicearbetarens personliga egenskaper mer positivt jämfört med servicearbetaren med neutralt ansiktsuttryck.