Autonomiprincipen är det förhållningssätt som vägleder habiliteringspersonalen i sitt dagliga arbete. "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade personer" (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) beskriver att den kommunala verksamheten ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Utifrån detta ville vi i denna kvalitativa undersökning ta reda på vilket förhållningssätt habiliteringspersonal, i daglig verksamhet, har när det gäller den professionella makten gentemot de intellektuellt funktionsnedsatta kundernas rätt till autonomi. Det är för habiliteringspersonalen, i vår undersökning, klart att kunden ska ha ett självbestämmande "i största möjliga mån". Det är det förhållningssätt som habiliteringspersonalen vi intervjuat praktiserar i dagsläget. De efterlyser dock regler från ledningen för att få vägledning i hur de ska förhålla sig till kundernas autonomi.

Titel: Fastighetsmäklarens personliga varumärke ? JAG ABNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Anna Wassberg & Evelina ErikssonHandledare: Per-Arne Wikström Syfte: Då en fastighetsmäklares framgång till största del består i hur väl denne sköter sina kundkontakter är det viktigt att det budskapet som sänds ut stämmer överens med kundens faktiska upplevelse. Eftersom det är fastighetsmäklaren som i första hand kommer i kontakt med kunden och inte företaget, är det fastighetsmäklarens personliga varumärke som har störst betydelse för om det blir en affär eller inte. Detta är anledningen till att studien har genomförts, där syftet är att ta reda på vad ett personligt varumärke är och hur man kan använda sig av det i jobbet som fastighetsmäklare.Metod: Studien baseras på litteratur, vetenskapliga artiklar och intervjuer som alla analyserats och redovisats i denna kvalitativa studie.Resultat & slutsats: Genom studien har det framkommit att alla har ett personligt varumärke som måste förvaltas. Samt att ryktet är en av de avgörande faktorerna för om man lyckas med det eller inte.

Regeringens delbetänkande Avskaffande av revisionsplikten för små företag bedömer att revisionsbyråernas marknadsföring får en mer betydelsefull roll efter avskaffandet. Marknadsföring har potential att attrahera bolag till köp av frivillig revision. Tidigare forskning har kommit fram till att om revisionsbyråerna blir bättre på att kommunicera den konkreta kundnyttan, kan det skapa ett intresse för frivillig revision. Den här studiens syfte är att få en djupare förståelse för om relationer och relationsbyggande åtgärder används av revisionsbyråer för att sälja revision och vilken betydelse har revisionspliktens avskaffande i sammanhanget. Studiens forskningsfråga är således Använder revisionsbolag relationer och relationsbyggande åtgärder för att sälja tjänsten revision? Vi kan efter studien konstatera att revisionsbyråer använder relationer och relationsbyggande åtgärder.

Problemformulering: Hur arbetar ett e-handelsföretag i resebranschen med kundlojalitet?Syfte: Syftet med denna uppsats är utifrån ett ledningsperspektiv att undersöka hur ett e-handelsföretag i resebranschen arbetar med kundlojalitet. Samt att se hur viktigt detta arbete är för en nätresebyrå som inte har den traditionellt fysiska kundkontakten som ofta anses vara ett måste för att skapa en långvarig kundrelation. Inom ramen för vårt syfte ingår även att ta fram en modell som ska underlätta vår analys av hur en nätresebyrå arbetar med kundlojalitet. Förhoppningen är även att modellen ska kunna fungera som ett komplement till det eventuella arbete för kundlojalitet som finns idag.

Hustillverkning är en process som ställer höga krav på kvalitetstänkande för att förhindra annars lätt uppkomna reklamationer. Sävsjö Trähus AB (STAB):s nisch är att anpassa huset så långt det är möjligt efter kundens önskemål. Detta komplicerar framtagningsprocessen av husen samt ökar risken för uppkomsten avreklamationer. Under 2006 hade STAB reklamationer motsvarande ca. 3,1 miljoner kronor.

Många faktorer spelar in och påverkar köpbeslut som konsumenter gör i butik.Att sedan konkurrensen har ökat i dagligvaruhandeln har gjort att det finns ettbredare utbud och att varumärken på livsmedel spelar större och större roll.Varumärket Värmlandschark är ett relativt nytt varumärke som kommer attanalyseras i denna uppsats. De två delfrågor som ligger till grund för analysenär; 1) Vilka dimensioner hos varumärket Värmlandschark påverkarkonsumentens vilja att välja deras produkter framför en konkurrerandeprodukt?; 2) Hur fungerar Värmlandscharks produkter och marknadsföringsom kommunikatörer av varumärket till konsumenten, d.v.s. företagetsmarknadskommunikation? Syftet är att skapa en bättre förståelse för dedimensioner som bidrar till Värmlandscharks varumärkesvärde, samt attförsöka identifiera samband mellan de olika dimensionerna.I litteraturgenomgången beskrivs konsumentbaserat varumärkeskapital och deolika varumärkesdimensionerna; kännedom, uppfattad kvalitet, associationer,lojalitet och unikhet.

?Mediet är budskapet?, därför att det är mediet som formar och kontrollerar granskningen av och formen för mänskliga kontakter och handlingar?Marshall McLuhan (refererad i Ek, 2006)Kunder i dagens samhälle är mer aktiva i sin köpprocess gällande informationssök inför ett köp. En allt vanligare källa att använda sig av är Internet. Kunden önskar ha all information om produkten innan ett köpval görs. Det handlar om att skapa sig en egen bild av produkten och att själv utvärdera dess egenskaper.

Kundens behov och värderingar förändras ständigt, vilket har medfört att fokus på bådemarknadsföring och management behövs för att kunna överleva konkurrensen påmarknaden. Marknadsföringskonceptet har dock varit en paradox när det gällermanagement. Det krävs exceptionellt mycket av det interna ledarskapet för att motiveratill kund- och marknadsorientering. I många årtionden har chefer blivit uppmanade att?vara nära kunden?, ?sätta kunden i toppen av organisationsplanen? och definiera ettverksamhetssyfte med att skapa och behålla nöjda kunder.Syftet med denna studie är att undersöka Apple Inc.?s marknadsfokus och hur Steve Jobsledarskap influerade företaget och hur han påverkade organisationensmarknadsorientering.

Syfte: Vi har valt att utifrån vår uppsats undersöka hur två företag ? Swedbank och IKEA ? arbetar med att få med kunden som medproducent. Hur de genom relationsmarknadsföring tillfredställer kundernas behov och hur ?kundnöjdheten? uppnås genom kundens delaktighet. Vi har även undersökt hur detta i sin tur påverkar företagets lönsamhet. Metod: Både sekundär- och primärdata har använts i uppsatsen.

Konsumtionen av skor och kläder har ökat med 50 % mellan åren 2000 och 2010. Detta gör att skobranschen är ytterst intressant att kolla närmare på i synnerhet då landets skokedjor fått nedslag på servicen enligt en undersökning som DN genomfört. Problemet som uppsatsen bygger på är: hur påverkar säljare kundnöjdheten i skobutiker? Vad vill olika kundtyper ha för sorts säljare? För att få större förståelse för detta problem tar uppsatsen upp relevanta teorier om försäljningsteknik, anpassningsbar försäljning och olika kundtyper. I dessa teorier beskrivs hur viktigt det är att säljaren anpassar försäljningen efter kundens behov samt att det finns många olika kundtyper och hur man ska anpassa sig efter deras specifika behov.

I ett allt tuffare marknadsföringsklimat har det blivit viktigare för företag att differentiera sigfrån konkurrenterna. Ett sätt som företagen kan göra det är genom deras kommunikation medmarknaden. Vid marknadskommunikation kan en stark varumärkesimage bli den avgörandekonkurrensfördelen som får konsumenter att välja ett företag framför ett annat. För att byggaen stark varumärkesimage kan företag kan differentiera sig från konkurrenterna genom attanvända nya kanaler för att nå konsumenterna. Ett exempel på en sådan kanal ärmarknadsföring via mobila applikationer.När kanaler används av företag för att kommunicera med deras kunder finns det ett antalviktiga faktorer att ta hänsyn till.

Franchising är en form av samverkan mellan två näringsidkare; franchisegivaren och franchisetagaren. Precis som andra former av verksamheter är det viktigt för franchiseföretag att kunna anpassa sig till marknadsförändringar och kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt utbud. Dock är deras handlingsmöjligheter att anpassa sig till förändringar begränsade på grund av det strikta avtalet. Därför är syftet med denna uppsats är att förstå franchisetagarens syn på franchiseverksamhet och till vilken grad varuutbudet påverkas av styrning från franchisegivaren. Uppsatsen är begränsad till varumärkesbutiker inom modebranschen eftersom denna bransch är i ständig förändring och konkurrensutsatt.

Syftet med studien var att undersöka vilka preferenser de födda mellan 1946 och 1965 ha när de köper produkter från apoteket. Detta relaterades till kundernas lojalitet gentemot ett visst apotek. Den nya avreglerade apoteksmarknaden gör dessa frågor än mer aktuella än tidigare. Som teoretisk utgångspunkt har en behovsidentifikationstrappa, utarbetad av Dahlén och Lange använts. Denna trappa delar in kundens köpprocess i fem olika faser som sträcker sig från behovsidentifikation till utvärdering av köpet.

Syfte: Vi har valt att utifrån vår uppsats undersöka hur två företag ? Swedbank och IKEA ? arbetar med att få med kunden som medproducent. Hur de genom relationsmarknadsföring tillfredställer kundernas behov och hur ?kundnöjdheten? uppnås genom kundens delaktighet. Vi har även undersökt hur detta i sin tur påverkar företagets lönsamhet. Metod: Både sekundär- och primärdata har använts i uppsatsen.

Rapporten syftar till att ge svar på hur trädgårdsparker i södra Sverige kan använda sig av upplevelsemarknadsföring för att kunden ska få en positiv upplevelse av besöket. Resultatet utgår från både litteraturstudie och empirisk data från intervjuer. För att ett företag ska kunna iscensätta upplevelser som väcker engagemang måste erbjudandet anpassas väl till målgruppen. Deltagandet kan ske aktivt eller passivt och bör inkludera alla de fyra aspekterna underhållning, utbildning, estetik och eskapism för en positiv upplevelse samt att händelsen har ett klimax.I dagens samhälle konsumerar vi inte bara för att tillfredsställa våra grundläggande behov utan också för att visa vår identitet. Vilka händelser som vi väljer att engagera oss i illustrerar de värden vi vill bli förknippade med.