NÀr mÀngden reklambudskap ökar och kostnaderna för att synas stiger blir det allt viktigare för företagen att just deras budskap bryter igenom allt brus och nÄr fram till konsumenten. Detta har medfört att vissa företag sökt nya mer okonventionella sÀtt att göra sin röst hörd, fenomenet kallas gerillamarknadsföring. Tidigare forskning pÄ omrÄdet har frÀmst undersökt företagens anvÀndning av gerillamarknadsföring, vilka typer av företag som kan dra störst nytta av tillvÀgagÄngssÀttet och vilka förutsÀttningar som krÀvs inom företagen. Vi har istÀllet valt att studera gerillamarknadsföringen ur ett konsumentperspektiv.Resultatet av undersökningen visar att det existerar ett motstÄnd mot traditionell marknadsföring medan samtliga exempel pÄ gerillamarknadsföring uppvisar bÀttre verkan. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att gerillamarknadsföringen lyckas skapa ett större intresse hos konsumenten Àn vad den traditionella reklamen gör.

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

Den hÀr uppsatsen handlar om den mÀnskliga dimensionen iett företagsförvÀrv. VÄrt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av för att uppnÄ syftet Àr: Vad Àr HRs roll i ett företagsförvÀrv? Vilka uttryck tar sig den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv?  Vad i den mÀnskligadimensionen Àr det som möjliggör respektive försvÄrar ett företagsförvÀrv? VÄrtfokus har legat pÄ tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mÀnskliga dimensionen i ett företagsförvÀrv, vilka Àr HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De hÀr tre temanautgör vÄr teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar.

SprÄkundervisningen skall idag leda till kommunikativ kompetens och interkulturell förstÄelse. Tidigare forskning har visat att lÀroboken har en stark stÀllning och auktoritÀr roll i engelskundervisningen. Studier har visat att etnisk tillhörighet ofta framstÀlls som traditionell och ensidig. Uppenbara rasistiska element har försvunnit men schablonmÀssiga framstÀllningar finns fortfarande kvar i lÀroböckerna.I examensarbetet studeras hur kulturella inslag med betoning pÄ etniska stereotyper och schablonmÀssiga förestÀllningar presenteras i tvÄ lÀroböcker i engelska framtagna för skolÄr nio i grundskolan. ForskningsfrÄgorna syftar till att visa hur respektive lÀrobok skildrar kulturella inslag samt om dessa innehÄller etniska stereotyper.

SÄ mycket som 83 % av alla företagsförvÀrv misslyckas med att öka aktieÀgarvÀrde och hela 53 % minskar till och med i aktieÀgarvÀrde (Daniel & Metcalf, 2001). Det Àr mycket lÀttare att göra sjÀlva affÀren, Àn att fÄ den att fungera menar Nguyen & Kleiner (2003). Misslyckade företagsförvÀrv beror oftast pÄ kulturella skillnader mellan företag och implementering av företagskultur Àr en nyckelfaktor för ett framgÄngsrikt företagsförvÀrv (Lodofors & Boateng, 2006).Syftet Àr att undersöka implementering av företagskultur efter ett företagsförvÀrv och att kartlÀgga ledningens och mellanchefernas egna upplevelser av framgÄngsfaktorer och svÄrigheter under processen.I den teoretiska referensramen definieras företagskultur och beskrivs utifrÄn ett flertal kulturella nivÄer dÀr vÀrderingar fÄr sÀrskild uppmÀrksamhet dÄ studien fokuserar pÄ vÀrdegrundsarbete. Det görs Àven en beskrivning av olika sÀtt att utveckla kulturer pÄ. Vidare beskrivs faktorer som ledning och chefer bör ta hÀnsyn till vid implementering av företagskultur.

I dagens samhÀlle söker sig mÀnniskor till upplevelser samtidigt som resande i ett globalt perspektiv ökar. För att konkurrera pÄ den globala marknaden och för att följa utvecklingen sÄ har en nationell strategi för svensk besöksnÀring tagits fram. Strategin kallas Vision2020 och fokuserar pÄ destinationsutveckling samt utveckling av exportmogna produkter för att öka Sveriges attraktionskraft och fÄ fler resenÀrer att besöka Sverige. Denna studie fokuserar pÄ hur kreativitet kan anvÀndas för att skapa mer innovativa produkter. Syftet Àr att undersöka hur ett innovationsverktyg kan utformas utifrÄn kreativitetsteori och empiri för produktutveckling Ät smÄföretag inom besöksnÀringen i Swedish Lapland.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Den hÀr uppsatsen handlar om den mÀnskliga dimensionen iett företagsförvÀrv. VÄrt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av för att uppnÄ syftet Àr: Vad Àr HRs roll i ett företagsförvÀrv? Vilka uttryck tar sig den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv?  Vad i den mÀnskligadimensionen Àr det som möjliggör respektive försvÄrar ett företagsförvÀrv? VÄrtfokus har legat pÄ tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mÀnskliga dimensionen i ett företagsförvÀrv, vilka Àr HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De hÀr tre temanautgör vÄr teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar.

I ett stressat samhÀlle dÀr alla alltid Àr pÄvÀg nÄgonstans krÀvs en viss struktur och planering.Hallen Àr det sista man passerar innan man lÀmnar hemmets lugna och trevliga tillvaro. DÀr krÀvssmarta lösningar som underlÀttar och förskönar. Trots detta finns det en avsaknad av smarta ochframförallt exklusiva hallmöbler. Ofta fÄr man kombinera flera möbler för att uppnÄ de funktionerman önskar ha innanför ytterdörren.Projektet har syftats till att formge en möbel för Svenskt Tenn som ska vara specifikt anpassadför hallutrymmet. Möbeln ska rikta sig till Svenskt Tenn kundgrupp, vilka Àr designintresseradeoch vÀljer sin inredning med omsorg.Denna rapport Àr resultatet av en designmetodisk process i tre faser, research & analysfas,kreativ fas samt verkstÀllande fas.

En innovation handlar i grund och botten om en förstÄelse och inkorporation av den komplexa kreativiteten i en innovationsprocess. I denna studie har sex centrala kÀrnvÀrden kring den upplevda kreativiteten tagits fram med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer frÄn tio respondenter. UtifrÄn en fenomenologisk ansats har dessa kÀrnvÀrden utvecklats frÄn begreppen kreativitet och innovation. Inom kreativitet var ? relatera, förÀndra och kommunicera ? centrala begrepp för respondenterna.

Introduktion: VÄrdrelaterade infektioner (VRI) utgör ett omfattande problem. Omkring en tredjedel av alla VRI anges möjliga att förhindra och lösningen bestÄr i hygienrutiner. Undersökningar visade att följsamheten till dessa var lÄngtifrÄn tillfredsstÀllande. Syftet med denna litteraturstudie var att klargöra nÄgra tÀnkbara smittvÀgar och identifiera faktorer som pÄverkar sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner samt se effekter av försök att öka följsamheten. Metod: Resultaten baseras pÄ 17 vetenskapliga artiklar.

Arbetet med mÄngfald utgÄr frÄn diskrimineringslagstiftningen för att sÀkerstÀlla attorganisationer bedriver ett aktivt mÄngfaldsarbete. Ett verktyg för organisationer attaktivt jobba med frÄgan Àr genom att utfÀrda en mÄngfaldsplan. Planen syftar till attmotverka diskriminering samt uppnÄ lagens intentioner. MÄngfaldsplanen utfÀrdas oftapÄ central nivÄ men praktiseras pÄ lokal nivÄ. Ett vedertaget dilemma Àr det glapp somkan uppstÄ mellan policy och praktik.

Det har varit kĂ€nt sedan 1800-talet att en god handhygien leder till en minskning av vĂ„rdrelaterade infektioner (VRI). Mer Ă€n 150 Ă„r senare brister fortfarande vĂ„rdhygienen och bara i Europa drabbas Ă„rligen omkring 3,2 miljoner mĂ€nniskor av VRI. Ökade kostnader för hĂ€lso- och sjukvĂ„rden blir följden av VRI men framförallt ett stort och onödigt lidande för patienten. Följsamheten till basala hygienrutiner och klĂ€dregler har i ett flertal studier visat sig vara en betydande Ă„tgĂ€rd för att bekĂ€mpa VRI. Trots det finns det endast ett fĂ„tal studier om följsamheten inom ambulanssjukvĂ„rd och resultaten Ă€r varierande men genomgĂ„ende pĂ„visas lĂ„g följsamhet.

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan Àven om att skapa platser med god energi som gör att vi mÄr bra och vill vistas dÀr. Vid energi- och miljöarbete dÀr utemiljön Àr det centrala arbetsmaterialet kan man fÄ fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och vÀggar kan ha en isolerande funktion, utan pÄ köpet fÄr man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbÀttra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebÀr att vi pÄ smarta sÀtt planerar utemiljön och anvÀnder oss av trÀd, buskar, klÀttervÀxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förÀndra vÄrt beteende. DÀremot behöver vi dessutom Àndra vÄrt beteende för att uppnÄ en större effekt av klimatplaneringen.

Hösten 2004 gick jag en kurs i klÀdsömnad pÄ Folkuniversitetet. Jag hade haft lite syslöjd i skolan tidigare men kÀnde att sy, det mÄste man ju kunna. Sagt och gjort, kursen gick bra, resultatet blev en lÄngÀrmad tröja och ett vÀckt intresse för symaskiner.Under kursen slogs jag av hur trÄkig min symaskin sÄg ut. Varför gjorde den det? De anvÀnds ju av kreativa mÀnniskor och stÄr ofta framme.Under min tid pÄ FIDU i HÀllefors började jag skissa lite pÄ en symaskin, dÄ var jag fascinerad av de gamla svarta gjutgÀrnsmaskinerna med guldornament.