Bakgrund och problem: Dagens företag Àr överhÀngande beroende avinnovationer för sin lÄngsiktiga överlevnad. Innovationer i sin tur Àr avhÀngigaav kreativitet vilken karaktÀriseras av osÀkerhet, dÄ kreativitet frÀmjas av frittspelrum och egenbestÀmmande. Samtidigt finns ett trÀngande behov av kontrollöver verksamheterna. HÀr uppstÄr ett innovationens dilemma, dÀr en balansmellan kontroll och kreativitet efterstrÀvas. Forskningen Àr bÄde spridd ochsplittrad i problemen kring hur man kan hitta en balans mellan kontroll ochkreativitet vilket gör att praktiska rÄd för att lösa problemet Àr svÄra att finna.NÀr sÄdana vÀl uppkommer Àr det dessutom inte ovanligt att andra forskare gerhelt motsatta rÄd.Syftet med uppsatsen Àr primÀrt att utforska hur man i praktiken kan balanserakontroll och kreativitet i innovationssammanhang.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva om kulturhistoriska inslag anvÀnds i modersmÄlsundervisningen, hur elever upplever det och hur lÀrare uppfattar elevernas motivation för att lÀra sig modersmÄl med hjÀlp av kulturhistoriska inslag. Vi anvÀnde enkÀter för att samla in informationen frÄn lÀrare och elever för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Enligt vÄra resultat för att ge sprÄket mening tar lÀrarna gÀrna upp hemlandets historia och olika kulturella aspekter. NÀr det gÀller motivationen Àr eleverna nöjda med och positiva till kulturhistoriska inslag i modersmÄlsundervisning..

Det senaste Ären har Àldreomsorgen i Sverige flitigt debatterats, frÀmst gÀller debatten Àldreomsorgens utformning och dess personalbemanning. Att arbeta i Àldreomsorgen handlar om att arbeta med de allra Àldsta mÀnniskorna i vÄrt samhÀlle. För mÄnga av dessa Àldre har den patogena sjukvÄrden kommit till sin Ànde, vilket innebÀr att mÄnga individer lever med en eller flera sjukdomar som inte gÄr att bota. Dessa, de allra Àldsta tillhör Àven den snabbaste vÀxande delen av Sveriges befolkning. Aaron Antonovsky (2005) kom att stÀlla sig frÄgan ?Hur kommer det sig att vissa mÀnniskor förmÄr upprÀtthÄlla hÀlsa trots att de utsÀtts för svÄra pÄfrestningar?? FrÄgan handlar om hÀlsans ursprung vad kÀnnetecknar de mÀnniskor som förmÄr upprÀtthÄlla hÀlsan? Dessa mÀnniskor har nÄgot gemensamt.

Syftet med detta kandidatarbete var att framstÀlla en analysmetod för dekonstruktion av ljuddesign i film. MÄlet med analysmetoden var att skapa ett förhÄllningssÀtt för ljuddesigners som gör det enklare att lÀra sig frÄn ljudlÀggningar och genom övning eventuellt kunna bidra till ett mer avancerat sÀtt att tÀnka pÄ vad ljud kan göra i en filmproduktion.Metoden Àr tÀnkt som ett stöd för blivande ljuddesigners som lÀrt sig tekniska kunskaper men kÀmpar med den kreativa biten dÀr problemen inte har lika konkreta lösningar. Metoden Àr ocksÄ tÀnkt som ett supplement till mer erfarna ljuddesigners för övning pÄ sina kunskaper ellerförbÀttring av deras egen process.Vi tycker metoden nÄdde upp till de mÄlen, men den visade sig ocksÄ vara mer flexibel Àn sÄ. Genom applicering av metoden inför arbete med vÄr gestaltning dÀr vi ljudlade ett filmklipp blev designprocessen mycket enklare att komma igenom. Vi tror dÀrför att en metod som vÄr kan vara en viktig del i att fÄ in ljud tidigare i en filmproduktion..

The study analyses the planning of the Edsvik Konsthall in Sollentuna and the first 14 years after the opening 1996 until late 2010. The study focused on the cultural discourses that have influenced the Edsvik as result of the choice of managers, the public figures and actions taken by different actors around the art gallery.The influence by different actors is analyzed in the art field terminology defined by Pierre Bourdieu.I have demonstrated how the head of Edsvik Konsthall, because of different social capital and habitus, raised different types of conflicts on the local art field.  .

Studien syftar till att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med att frĂ€mja barns sprĂ„kutveckling i förskolan utifrĂ„n barns olika förutsĂ€ttningar.  Fokus i studien Ă€r att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ?traditionellt? med sprĂ„kutveckling utan nĂ„gon specifik metod. Jag tar ocksĂ„ upp de olikheter som kan finnas i barns sprĂ„k och vikten av att barn fĂ„r sitt sprĂ„k stimulerat pĂ„ en rad olika sĂ€tt. BĂ„de i hemmet och i förskolan.För att undersöka detta har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ ansats dĂ€r jag intervjuade fyra förskollĂ€rare. TvĂ„ förskollĂ€rare pĂ„ en traditionell förskola och tvĂ„ pĂ„ en förskola som arbetar med förhĂ„llningssĂ€ttet tidig lĂ€s- och skrift.I resultatet framkom det att förskollĂ€rarna Ă€r vĂ€l medvetna om sprĂ„ket och det Ă€r verkligen nĂ„got som de arbetar med pĂ„ mĂ„nga olika och kreativa sĂ€tt.

Syftet Ă€r att undersöka vilka sĂ€tt allmĂ€nsjuksköterskan kan interagera med demenssjuka pĂ„. FrĂ„gestĂ€llning: Hur kan verbala och icke-verbala kommunikationssĂ€tt optimera omvĂ„rdnaden och interaktionen mellan sjuksköterskan och personen med demenssjukdom? Ämnet har belysts genom att göra en litteraturstudie och datainsamling har gjorts pĂ„ tre databaser. Denna studie Ă€r uppbyggd pĂ„ sex kvalitativa studier och fyra kvantitativa. Demenssjukdom innebĂ€r nedsatt verbal kommunikationsförmĂ„ga, vilket kan leda till frustration och agiterat beteende.

Genom intervjuer av Ätta olika pedagoger i Kiruna och Lund, samt analys av styrdokument och 4 historielÀroböcker, försöker vi hÀr ge en bild av hur nationella minoriteter och deras kulturella arv behandlas i historieundervisningen i Ärskurs 3 till 9. Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en blandat kvalitativ och kvantitativ metod. VÄra data har analyserats ur följande perspektiv; etnicitet, interkultur, sociokultur och intersektionalitet. Undersökningen har visat pÄ en brist i lÀroböckernas innehÄll nÀr det kommer till nationella minoriteter och Àven en brist i skolans undervisning inom samma Àmne..

I mitt konstna?rliga kandidatarbete ga?r jag igenom den kreativa processen bakom textfo?rfattandet till fem existerande la?tide?er. Syftet med projektet a?r att fo?rvandla mina blajtexter i fem la?tide?er till riktiga texter, och att dela med mig av de sva?righeter jag sto?ter pa? och de insikter jag fa?r under processen. Som grund har jag anva?nt inspelningar da?r de ra?a la?tide?erna presenteras.

Min avsikt var att undersöka om det gick att tolka Oden och nÄgra av berÀttelserna kring honom som en bild av individuationsprocessen. Min slutsats Àr att det lÄter sig göras. BerÀttelserna kring Oden innehÄller element som mycket vÀl gÄr att koppla till jungianska begrepp.· Han möter och konfronterar sin skugga. Detta sker bÄde i fallet med Vaftrudner och med Loke. Han ser dem i ögonen, och i fallet med Loke gÄr han sÄ lÄngt att han ingÄr fosterbrödralag med denne.· Han genomgÄr kris och lidande för att kunna gÄ vidare och vÀxa i vishet.

Denna undersöknings frÀmsta teoretiska utgÄngspunkt Àr att medier pÄ ett eller annat sÀtt pÄverkar mÀnniskors uppfattning av verkligheten. Medierna kan visa oss de dimensioner av verkligheten vi inte sjÀlva har möjligheten att uppleva och blir dÄ ofta vÄr enda kÀlla till information. DÀrför finns ett intresse att undersöka hur medier framstÀller sÄdana situationer och hÀndelser.Undersökningen har begrÀnsats till hur tvÄ av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, i sina reportage, framstÀllt den ebolasituation som pÄgÄtt i VÀstafrika under det senaste Äret. Detta har undersökts med hjÀlp av en kvalitativ analys av innehÄllet, dÀr fokus lagts pÄ att urskilja generella mönster och drag som karaktÀriserar framstÀllningen.Under den valda sökperioden har endast Ätta reportage publicerats och samtliga av dem inom en tvÄmÄnadersperiod. VÀrt att notera Àr det faktum att ebolasituationen enbart framstÀllts utifrÄn ett av de drabbade lÀnderna i VÀstafrika, Liberia.

 Bakgrund: I ett alltmer mÄngkulturellt samhÀlle blir det mÀrkbart hur förutsÀttningarna för en god hÀlsa skiljer sig mellan olika samhÀllsgrupper. HÀlso- och sjukvÄrden har som uppgift att frÀmja hÀlsan hos alla patienter oavsett bakgrund. Detta stÀller nya krav pÄ den svenska sjukvÄrden, dÄ en mÄngkulturell utveckling leder till fler transkulturella möten i vÄrden. Dessa möten innehÄller ofta hinder som kan vara svÄra att överbrygga, vilket krÀver en kunskap om vilka faktorer som pÄverkar mötet och en medvetenhet om kulturens betydelse hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv belysa de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen i transkulturella möten. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar var av nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet analyserades och sammanstÀlldes genom ett kvalitativt analysinnehÄll.  Som teoretiska utgÄngspunkter anvÀndes en definition av kulturell kompetens och vÄrdrelation. Resultat: Resultatet visar att kommunikation och sprÄkbarriÀrer utgör det största hindret i den transkulturella omvÄrdnaden.

Genom att föra samman mÀnniskor med olika bakgrund och utbildning kan Ätskilliga idéer skapas, nya metoder utvecklas och mer kreativa och originella designlösningar produceras. Baksidan Àr, att ju fler olika mÀnniskor med olika bakgrund som Àr involverade i ett projekt desto svÄrare blir det att kommunicera inom gruppen av olika individer och svÄrare att komma vidare i en design- och utvecklingsprocess. Vi har under vÄren deltagit som en del i ett större programvaruutvecklingsprojekt och skapat och anvÀnt oss av flera olika designartefakter som medel för att frÀmja samarbete, kommunikation och designarbetet av den produkt vi utvecklade. I denna uppsats beskriver vi hur dessa designartefakter har kommit till, förÀndrats och hur de har pÄverkat oss och vÄrt designarbete. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ vilket sÀtt man kan integrera metoder frÄn olika discipliner i ett programvaruutvecklingsprojekt och framförallt hur arbetet med, och kring designartefakter spelar en viktig roll i utvecklingen av en produkt..

Bakgrund och problem: Detaljhandeln Àr en konkurrensutsatt marknad. Det blir allt vanligare med belöningssystem inom organisationer för att motivera sin personal för att undvika yttre pÄtryckningar. En problematik ligger i vad som motiverar personal till bÀttre prestationer i förhÄllande till kulturella olikheter, och hur belöningssystem pÄ bÀsta sÀtt skall anpassas efter den kulturella kontext den avser att anvÀndas i. DÀrför kommer kulturell- och arbetsrelaterad motivation studeras bÄde inom Sverige och USA.Syfte: Syftet med aktuell studie Àr att fÄ ökad kunskap om belöningssystem, att undersöka om det finns skillnader mellan amerikansk och svensk personal inom motivationsfaktorer, samt att undersöka om det finns skillnader mellan amerikansk och svensk personal i upplevelsen av arbetsplats i relation till belöningssystem.Metod: Studien Àr av kvantitativ utformning och datainsamlingen genomfördes med en redan framtagen enkÀt (QPS nordic). Urvalet bestod av totalt 103 personer, varav 53 av dessa var svensk personal och 50 var amerikansk personal.

Storyline Àr en metod som ursprungligen Àr framtagen för yngre elever. Min avsikt Àr att undersöka hur metoden kan fungera pÄ gymnasiet. Studien baseras pÄ ett lokalt gymnasialt Storylineprojekt om klimat dÀr ett arbetslag för första gÄngen provade metoden. Via elevutvÀrderingar samt intervjuer med lÀrare och elever har jag tagit reda pÄ vilka vinster arbetssÀttet medförde. Jag har ocksÄ tagit reda pÄ vilka hinder det finns för Storyline pÄ gymnasiet och hur det genomförda projektet skulle kunna utvecklas.