Sökresultat:
1597 Uppsatser om Kulturell pćverkan - Sida 14 av 107
VolontÀrresan - En moralisk semester?
Modernismens storhetstankar om mÀnsklighetens obegrÀnsade kapacitet har gjort den postmoderna mÀnniskan smÀrtsamt medveten om mÀnsklighetens begrÀnsningar. Medvetenheten förvandlar bland annat den problemfria semestern till en moralisk terrÀng. Valet av semester anses pÄverka bÄde resenÀren och vÀrddestinationen. I denna undersökning söks en förstÄelse för samtida moraliskt resande genom att studera volontÀrresans arrangemang och volontÀrresenÀrers upplevelser. Teorier som behandlar kulturell identitet, turismens kultur, den postmoderna resenÀren samt moraliskt resande och hÄllbar turismutveckling kopplas till empiri grundad pÄ djupintervjuer med volontÀrresenÀrer samt representanter frÄn tvÄ olika volontÀrresearrangörer.
UTOMEUROPEISKT F?DDAS UPPLEVELSER P? DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna
och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers
upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder
som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.
Kommunikationsmöjligheter i hemsjukvÄrden.
Syftet med detta fördjupningsarbete Àr att belysa vilka hinder som kan uppstÄ vid mötet i patientens hem dÄ patient och sjuksköterska har olika kulturell bakgrund, samt beskriva nÄgra av de faktorer som kan frÀmja mötet. DÄ vi genom vÄrt arbete i hemsjukvÄrden i invandrartÀta omrÄden dagligen möter patienter med invandrarbakgrund finns risk att kulturkrockar uppstÄr. Hur fÄr vi patienter med invandrarbakgrund att kÀnna sig som en del i ett sammanhang och hur fÄr vi patienten att kÀnna tillit och delaktighet? Vi har valt att göra en kvalitativ analys av 11 vetenskapliga studier och en doktorsavhandling. I studierna ingÄr sjuksköterskor, anhöriga och patienter.
Kulturmöten i vÄrden: Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med annan kulturell bakgrund
UngefÀr 14 procent av den svenska befolkningen utgörs av invandrare. Studier visar att mÄnga invandrare Àr utsatta i samhÀllet dÄ de kommer till ett nytt land. Denna utsatthet kan vara sprÄksvÄrigheter, arbetslöshet, rasism och diskrimination. I samband med att invandringen ökar i Sverige ökar Àven sannolikheten att man som sjuksköterska kommer i kontakt med patienter med annan kulturell bakgrund. PÄ sÄ sÀtt kan det uppstÄ det kulturkrockar i mötet med invandrarpatienter.
Jag vet allt om jag: elevers uppfattning av identitet via
fenomenografisk elevtextanalys
Kursplanen för Àmnet svenska framhÄller i mÄnga passusar vikten av att möjliggöra elevers personliga utveckling. I Àmneskommentaren för svenskÀmnet anvÀnds ordet identitet vid tre tillfÀllen. I denna kontext, i och med att ett klassrumsklimat dÀr elever och lÀrare gemensamt diskuterar exempelvis mÄluppfyllelse krÀver av parterna att ha gjort klarhet i vad de diskuterar, faller det sig naturligt att frÄga hur begreppet identitet uppfattas av elever. Uppsatsens syfte var att med hjÀlp av en fenomenografisk femstegsmetod beskriva vilka olika tankar kring identitet som eleverna genom skriftsprÄket strukturerar, men ocksÄ att granska vad elevtexterna har gemensamt. Efter att ha brutit ned elevuppsatserna i citat och bildat innebördskategorier utkristalliserades sju innehÄllsskategorier.
AskÄterföring : Olika logistiklösningar
NÀr GROT (grenar och toppar) skördas ökar bortförseln av basverkande Àmnen och nÀringsÀmnen. Syftet med rekommendationen att Äterföra aska, tillbaka till skogsmarken, Àr att undvika en försurande och nÀringsutarmande verkan. I dagslÀget tillÀmpas en metod som kallas Sockenmodellen nÀr det gÀller Äterföring av aska tillbaka till skogen..
Traditionella underrÀttelsefrÄgor vid val av sensorkombinationer
Syftet med uppsatsen Àr att teoretiskt avgöra om underrÀttelsefrÄgorna, de Ätta s-en, tillsammans kan utgöra en grund för val av sensorkombinationer. FrÄgorna skall svara mot den frÄgestÀllning beslutsfattaren stÀller till ledningsstödsystemet för att uppnÄ framtida förmÄgor. Uppsatsen har inledningsvis utvecklat tre av de förmÄgor som projekt FoRMA redovisar i sin rapport, avseende FM framtida förmÄgor Är 2010. FörmÄgorna Àr identifiering, att verifiera före en insats och kunna bekrÀfta och dokumentera verkan av en insats. I uppsatsen behandlas endast elektrooptiska och elektromagnetiska sensorer som utifrÄn sina egenskaper delas in i olika sensorklasser.
Automatiseringens m?ngsidiga p?verkan p? f?rs?rjningsst?d - Socialsekreterares upplevelser av en socialtj?nst i f?r?ndring
Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.
De kallar oss Me Wes : en studie om dagens ungdomars förhÄllande till populÀrmusik sett ur ett senmodernt perspektiv
Studiens syfte var att föra en diskussion utifrÄn en enkÀtundersökning av tvÄ niondeklasser och en Ättondeklass rörande deras musikvanor. Jag utgick frÄn Ove Sernhedes diskussion om kulturell fristÀllning och undersökte om den Àr applicerbar pÄ ungdomar i dag Är 2007.Till grund för uppsatsen ligger dels en empirisk studie i form av en enkÀtundersökning utförd i tvÄ olika skolor pÄ elever i Äldrarna 14-15 Är gamla och dels en litteraturgranskning av tidigare skriven litteratur inom problemomrÄdet.Jag har kommit fram till att Ove Sernhedes teori om kulturell fristÀllning delvis i sin ursprungliga version ej lÀngre Àr applicerbar pÄ ungdomar i dag Är 2007. Dagens unga, tillika The MeWe Genaration, Àr inte kulturellt fristÀllda till sÄ vida att de som sina generationsföregÄngare Àr vilsegÄngna i det virrvarr av stilar, tecken och symboler som samhÀllets upplösta normer och traditioner bidragit till. Ungdomens rotlöshet har nu i stÀllet förvandlats till ungdomens flyttbara rötter, ett bejakande av livets möjligheter och val i stÀllet för en flykt frÄn dess krav och stress. Slutligen har jag Àven kommit fram till att ovannÀmnda förÀndringar har tagit sig konkreta uttryck i hur de förhÄller sig till populÀrmusik..
Konflikthantering hos projektdeltagare : - en studie om ko?nsrollers och utbildnings pa?verkan
Studiens syfte a?r att utro?na vilken pa?verkan aspekterna ko?nsroller och utbildning, inom projektledning och/eller konflikthantering, har pa? projektdeltagares konflikthantering och deras sja?lvinsikt ga?llande detta. Detta eftersom sociala strukturer och de villkor som fo?ljer med kan ta?nkas pa?verka hur en person av ett visst ko?n agerar i diverse situationer. Dessutom kan en teoretisk grund leda till en sa?krare och ba?ttre konflikthantering.
Identitetens röst gör sig Ähörd i grÀnslandet - Tornedalslitteratur i ett postkolonialistiskt perspektiv
En postkolonialistisk studie om Tornedalen. Genomförd genom nÀrlÀsning av tvÄ romaner, skrivna dÀrifrÄn. Som komplement anvÀnds postkolonialistiska teorier samt identitets- och minoritetsteorier..
Var Àr du? : En studie av vÀrderingarnas inverkan pÄ motivationen att delta i webbpaneler
Uppsatsen besvarar en uppma?rksammad problematik ro?rande statistisk tillfo?rlitlighet och representativitet i webbunderso?kningar. Detta genom att utreda en alternativ metod fo?r att angripa svarsbortfall. Tidigare studier har visat att svarsfrekvensen kan pa?verkas av att deltagare drivs av olika motivationsfaktorer, och modellen Volunteer Function Inventory (VFI) har studerats i syfte att utreda motivationssegmentering av paneldeltagare.
Skilda vÀrldar : En studie av det svenska skolvÀsendet
I studien undersöks individers olika behandling i det svenska skolsystemet utifrÄn etnisk, kulturell och religiös hÀrkomst. Fokus ligger pÄ skolans styrdokument och den teoretiska utgÄngspunkten Àr den universalistiska och mÄngkulturalistiska perspektiven pÄ hur en individ ska behandlas och vilka fri- och rÀttigheter den ska kunna Ätnjuta. Studien belyser de olika perspetiven och eventuella spÀnningar dem emellan. Slutsaten Àr att bÄda perspektiven finns representerade i styrdokumenten och att spÀnningar faktiskt existerar. DÀr till konstateras det att det universalistiska perspektivet alltid har ett övertag gentemot det mÄngkulturalistiska.
VarthÀn bÀr hen?: Om bruk av och attityder till könsneutrala pronomen
MÄlet med denna studie Àr att undersöka i vilken utstrÀckning och i vilka sammanhang det könsneutrala pronomenet hen anvÀnds bland gymnasieungdomar, i förhÄllande till redan etablerade neutrala uttryck som exempelvis den, han eller hon och vederbörande. Dessutom söker studien upptÀcka eventuella skillnader i attityder och bruk av hen mellan olika grupperingar. Finns det kopplingar mellan graden av acceptans respektive bruk av hen och graden av sprÄklig, kulturell inriktning i de gymnasieprogram eleverna gÄr? Sammanlagt 200 elever pÄ gymnasieskolan har i en enkÀtundersökning fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de förhÄller sig till hen och andra könsneutrala pronomen, sÄvÀl i sitt eget sprÄkbruk som i acceptansen till andras. HÀlften av eleverna gÄr pÄ ett program med sprÄklig och kulturell inriktning och hÀlften pÄ ett program med naturvetenskaplig inriktning.
Kulturell globalisering i tidningsbranschen : En studie om visuell design pÄ kvinnomagasins omslag i olika kulturer
Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.