Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.

Under det senaste Äret har ett nytt koncept för utlÄning av pengar mellan privatpersoner utvecklats pÄ kreditmarknaden. Det bestÄr av ett nÀtverk dÀr de som behöver lÄna pengar annonserar pÄ internet hur mycket de vill lÄna och till vilken rÀnta. PÄ motsvarande sÀtt lÀgger andra personer ut bud för utlÄning. DÄ lÄntagare och lÄngivare enats om belopp och rÀnta, sker en lÄnetransaktion mellan dem precis som i en traditionell bank. En mellanhand ser till att allting Àr sÀkert, rÀttvist och enkelt att hantera.

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient frÄn olika kulturer.Metod: Litteraturstudie dÀr fjorton artiklar frÄn olika lÀnder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vÄrden. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika lÀnder upplevde olika problem vid vÄrdvistelse pÄ grund av att inte tala samma sprÄk som vÄrdgivaren. SprÄkbarriÀrer bidrar till en ofullstÀndig kommunikation. AnvÀndande av tolk, bÄde professionell och icke-professionell, det vill sÀga vÀn eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvÄra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hÀlsa och sjukdom.

Proejktet har syftat till att utveckla en gemensam design för ett antal produkter som ett företag tillverkar. Proukterna Àr olika hjÀlpmedel som Àr till för att pÄminna anvÀndaren om olika saker i hemmet, sÄ som spisen, kaffebryggaren och ytterdörren. För att hitta en röd trÄd som alla produkter kan anta har olika koncept utvecklats och som sedan har utvÀrderats med hjÀlp av olika produktutvecklingsverktyg..

BAKGRUND: SamhÀllet blir allt mer mÄngkulturellt. MÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden immigrerar till Sverige och det Àr dÀrför av stort vÀrde att kÀnna till dessa mÀnniskors kulturella bakgrund och trosuppfattning.  Som vÄrdpersonal Àr det viktigt att vara uppmÀrksam pÄ eventuella kulturella skillnader och bemöta patienten med respekt för att skapa en god vÄrdrelation.SYFTE: VÄrt syfte med denna litteraturöversikt var att undersöka utlandsfödda patienters upplevelse av vÄrdrelationen med personalen pÄ en vÄrdavdelning.METOD: En litteraturöversikt gjordes dÀr tretton artiklar granskades för att kunna sammanstÀlla en helhetsbild av det valda Àmnet.RESULTAT: De flesta patienterna i artiklarna beskriver olika svÄrigheter med att skapa en god relation med vÄrdpersonalen. TvÄ kategorier identifierades: Att inte bli förstÄdd av vÄrdpersonal och Att inte kÀnna sig delaktig i vÄrdrelationen. FrÄn dessa tvÄ kategorier framkom fem underkategorier som beskriver pÄ vilket sÀtt patienterna kÀnde sig missförstÄdda eller inte kÀnde sig delaktiga i relationen med vÄrdpersonalen.KONKLUSION: Det finns svÄrigheter att skapa en god transkulturell vÄrdrelation mellan patient och vÄrdpersonal. Patienter beskriver hur de inte alltid blev mötta med samma respekt och kulturella förstÄelse som de andra infödda patienterna.

Under en vÀldigt lÄng tid har begreppen marknad och organisation studerats var för sig. Perspektiv och koncept som skulle kunna tillföra nÄgot tillsammans har systematiskt inte tillÄtits korsbefrukta varandra kunskapsmÀssigt. Vi har valt att inte strypa den möjligheten, utan istÀllet anvÀnda oss utav den, vilket innebÀr att vi ser och identifierar liknande krafter och fenomen i en marknad som mÄnga gÄnger finns inom företaget likvÀl som utanför företaget. Försök har gjorts under senaste Ären att tilldela organisation/företag egenskaper som mer pÄminner om marknaden eller som det brukar uttryckas, en mer dynamisk organism. Vi har valt att följa detta synsÀtt genom att se bortom teoretiska modellers barriÀrer för att se om det finns kunskap att inhÀmta.

Efter millenniumskiftet uppfattas det som nĂ€rmast ?rĂ€tt? att moderna framtidsinriktade verksamheter, stora som smĂ„, bör arbeta med kvalitetsstyrning[1].  ÅtgĂ€rder inom kvalitetsstyrning innebĂ€r att moderera och justera tillverkningsprocessen sĂ„ att de producerade enheterna hĂ„ller sig till en standard[2]. Företag stĂ€lls stĂ€ndigt inför flera olika alternativ om hur de kan förĂ€ndra sitt arbetssĂ€tt, och öppna sig för att ta till sig olika kvalitetshöjande koncept. Dessa ska leda till att organisationen och dess processer blir mer effektiva och produktiva, för att i sin tur sĂ€nka kostnader, maximera vinsten, bemöta kundernas efterfrĂ„ga, och kunna leverera billigare produkter av högre kvalitet pĂ„ ett snabbare och enklare sĂ€tt.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebÀr stÀndiga möten med mÀnniskor av olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagar och etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhÄlla sig till i möten med patienter som inte talar sprÄket och har en annan kulturell bakgrund. För att kunna ge god omvÄrdnad och frÀmja hÀlsa visar tidigare studier pÄ att sjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesÀtt och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att motivera till hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder hos icke svensktalande patienter. Metod: Empirisk intervjustudie med stöd frÄn en strukturerad intervjuguide med öppna frÄgor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder innefattade livsstilsförÀndringar och egenvÄrdsrÄd.

 Nollvisionen innebÀr att ingen mÀnniska ska dödas eller skadas svÄrt i trafiken. UtifrÄn detta har riktlinjer tagits fram att fordons hastighet bör begrÀnsas till 30 km/h dÀr oskyddade trafikanter kan bli pÄkörda. Det faktum att fordon inte hÄller hastigheten har gett upphov till olika fartdÀmpande ÄtgÀrder för att tvinga förarna att sÀnka hastigheten och pÄ sÄ sÀtt rÀdda liv.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram en konstruktionslösning som sÀnker hastigheten pÄ fordon, uppfyller kraven som stÀlls och kommer till rÀtta med problemen som de nuvarande lösningarna har. Arbetet har utförts pÄ teknikkonsultföretaget Prodelox AB.Arbetet inleddes med en litteraturstudie om vad som idag anvÀnds som fartdÀmpande medel pÄ de svenska vÀgarna, vilka lagar de behöver uppnÄ och vilka för- och nackdelar de har. Litteratur om metoden systematisk konceptutveckling, som har anvÀnts i projektet, har Àven studerats.

WesDyne TRC sysselsÀtter sig med oförstörande provning av KÀrnkraftverk, bÄde i Sverige ochutomlands. WesDyne TRC tillverkar och konstruerar robotar vilka Àr kapabla till att utföra dentyp av inspektion som efterfrÄgas av kÀrnkraftverken.En av dessa inspektionsrobotar Àr T-skannern, en smal robot vilket gör den lÀmpad till att utförainspektionsarbeten i smala spaltutrymmen. Fyra sugkoppsmoduler fÄr manipulatorn att fÀsta motreaktortanksvÀggen. Detta genom att skapa undertryck med hjÀlp av trycksatt vatten. Dettrycksatta vattnet regleras med hjÀlp av ventiler.

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete som har utfört pÄ Security Qube System, SQS, i SkellefteÄ. Med filosofin att tjuven aldrig ska belönas konstruerar och tillverkar SQS vÀrdetransportvÀskor med ett patenterat skalskydd. VÀskorna Àr designade för transport och lagring av sedlar, lösa eller packade i plastpÄsar, samt ATM kassetter. Deras problem Àr att vÀskorna blir tunga, svÄrhanterliga och har otydliga grÀnssnitt. Uppgiften har varit att utveckla en vÀrdetransportvÀska, Àmnad för en ATM kassett, med avseende pÄ design, funktion och anvÀndarvÀnlighet.

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

I denna studie behandlas omrÄdet lÄngsiktigt digitalt bevarande, med fokus pÄ digitala signaturers lÀmplighet för autenticering av digitala handlingar. Den teori som beskrivs tar upp vad en digital signatur Àr, vilka problem dessa har pÄ lÄng sikt samt konceptet Trusted Archival Services som ett koncept för arkivering av digitala handlingar. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre valda respondenter. Dessa respondenter har valts utifrÄn deras praktiska erfarenhet inom detta omrÄde. De slutsatser som har kunnat dras av studien Àr att digitala signaturer inte Àr en lÀmplig teknik för att sÀkerstÀlla autenticiteten i digitala handlingar pÄ lÄng sikt.

Examensarbetet har syftat till att ta fram ett koncept för en fyrhjuling för Saab att köra pÄ allmÀn vÀg. Projektet har drivits i samarbete med Caran och Saab Automobile.Arbetet har dessutom varit ett unikt samarbete med tvÄ andra examensarbeten frÄn andra högskolor som behandlat konstruktion och brukar- och marknadsanalys för fyrhjulingen.Konceptet Àr en miljövÀnlig hybridfyrhjuling som gÄr att lÀgga ner i kurvorna..

Examensarbetet har utförts pÄ Metso Refiner Segments AB i Hagfors, VÀrmland. Gjuteriet arbetar mot pappersindustrin och produkten de tillverkar kallas för malsegment. Malsegmenten sitter monterad pÄ tvÄ stora skivor i en raffinör, vilket anvÀnds för att framstÀlla mekanisk pappersmassa. För att minska personalkostnaderna och för att fÄ bort ett monotont moment för operatörerna vill Metso automatisera den station dÀr malsegmenten hÀrdas. VÀrmebehandlingen sköts idag av tvÄ operatörer och Àr tÀnkt att efter en automatisering kunna skötas av en operatör.