Bakgrund: Bakgrunden till denna litteraturstudie Àr den lÄga följsamhet som Äterfinns hos diabetespatienter bÄde i Sverige och pÄ andra stÀllen i vÀrlden, knappt en tredjedel av svenska diabetespatienter mÀter sin blodglukos regelbundet. Flera studier pÄ Ànnet har kommit fram till att det krÀvs framförallt bÀttre anpassning till individuella behov nÀr det gÀller utbildningen av diabetespatienter. Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera koncept som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och som har en bevisat positiv effekt pÄ metabolismen hos typ 2 diabetiker. Metod: En litteraturgenomgÄng av Àmnet gjordes för att hitta studier som uppvisade interventioner med positivt resultat pÄ A IC vÀrden. Resultat: Ett flertal studier hittades som visade upp kreativa försök att förbÀttra utbildningen av diabetespatienter eller anpassa den till förhÄllanden som inte tagits i beaktning vid dess utformning.

Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) har visat sig vara ett framgÄngsrikt verktyg för att minska det stillasittande beteendet och öka den fysiska aktiviteten pÄ lÄng sikt. FörÀndringsprocesser Àr dock bÄde tids -och motivationskrÀvande och det gÀller för alla. Att förankra och implementera FaR i en organisation har dÀrför visat sig vara lÀttare sagt Àn gjort. Syftet med studien Àr att undersöka vad en företagshÀlsovÄrd i VÀstra Götaland anser om sitt uppdaterade FaR-koncept som arbetats fram och anvÀnts sedan början av Är 2014. Studien undersöker Àven hur man ser pÄ FaR-konceptets förÀndring över tid och vad som kan ha förbÀttrats eller försÀmrats med det nya upplÀgget.

SammanfattningMÀssor förekom som fenomen redan under medeltiden och har allt sedan dess anvÀnts som en kanal för försÀljning och marknadsföring. Idag tÀvlar företag och organisationer om mÀssbesökares uppmÀrksamhet genom att skapa attraktiva montrar med vinnande koncept som ska locka mÀnniskor och fÄ dem att lÀgga företagsnamnet pÄ minnet.Detta Àr vad Karlstads universitet haft i Ätanke dÄ de utformat beskrivningen till detta projekt. Bakgrunden till projektet Àr att universitetet finns representerat pÄ ett antal mÀssor varje Är, runt om i landet. Uppdraget har sÄledes varit att ta fram ett nytt koncept med en tillhörande design till universitetets mÀssmonter. Syftet med detta projekt Àr inte primÀrt att fÄ besökarna att söka till universitetet, utan att de ska minnas det vid eventuell framtida övervÀgning av vidarestudier.Projektet har utvecklats med hjÀlp av kvalitativ metodik.

Sveriges försvarsmakt stÄr inför en omfattande utmaning dÄ ett operativt koncept baserat pÄmanövertÀnkande skall införas. Konceptet föder en ny begreppsapparat som vi inte tidigarekonfronterats med. Vad Àr det dÄ som sÀrskilt utmÀrker detta koncept jÀmfört med vÄrt tidigare? Viden första anblick kanske skiljaktigheterna i vÄrt taktiska upptrÀdande inte verkar sÄ stora. Nuvarandetaktiska reglemente (AR II 1995) pekar redan i en riktning som Ätminstone till viss del innehÄllerbrottstycken av ett manöverkrigföringskoncept.

SammanfattningDagens robotgrÀsklippare frÄn Husqvarna har en lyftsensor vilken bygger pÄ attkarossen kan röra sig vertikalt i förhÄllande till chassiet. Detta leder dock till attlösningen i kombination med krocksensorerna gör att karossen förmedlar en icke solidkÀnsla nÀr potentiella kunder prövar produkten. Husqvarna hoppas att man fÄr flerkunder om det Àr möjligt att ge produkten en solidare kÀnsla. Ett steg mot detta mÄl Àratt utveckla en ny, icke mekanisk lyftsensor.Ett antal koncept för att lösa problemet har utvecklats och utifrÄn dessa har ett antallösningar utvecklats. De lösningar vilka har visat sig problematiska jÀmfört medkravspecifikationen har förkastats och intressanta lösningar undersökts I detalj.Ett koncept har utvecklats till prototyp och det Àr en lösning med Force sensingresistors? vilka anvÀnds för att mÀta trycket frÄn de fyra infÀstningspunkter vilka finnsmellan kaross och chassi.

System som bygger pÄ en underliggande databas behöver ett abstraktionslager mellan databasen och applikationen. Detta kallas för systemets datalager.Det Àr inte ovanligt att en stor del av programmerarnas tid gÄr Ät för att skriva programkod som hanterar datalagrets egenheter och för att transformera data mellan applikationen och datalagret.I ett objektorienterat datalager kan systemets domÀnmodell integreras i datalagret sÄ att det blir betydligt enklare och mer effektivt att arbeta med. Ett objektorienterat datalager lÄter dessutom applikationen navigera mellan objekten i databasen som om hela objektgrafen vore tillgÀnglig i applikationens primÀrminne. Hur information hÀmtas, nÀr den hÀmtas och precis vilken information som hÀmtas frÄn databasen Àr transparent för applikationen.Det Àr ocksÄ transparent nÀr uppdateringar som görs pÄ objekt i applikationens primÀrminne nÄr den underliggande databasen. Datalagret ger garantin att alla objekt, som förÀndrats inom loppet av en transaktion och som Àr nÄbara via navigering frÄn nÄgot objekt i databasen, kommer att finnas i databasen med korrekt tillstÄnd dÄ transaktionen avslutas.Ett objektorienterat datalager erbjuder sÄledes en striktare form av abstraktion Àn vad ett traditionellt datalager gör.Inom ramen för examensarbetet har jag utvecklat en prototyp av ett objektorienterat datalager, och i den hÀr rapporten presenterar jag: nÄgra allmÀnna koncept som rör datalager i allmÀnhet och objektorienterade datalager i synnerhet; hur dessa koncept kan designas; samt en kort översikt av prototypen..

Med en kritisk diskursanalys undersöks hur den adopterade representeras i tv-serien Leende Guldbruna Ögon ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. De verktyg som anvĂ€nds i diskursanalysen Ă€r teorierna om semantisk tĂ€thet, hegemoni och inkodning/avkodning. Resultatet av undersökningen Ă€r att den adopterade representeras som ett fritt flytande subjekt mellan den svenska dansbandsdiskursen och invandrardiskursen. SVT:s avkodade budskap Ă€r av undersökningen att döma att den adopterade blir en del av ett homogent blattedansband. Det budskapet har potential att pĂ„verka svenska folkets syn pĂ„ mĂ€nniskor med en kulturell identitet som inte sammanfaller med det som hudfĂ€rgen representerar..

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Under det senaste Äret har ett nytt koncept för utlÄning av pengar mellan privatpersoner utvecklats pÄ kreditmarknaden. Det bestÄr av ett nÀtverk dÀr de som behöver lÄna pengar annonserar pÄ internet hur mycket de vill lÄna och till vilken rÀnta. PÄ motsvarande sÀtt lÀgger andra personer ut bud för utlÄning. DÄ lÄntagare och lÄngivare enats om belopp och rÀnta, sker en lÄnetransaktion mellan dem precis som i en traditionell bank. En mellanhand ser till att allting Àr sÀkert, rÀttvist och enkelt att hantera.

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient frÄn olika kulturer.Metod: Litteraturstudie dÀr fjorton artiklar frÄn olika lÀnder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vÄrden. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika lÀnder upplevde olika problem vid vÄrdvistelse pÄ grund av att inte tala samma sprÄk som vÄrdgivaren. SprÄkbarriÀrer bidrar till en ofullstÀndig kommunikation. AnvÀndande av tolk, bÄde professionell och icke-professionell, det vill sÀga vÀn eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvÄra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hÀlsa och sjukdom.

BAKGRUND: SamhÀllet blir allt mer mÄngkulturellt. MÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden immigrerar till Sverige och det Àr dÀrför av stort vÀrde att kÀnna till dessa mÀnniskors kulturella bakgrund och trosuppfattning.  Som vÄrdpersonal Àr det viktigt att vara uppmÀrksam pÄ eventuella kulturella skillnader och bemöta patienten med respekt för att skapa en god vÄrdrelation.SYFTE: VÄrt syfte med denna litteraturöversikt var att undersöka utlandsfödda patienters upplevelse av vÄrdrelationen med personalen pÄ en vÄrdavdelning.METOD: En litteraturöversikt gjordes dÀr tretton artiklar granskades för att kunna sammanstÀlla en helhetsbild av det valda Àmnet.RESULTAT: De flesta patienterna i artiklarna beskriver olika svÄrigheter med att skapa en god relation med vÄrdpersonalen. TvÄ kategorier identifierades: Att inte bli förstÄdd av vÄrdpersonal och Att inte kÀnna sig delaktig i vÄrdrelationen. FrÄn dessa tvÄ kategorier framkom fem underkategorier som beskriver pÄ vilket sÀtt patienterna kÀnde sig missförstÄdda eller inte kÀnde sig delaktiga i relationen med vÄrdpersonalen.KONKLUSION: Det finns svÄrigheter att skapa en god transkulturell vÄrdrelation mellan patient och vÄrdpersonal. Patienter beskriver hur de inte alltid blev mötta med samma respekt och kulturella förstÄelse som de andra infödda patienterna.

Proejktet har syftat till att utveckla en gemensam design för ett antal produkter som ett företag tillverkar. Proukterna Àr olika hjÀlpmedel som Àr till för att pÄminna anvÀndaren om olika saker i hemmet, sÄ som spisen, kaffebryggaren och ytterdörren. För att hitta en röd trÄd som alla produkter kan anta har olika koncept utvecklats och som sedan har utvÀrderats med hjÀlp av olika produktutvecklingsverktyg..

Under en vÀldigt lÄng tid har begreppen marknad och organisation studerats var för sig. Perspektiv och koncept som skulle kunna tillföra nÄgot tillsammans har systematiskt inte tillÄtits korsbefrukta varandra kunskapsmÀssigt. Vi har valt att inte strypa den möjligheten, utan istÀllet anvÀnda oss utav den, vilket innebÀr att vi ser och identifierar liknande krafter och fenomen i en marknad som mÄnga gÄnger finns inom företaget likvÀl som utanför företaget. Försök har gjorts under senaste Ären att tilldela organisation/företag egenskaper som mer pÄminner om marknaden eller som det brukar uttryckas, en mer dynamisk organism. Vi har valt att följa detta synsÀtt genom att se bortom teoretiska modellers barriÀrer för att se om det finns kunskap att inhÀmta.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebÀr stÀndiga möten med mÀnniskor av olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagar och etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhÄlla sig till i möten med patienter som inte talar sprÄket och har en annan kulturell bakgrund. För att kunna ge god omvÄrdnad och frÀmja hÀlsa visar tidigare studier pÄ att sjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesÀtt och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att motivera till hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder hos icke svensktalande patienter. Metod: Empirisk intervjustudie med stöd frÄn en strukturerad intervjuguide med öppna frÄgor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder innefattade livsstilsförÀndringar och egenvÄrdsrÄd.

Efter millenniumskiftet uppfattas det som nĂ€rmast ?rĂ€tt? att moderna framtidsinriktade verksamheter, stora som smĂ„, bör arbeta med kvalitetsstyrning[1].  ÅtgĂ€rder inom kvalitetsstyrning innebĂ€r att moderera och justera tillverkningsprocessen sĂ„ att de producerade enheterna hĂ„ller sig till en standard[2]. Företag stĂ€lls stĂ€ndigt inför flera olika alternativ om hur de kan förĂ€ndra sitt arbetssĂ€tt, och öppna sig för att ta till sig olika kvalitetshöjande koncept. Dessa ska leda till att organisationen och dess processer blir mer effektiva och produktiva, för att i sin tur sĂ€nka kostnader, maximera vinsten, bemöta kundernas efterfrĂ„ga, och kunna leverera billigare produkter av högre kvalitet pĂ„ ett snabbare och enklare sĂ€tt.