Vin har konsumerats i 8000 Ă„r och idag Ă€r bedömningen av dess kvalitĂ© mer utbredd Ă€n nĂ„gonsin. Men begreppet Ă€r inte definierat pĂ„ ett tillfredstĂ€llande sĂ€tt Ă€nnu och uppfattningen av kvalitĂ© Ă€r Ă€ven beroende av engagemanget för vin. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rmed att undersöka uppfattningen av begreppet vinkvalitĂ© hos personer med stort engagemang för vin samt att undersöka hur uppfattningen av vinkvalitĂ© förĂ€ndras med förhöjd engageringsnivĂ„. Studien genomfördes med hjĂ€lp av tvĂ„ fokusgruppsintervjuer vars deltagare var första- och tredjeĂ„rsommelierstudenter vid Örebro universitets Restaurang- och hotellhögskola samt en intervju med en Master of Wine dĂ€r deltagarnas uppfattning av vinkvalitĂ© utforskades. Resultatet visade att en större kunskap om vin möjliggör en mer ingĂ„ende och detaljerad beskrivning av hur vinkvalitet bedöms nĂ„got som kunde iakttas mellan alla grupper.

 Inledning: Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhÄllningssÀtt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Metod: Intervjuer genomfördes pÄ tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfÀllena anvÀndes en mall med förskrivna frÄgor. Den valda ansatsen Àr fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrÄn informanternas utsagor.

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Examensarbetet har gjorts Ă„t Höglunds flak i SĂ€ffle och behandlar en ny framstam till timmerlastbilar.En framstam Ă€r ett lastskydd som förhindrar stockarna pĂ„ en timmerlastbil frĂ„n att trĂ€nga in i hytten vid en kollision. Framstammen anvĂ€nds Ă€ven vid lastning som ett mothĂ„ll att slĂ„ stockarna emot.Kraven pĂ„ framstammen frĂ„n företaget Ă€r? LĂ€ttare konstruktion? Samma utböjning vid slagprov, ytbelastning och böjbelastningsprovning som nuvarande modell? Billigare eller samma pris som föregĂ„ende modell? Klara proven enligt SS 2563, SS 2564? Vara estetiskt tilltalande för kund? Anpassningsbar höjd? Om möjligt fĂ„ sĂ„ mycket tillverkning som möjligt till den egna verkstadenArbetet delades in i tvĂ„ delar dĂ€r en del Ă€r att konstruera plĂ„ten och hur denna skall styvas till. Den andra Ă€r att konstruera staken som hĂ„ller upp plĂ„ten och tar den största delen av slagkraften.PĂ„ framstamsplĂ„ten togs det fram 2 koncept.Bockningskonceptet.Konceptet bestĂ„r av en aluminiumplĂ„t 6082-T6 som bockats till en L-profil runt kanterna för att styva upp plĂ„tenFyrkantsprofil.Detta koncept bestĂ„r av en fyrkantsprofil i aluminium som nitas fast mot plĂ„ten.PĂ„ staken togs det fram tre koncept. Alla tre Ă€r berĂ€knade med att vara i samma material ett höghĂ„llfast stĂ„l vid namn Domex 650 med en strĂ€ckgrĂ€ns pĂ„ ca 650Mpa.[5]JL-profilenÄr en profil som Ă€r lĂ€tt att tillverka genom bockning och Ă€r lĂ€tt att fĂ€sta in i bĂ„de plĂ„ten och i rambalken.I-profilenI-balken Ă€r gjord med en större flĂ€ns mot plĂ„ten för att underlĂ€tta vid infĂ€stning och en mindre flĂ€ns pĂ„ andra sidan för att minska vikten.

Bakgrund: Bakgrunden till denna litteraturstudie Àr den lÄga följsamhet som Äterfinns hos diabetespatienter bÄde i Sverige och pÄ andra stÀllen i vÀrlden, knappt en tredjedel av svenska diabetespatienter mÀter sin blodglukos regelbundet. Flera studier pÄ Ànnet har kommit fram till att det krÀvs framförallt bÀttre anpassning till individuella behov nÀr det gÀller utbildningen av diabetespatienter. Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera koncept som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och som har en bevisat positiv effekt pÄ metabolismen hos typ 2 diabetiker. Metod: En litteraturgenomgÄng av Àmnet gjordes för att hitta studier som uppvisade interventioner med positivt resultat pÄ A IC vÀrden. Resultat: Ett flertal studier hittades som visade upp kreativa försök att förbÀttra utbildningen av diabetespatienter eller anpassa den till förhÄllanden som inte tagits i beaktning vid dess utformning.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) har visat sig vara ett framgÄngsrikt verktyg för att minska det stillasittande beteendet och öka den fysiska aktiviteten pÄ lÄng sikt. FörÀndringsprocesser Àr dock bÄde tids -och motivationskrÀvande och det gÀller för alla. Att förankra och implementera FaR i en organisation har dÀrför visat sig vara lÀttare sagt Àn gjort. Syftet med studien Àr att undersöka vad en företagshÀlsovÄrd i VÀstra Götaland anser om sitt uppdaterade FaR-koncept som arbetats fram och anvÀnts sedan början av Är 2014. Studien undersöker Àven hur man ser pÄ FaR-konceptets förÀndring över tid och vad som kan ha förbÀttrats eller försÀmrats med det nya upplÀgget.

SammanfattningMÀssor förekom som fenomen redan under medeltiden och har allt sedan dess anvÀnts som en kanal för försÀljning och marknadsföring. Idag tÀvlar företag och organisationer om mÀssbesökares uppmÀrksamhet genom att skapa attraktiva montrar med vinnande koncept som ska locka mÀnniskor och fÄ dem att lÀgga företagsnamnet pÄ minnet.Detta Àr vad Karlstads universitet haft i Ätanke dÄ de utformat beskrivningen till detta projekt. Bakgrunden till projektet Àr att universitetet finns representerat pÄ ett antal mÀssor varje Är, runt om i landet. Uppdraget har sÄledes varit att ta fram ett nytt koncept med en tillhörande design till universitetets mÀssmonter. Syftet med detta projekt Àr inte primÀrt att fÄ besökarna att söka till universitetet, utan att de ska minnas det vid eventuell framtida övervÀgning av vidarestudier.Projektet har utvecklats med hjÀlp av kvalitativ metodik.

Sveriges försvarsmakt stÄr inför en omfattande utmaning dÄ ett operativt koncept baserat pÄmanövertÀnkande skall införas. Konceptet föder en ny begreppsapparat som vi inte tidigarekonfronterats med. Vad Àr det dÄ som sÀrskilt utmÀrker detta koncept jÀmfört med vÄrt tidigare? Viden första anblick kanske skiljaktigheterna i vÄrt taktiska upptrÀdande inte verkar sÄ stora. Nuvarandetaktiska reglemente (AR II 1995) pekar redan i en riktning som Ätminstone till viss del innehÄllerbrottstycken av ett manöverkrigföringskoncept.

SammanfattningDagens robotgrÀsklippare frÄn Husqvarna har en lyftsensor vilken bygger pÄ attkarossen kan röra sig vertikalt i förhÄllande till chassiet. Detta leder dock till attlösningen i kombination med krocksensorerna gör att karossen förmedlar en icke solidkÀnsla nÀr potentiella kunder prövar produkten. Husqvarna hoppas att man fÄr flerkunder om det Àr möjligt att ge produkten en solidare kÀnsla. Ett steg mot detta mÄl Àratt utveckla en ny, icke mekanisk lyftsensor.Ett antal koncept för att lösa problemet har utvecklats och utifrÄn dessa har ett antallösningar utvecklats. De lösningar vilka har visat sig problematiska jÀmfört medkravspecifikationen har förkastats och intressanta lösningar undersökts I detalj.Ett koncept har utvecklats till prototyp och det Àr en lösning med Force sensingresistors? vilka anvÀnds för att mÀta trycket frÄn de fyra infÀstningspunkter vilka finnsmellan kaross och chassi.

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

System som bygger pÄ en underliggande databas behöver ett abstraktionslager mellan databasen och applikationen. Detta kallas för systemets datalager.Det Àr inte ovanligt att en stor del av programmerarnas tid gÄr Ät för att skriva programkod som hanterar datalagrets egenheter och för att transformera data mellan applikationen och datalagret.I ett objektorienterat datalager kan systemets domÀnmodell integreras i datalagret sÄ att det blir betydligt enklare och mer effektivt att arbeta med. Ett objektorienterat datalager lÄter dessutom applikationen navigera mellan objekten i databasen som om hela objektgrafen vore tillgÀnglig i applikationens primÀrminne. Hur information hÀmtas, nÀr den hÀmtas och precis vilken information som hÀmtas frÄn databasen Àr transparent för applikationen.Det Àr ocksÄ transparent nÀr uppdateringar som görs pÄ objekt i applikationens primÀrminne nÄr den underliggande databasen. Datalagret ger garantin att alla objekt, som förÀndrats inom loppet av en transaktion och som Àr nÄbara via navigering frÄn nÄgot objekt i databasen, kommer att finnas i databasen med korrekt tillstÄnd dÄ transaktionen avslutas.Ett objektorienterat datalager erbjuder sÄledes en striktare form av abstraktion Àn vad ett traditionellt datalager gör.Inom ramen för examensarbetet har jag utvecklat en prototyp av ett objektorienterat datalager, och i den hÀr rapporten presenterar jag: nÄgra allmÀnna koncept som rör datalager i allmÀnhet och objektorienterade datalager i synnerhet; hur dessa koncept kan designas; samt en kort översikt av prototypen..

I denna uppsats presenteras utfallet av en undersökning av elevers genomförande, tolkning, kunskaper och förmÄga till helhetsperspektiv i samband med och efter en undervisningsperiod som genomförts pÄ ett sÀtt som inspirerats av PBL (problembaserat lÀrande). De 110 eleverna gick pÄ samma skola, i Ärskurserna 6, 7 och 9. De hade delats in i grupper om 6-8 elever för att genomföra en lÀrarhandledd gruppbaserad uppgift vars mÄl var att besvara en övergripande frÄga om hur mÀnniskan medverkar i det globala kretsloppet och hur vÄr miljöpÄverkan ser ut.Elever i Ärskurs 6 uppvisade en lika stor förmÄga som de övriga i att hitta mÄnga begrepp att redovisa i grupparbetet; dÀremot uppvisades inte lika lÄnga orsaks-verkan-resonemang i flera led eller kopplingar mellan olika begrepp. Dessa elever hade ocksÄ en tendens att ta med mer vardagsnÀra/personliga begrepp Àn de övriga. Elever i Ärskurserna 7 och 9 uppvisade lÀngre orsaks-verkan-resonemang och fler kopplingar mellan begrepp.

Med en kritisk diskursanalys undersöks hur den adopterade representeras i tv-serien Leende Guldbruna Ögon ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. De verktyg som anvĂ€nds i diskursanalysen Ă€r teorierna om semantisk tĂ€thet, hegemoni och inkodning/avkodning. Resultatet av undersökningen Ă€r att den adopterade representeras som ett fritt flytande subjekt mellan den svenska dansbandsdiskursen och invandrardiskursen. SVT:s avkodade budskap Ă€r av undersökningen att döma att den adopterade blir en del av ett homogent blattedansband. Det budskapet har potential att pĂ„verka svenska folkets syn pĂ„ mĂ€nniskor med en kulturell identitet som inte sammanfaller med det som hudfĂ€rgen representerar..