Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.

Denna rapport innefattar ett examensarbete av Jimmy KÀmÀrÀinen Bergstrand, studerande pÄ MÀlardalens Högskola inom Ingenjörsprogrammet, Innovation och produktdesign.Uppdraget har utförts för företaget Nordic Gym i BollnÀs och utfördes mellan den 2/2-2012 till 9/6-2012.Det uppdrag Nordic Gym tilldelade författaren bestod av att konstruera ett prototypunderlag för en CrossFitstation samt ta fram information om vilka trÀningsövningar denna typ av konstruktion bör erhÄlla. DÄ Nordic Gym inte producerar liknande konstruktioner tidigare, vill de ha underlag för att kunna föra in detta i sin verksamhet.För att angripa problemet rÀtt utfördes noggranna förstudier i projektets uppstart. Genom fÀltstudier som bestod utav funktionstester och intervjuer skapades ett bra grundmaterial för att definiera problemet. I förstudierna utfördes Àven fördjupning inom trÀningen CrossFit och mycket ny kunskap togs in, allt ifrÄn trÀningsövningar till anatomi för att skapa en bred förstÄelse om trÀningsutförandet. För att skapa en förstÄelse om den nuvarande marknaden upprÀttades en konkurrentanalys dÀr författaren kunde urskilja hur konkurrenter har löst det uppstÀllda problemet.

I dagslÀget existerar det mer Àn 500 filmfestivaler runtom i vÀrlden, flera av dessa festivaler erbjuder sina besökare ett annorlunda koncept och inriktning av filmgenre(Turan, 2002). Enligt den research som jag har gjort finns det dock ingen filmfestival som bygger sitt koncept kring blandningen av livemusik och film. Syftet med denna studie har varit att planera och genomföra en filmfestival som skapar förutsÀttningar för en annorlunda filmupplevelse dÀr film och livemusik blandas samman. Jag har studerat befintlig litteratur kring film och filmfestivaler för att sedan kunna anvÀnda mig av den kunskapen i planering och genomförandet av produktionen. Jag har ocksÄ genomfört en intervju med Johan Karlsson som Àr festivalchef för Flimmer Filmfestival, dÀr de har experimenterat med film och livemusik.

Under vÄrterminen 2011 utfördes detta projekt som ett examensarbete i utbildningen Innovation och produktutdesign, högskoleingenjörsprogrammet. Projektet fokuserade pÄ formgivning och omfattade10 veckors heltidsstudier. Denna rapport Àr en sammanstÀllning av projektets genomförande. Med denna visas arbetsgÄngen och de verktyg och metoder som anvÀnts vid genomförandet.Arbetet baserades pÄ ett uppdrag av Lars Asplund som Àr professor i datateknik vid MÀlardalenshögskola. Asplund hade utvecklat plattformen för produkten Swim Tau, som Àr tÀnkt som ett hjÀlpmedel för motionssimmare.

Kraftiga minskningar av offentliga stöd till kulturfÀlten har idag resulterat i att intresset för det ekonomiska perspektivet inom kultur ökat, och förÀndrat synen pÄ ekonomins roll inom kultur. Allt fler kulturverksamheter har börjat tillÀmpa metoder frÄn det privata nÀringslivet. En av dessa kulturverksamheter Àr Riksteatern, som under Ären 2006-2008 genomförde en helomfattande omorganisation dÀr ordet kvalitet stod i fokus. För att kunna genomdriva en organisatorisk kvalitetsförbÀttring tog Riksteatern hjÀlp av ett koncept som frÀmst anvÀnts inom nÀringslivet. Detta koncept gÄr under namnet totalkvalitetsstyrning översatt frÄn engelskans Total Quality Management (TQM) och handlar bland annat om att skapa en helhets syn pÄ verksamheten i syfte att minska kostnader, osÀkerheter och samtidigt förbÀttra kvaliteten.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och förklara konsekvenserna av att anvÀnda TQM i Riksteaterns omorganisation som pÄbörjades 2007.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

I vÄr undersökning ville vi belysa unga förtagenerations-invandrarkvinnors identitets förÀndring. Dessa unga kvinnor lever under inflytande av tvÄ kulturer dÀr deras identitetstillhörighet till sitt ursprung oftast bestÀms av ett essentialistiskt synsÀtt, vilket innebÀr att den definieras av ett gemensamt ursprung och en speciell kulturtillhörighet. Men kvinnorna i vÄr studie visar att deras identitet egentligen bygger mer pÄ ett konstruktivistiskt synsÀtt dÀr den kulturella identiteten inte bestÀms av en gemensam tillhörighet utan att identiteten förÀndras och omskapas hela tiden beroende pÄ den situation man befinner sig i. Vi har gjort ett urval dÀr vi har valt aktiva och kvinnor som har anstrÀngt sig för att integreras i det svenska samhÀllet och inte valt ?den traditionella hemmafrun?.

Idag gÄr utvecklingen mot alltmer distribuerade IT-system dÀr en grupp datorer kommunicerar med varandra. Detta gÀller för sökmotorer, berÀkningsintensiva miljöer och Àven för den svenska försvarsmaktens ledningssystem.För att systemen ska kunna kommunicera sÄ flexibelt som möjligt vill man ofta att kommunikationen ska ske enligt standardiserade protokoll vilka Àr oberoende av datorplattform, programmeringssprÄk och transportprotokoll. Ett koncept som kan anvÀndas för denna sorts kommunikation Àr Web Services vilket Àr ett koncept dÀr meddelanden skickas XML-formaterade över valfritt kommunikationsprotokoll.För att möjliggöra utbyte av kÀnsligt data som inte fÄr nÄs av obehöriga mÄste kommunikationen stöttas av ett flertal viktiga sÀkerhetsfunktioner. En av dessa funktioner Àr anvÀndarautentisering vilket innebÀr att anvÀndarens identitet kan verifieras.För att möjliggöra anvÀndarautentisering kan digitala certifikat och asymmetriska kryptooperationer anvÀndas, denna typ av operationer Àr prestandakrÀvande varför ?Single Sign On? efterstrÀvas.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Sammanfattning Urban kids Àr ytterfunktionsklÀder för citybarn. Projektet har gÄtt ut pÄ att utveckla funktionsklÀder för höst och vintersÀsong som stÄr i kontrast till outdoor- och sportföretagens estetiska vÀrde. MÄlgruppen Àr modeintresserade stadsförÀldrar som inte drar sig för att betala det lilla extra för att fÄ en produkt som gÄr i linje med deras livsstil. Syftet med arbetet var att ta fram underlag för att visa att det gÄr att göra tekniskt funktionella ytterfunktionsklÀder för barn som inte klÀr sig sportigt. Med hjÀlp av idégenereringar och en mood board, ett bildkollage för kÀnslan som produkten ska utstrÄla, har ett koncept arbetats fram under stilnamnet ?rockig lekfullhet?.

Syftet med denna studie ?r att kartl?gga i vilken utstr?ckning tystnadskultur f?rekommer p? socionomers arbetsplatser och att unders?ka vita och icke-vita socionomers upplevelser av tystnadskultur n?r det g?ller rasism p? arbetsplatsen. M?let med studien ?r att bidra med kunskap om eventuella skillnader bland socionomers upplevelser och strategier samt att lyfta fram tystnadskulturens p?verkan i professionella sammanhang. F?r att unders?ka detta har vi till?mpat en kvantitativ metod och skickat ut en webbaserad enk?tstudie riktad till utbildade socionomer i hela Sverige.

Efter mÄnga Ärs kompromissande kommer ett Europeiskt patent med enhetlig verkan (EU-patent) att införas. Tillsammans med skapandet av en enhetlig domstol, kallad Unified Patent Court (UPC), kommer EU-patentet sÀkerstÀlla en enhetlig patentrÀttslig tillÀmpning i alla deltagande lÀnder. I denna uppsats görs först en genomgÄng av vad EU-patent respektive patent enligt The European Patent Convention (EPC-patent) innebÀr och hur tvister hanteras. Sedan förs en diskussion kring skillnaderna och deras pÄverkan pÄ ett fiktivt företag inom bilsÀkerhetsbranschen.EU-patentet kommer materiellt inte sÀrskilja sig i nÄgon större utstrÀckning frÄn det nuvarande EPC-patentet. De stora skillnaderna kommer istÀllet att vara den förenklade ansökningsprocessen, minskade kostnader och det geografiska skyddsomfÄnget.

Arbetet undersöker vilken militÀr nytta en obemannad autonom undervattensfarkost med syntetisk apertursonar tillför vid sökning efter sjöminor. Genom systemanalys jÀmförs obemannad autonom undervattensfarkost och syntetisk apertursonar mot ett referenssystem för minsökning som finns i försvarsmakten. Referenssystemet Àr en fjÀrrstyrd undervattensfarkost med minjaktsonar. Resultatet med arbetet redovisas som slutsatser och rekommendationer utifrÄn de grundlÀggande förmÄgorna; verkan, uthÄllighet, rörelse och skydd samt systemets effektivitet vid minsökning..

Det huvudsakliga syftet med denna framstÀllning Àr att försöka belysa eventuella skillnader och likheter gÀllande kollektivavtalets verkan för utomstÄende arbetstagare i de skandinaviska lÀnderna Det torde vara en allmÀnt vedertagen sanning att det sett ur ett arbetsrÀttsligt perspektiv existerar en sÄ kallad skandinavisk modell. Detta beror pÄ att de arbetsrÀttsliga systemen i Norge, Sverige och Danmark Àr sÄ pass lika, bÄde vad gÀller den kollektiva och den individuella arbetsrÀtten. Skandinaviska kollektivavtal Àger i normalfallet endast tillÀmplighet pÄ avtalsparterna och deras medlemmar. Det Àr emellertid i dagslÀget att betrakta som en allmÀnt vedertagen rÀttsprincip att kollektivavtal, i dessa lÀnder, har en viss fjÀrrverkan Àven för utomstÄende arbetstagare. Detta innebÀr att de anstÀllningsvillkor som fastslÄs i kollektivavtal i viss utstrÀckning Àven gÀller för utomstÄende arbetstagare.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrares syn pÄ lÀrande i mÄngkulturella förskolor kan ta sig uttryck, samt att fÄ en tydligare bild gÀllande vilka hinder respektive möjligheter förskollÀrareupplever i detta arbete. Med hjÀlp av totalt sju kvalitativa intervjuer - sex intervjuer med förskollÀrare och en med en förskolechef - har vi fÄtt en klarare bild över hur förskollÀrare ser pÄ arbete med lÀrande i en mÄngkulturell förskola.Resultatet av studien visar att flertalet förskollÀrare arbetar med lÀrande hos barn med annan kulturell bakgrund pÄ ett likartat sÀtt. De lÀgger dock en stor tyngd pÄ sprÄket och barns sprÄkutveckling. Likformigheten anges bero pÄ brist pÄ tid och resurser. Men vÄr tolkning Àr Àven att det finns en stor osÀkerhet hos förskollÀrarna gÀllande hur arbete i en mÄngkulturell förskola kan bedrivas.