This study is about howStockholm?s policy for zero tolerance of graffiti from 2007 affected the graffiti culture inStockholm. We have researched what consequences there were for the practice of graffiti, and what consequences there were for the stylistic performance of graffiti. In doing so, we have had two focus group interviews and one deep interview including eight graffiti writers from Stockholm. The individuals in the groups have been practising graffiti for a varied amount of time, but we have representation from both before, and after/during the policy of zero tolerance from 2007. Our study shows that the result ofStockholm?s policy for zero tolerance of graffiti for the graffiti culture inStockholmwas a ?subcultureification?, a ?stylistic generalization? and the ?subculture?s ambivalent identity?.

Evar Àr ett examensarbete, om 22,5 HP individuellt utfört av André Runling under vÄren 2012 vid Karlstads universitet, till högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design. Uppdragsgivare för projektet har varit Johan Larsvall, industridesigner och Àgare av Idesign i Stockholm. Handledare pÄ Karlstads universitet har varit Lennart Wihk, industridesigner och universitetsadjunkt. Examinator har varit Fredrik Thuvander, professor och universitetslektor.Idesign Àr en designbyrÄ med kontor pÄ LÄngholmen i centrala Stockholm och har uppdrag för olika företag inom olika branscher, bland annat Silva Sweden AB och myndigheten Trafikverket.Idesign har Trafikverkets uppdrag att komma med förslag pÄ koncept till cykelbelysning för ökad anvÀndning och tillförlitlighet mot dagens anvÀndning. Projektet har initierats av Trafikverket och Idesign skall stÄ för utvecklingen av en belysning Ät Silva.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

PÄ uppdrag av uppdragsgivaren skall ett konstruktionsförslag pÄ ett klÀmskydd tas fram. Detta efter rekommendationerifrÄn Boverket om att förbÀttra klÀmsÀkerheten i dörrar. Rekommendationerna baseraspÄ en rapport frÄn Konsumentverket. Rapporten ÄskÄdliggör att cirka 50 % av alla klÀmskador sker pÄlÄssidan, samtidigt finns det fÄ lösningar för minimering av klÀmrisken pÄ lÄssidan.En produktjÀmförelse genomförs för att se vad marknaden erbjuder för lösningar. Praktiska tester av dörrstÀngningarutförs samt observationer av dörrstÀngningar.Konceptframtagning inleds dÀr skisser pÄ koncept tas fram.

Syftet med studien var att granska och sammanstÀlla kvalitativa artiklar för att fÄ kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap samt förstÄelse man som sjuksköterska bör ha, dÄ man möter och vÄrdar döende patienter frÄn andra kulturer och religioner Àn sin egen.Vi ville Àven fÄ veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har pÄ döden och döendet i samband med sin egen eller sina anhörigas död..

SammanfattningUndersökningen Àr gjord och skriven i en medelstor sydsvensk stad. Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka vad det har för vÀrde att förmedla det svenska litterÀra kulturarvet i vÄrt flerkulturella samhÀlle. Det underordnade syftet Àr att undersöka om svensklÀrare överhuvudtaget funderar kring vikten av att synliggöra den svenska kulturen i svenskÀmnet. Med denna studie vill jag uppnÄ förstÄelse och kunskap om hur jag som blivande svensklÀrare med hjÀlp av den svenska litteraturen faktiskt kan stÀrka eleverna i deras övergripande kulturella identitet, den svenska. FrÄgestÀllningen Àr: Vad anser svensklÀrare att det svenska litterÀra kulturarvet betyder för att stÀrka den kulturella identiteten?Studien Àr baserad pÄ nio kvalitativa intervjuer.

Detta examensarbete har gjorts som avlutning pÄ civilingenjörsprogrammet Ergonomisk Design och Produktion med inriktning Design vid LuleÄ Tekniska Universitet och omfattar 20 poÀng. Arbetet utfördes mot Electrolux Home Products och behandlar uppgiften förenklad handtagsmontering pÄ kyl- och frysskÄp.Electrolux Home Products i Mariestad utvecklar och tillverkar kyl- och frysskÄp. I samband med monteringen av handtag har man problem med att skador uppstÄr pÄ dörrarna. Med dagens monteringsmetod hÀnder det att montören slinter och repar skÄpet.Syftet med examensarbetet Àr attundersöka vilka alternativ det finns till dagens handtagsmontering och ta fram en lösning som gör det enklare att montera handtaget. Electrolux har som önskemÄl ett snÀppfÀste som Àr enkelt att montera utan verktyg.Arbetet har utförts med Systematisk problembehandling som huvudsaklig metod och har omfattat delarna: informationsinsamling, problembestÀmning, problemklarlÀggning, idéverksamhet, idébedömning och slutförande i form av ritningar, prototyp och 3D-illustrationer.Arbetet inleddes med att undersöka hur handtagsmonteringen gick till, de ekonomiska förutsÀttningarna, samt vilka besparingar som kan göras med ett snÀppfÀste.En omfattande idéframtagning genomfördes som resulterade i 13 olika koncept som förenklar handtagsmonteringen.

Enligt Allied Command Operations (ACO) Comprehensive Operations Planning Directive (COPD) utgör direktivet en gemensam stomme för planering av North Atlantic Treaty Organization (NATO) bidrag till operationer inom ramen för ett Comprehensive approach. Direktivet Àr avsiktligen detaljrikt för att kunna nyttjas för utbildning. Samtidigt ska det utgöra ett verktyg för erfarna planerare att kunna vÀrdera alla faktorer i komplexa operationer och dÀrigenom ge högkvalitativa operationsplaner pÄ bÄde strategisk och operativ nivÄ. Framtagandet av ett koncept för ledning Àr en central del i framtagande av operationens plan. Men för att kunna ta fram ett koncept mÄste operationens ledningsbehov tas fram.

Denna studie Àr en lÀromedelsanalys dÀr syftet Àr att undersöka vilka mÄlsprÄkslÀnder som finns representerade och hur de framstÀlls i lÀroböcker i Àmena tyska och franska inom ramen för kursen moderna sprÄk pÄ gymnasiet. Med stöd frÄn tidigare forskning har studien utgÄtt ifrÄn att Tyskland och Frankrike Àr centrala i lÀroböckerna. Med teorier om "den andre" som innebÀr att nÄgot betraktas som annorlunda och frÀmmmande, och eurocentrism som utgÄngspunkt har Àven övriga lÀnders utrymme och framstÀllning i förhÄllande till dessa centrala lÀnder studerats. Resultatet har i enlighet med forskningen visat att Frankrike och Tyskland dominerar tydligt i samtliga lÀroböcker och att dessa lÀnder ofta tjÀnar som utgÄngspunkt för kulturella framstÀllningar. Resultatet har Àven visat att Sverige som kulturell utgÄngspunkt och som verktyg för jÀmförelse fÄr en ganska stor plats i dessa lokalt producerade lÀromedel.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Bakgrund: BarnhÀlsovÄrden spelar en betydelsefull roll i det svenska folkhÀlsoarbetet. En femtedel av de inskrivna barnen har minst en förÀlder som Àr född utanför Sverige. Majoriteten av BVC-sköterskorna upplever arbetet med invandrarfamiljerna som stimulerande men anger ocksÄ att svÄrigheter förekommer. Syftet: var att belysa faktorer som pÄverkar BVC-sköterskans transkulturella vÄrdrelationer med invandrarfamiljer i BarnhÀlsovÄrden. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.

Detta Àr ett arbete som visar utvecklingen hos lÀrare i ett arbetslag som under tvÄ terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, Àr ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till lÀraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka förÀndringar som sker inom ett arbetslag nÀr ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lÀrare mÄste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en mÄlstyrd lÀroplan.

Vi har som examnesarbete utformat en informationsbroschyr Ät Munktell Science Park (MSP), med hjÀlp av god textdesign har vi förmedlat MSP:s koncept till en bred mÄlgrupp. Vi har haft fokus pÄ texterna dÄ det redan fanns en grafisk manual. Genom materialinsamling och undersökningar kom vi fram till hur vi pÄ bÀsta sÀtt kunde producera den hÀr informatinosbroschyren..

Arbetet redovisar en utvecklingsprocess av TeijoViverk ABs tÀtningskoncept. TÀtningskonceptet delas in i tre stycken konceptdelar; InfÀstningskoncept, TÀtningsytakoncept och TÀtningslistkoncept. Av de koncept som tagits fram till varje del har en utvÀrdering gjorts mellan de olika koncepten och ett gemensamt förslag för dessa har tagits fram..

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.