Den hÀr undersökningen handlar om hur den kvinnliga reklammodellen i modemagasinet Vogue representeras. Uppsatsen baseras pÄ tre olika delar som ska integreras och kopplas samman. I den första delen har jag analyserat tre reklambilder frÄn modemagasinet Vogue, dÀr jag beskriver, analyserar och tolkar hur kvinnor frÄn olika kulturer upplever kvinnokonstruktionen i reklam har anvÀnt semiotik som analytisk redskap. Detta utför jag genom att ta bort de uttryck och symboler som objektifierar modellerna. I den andra delen av undersökningen, har jag försökt att rekonstruera Vogues reklambilder.

Kommer man som ny till ett nytt land möter individen inte bara det nya sprÄket utan ocksÄ majoritetsbefolkningen. Syftet med undersökningen Àr att undersöka vad tre nyanlÀnda och tre etablerade pojkar har för attityd gentemot svenska sprÄket och svenskar, och om det nya sprÄket enbart Àr till för att kommunicera med eller ocksÄ en del av dessa pojkars identitet. Ett annat syfte Àr att ta reda pÄ vilka aspekter det Àr som bildar deras uppfattning.De begrepp som anvÀnds genomgÄende i uppsatsen Àr standardsvenska, attityd, kultur, etnicitet och subjektiv identitet.Jag har anvÀnt mig av inspelade intervjusamtal dÀr jag har intervjuat varje elev för sig.Resultatet visar att alla sex pojkarna Àr positiva till andrasprÄket. FörÀldrarnas positiva instÀllning Àr en bidragande faktor. Attityden till svenskar Àr i stort sett positiv.

I undersökningen beskrivs fyra sÄngares tillvÀgagÄngssÀtt vid inlÀrning av en okÀnd sÄng. TvÄ stycken med utgÄngspunkt frÄn en notbild (notlÀsning) samt tvÄ stycken med utgÄngspunkt frÄn en cd-inspelning (gehör). Följande forskningsfrÄgor har varit övergripande: Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de tvÄ informanterna inom respektive inlÀrningsmetod i valet av strategier och verktyg? Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de tvÄ inlÀrningsmetoderna i valet av strategier och verktyg? Resultatet visar pÄ likheter i strategier: samtliga deltagarna börjar med att lyssna alternativt se över sÄngen i sin helhet innan de börjar dela upp inlÀrningen i mindre delar som de repeterar. Att röra pÄ sig genom att ömsom sitta, ömsom stÄ var ocksÄ genomgÄende för alla fyra.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklÀrares syn pÄ elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklÀrare har intervjuats: en i Är 4-9, en gymnasielÀrare, en kulturskolelÀrare, en folkhögskolelÀrare och en musikhögskolelÀrare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lÀrarnas syn pÄ skapande i undervisning Àr förhÄllandevis enhetlig.

I takt med en förÀndrad attityd och medvetenhet i samhÀllet kring mÄngfaldens betydelse för utveckling och förÀndring har Àven branscher som av tradition Àr starkt dominerade av det ena könet pÄverkats. En av dessa branscher Àr byggbranschen som prÀglas av en stark manlig kultur. Inom byggbranschen har kraven pÄ att bland annat fÄ in fler kvinnor ökat, dock Àr förÀndringsarbetet mot mÄngfald inte helt förenligt med den kultur som lever kvar inom branschen.Med bakgrund i detta Àr vÄrt syfte att analysera hur organisatoriska förutsÀttningar inom NCC Syd kan pÄverka kvinnliga ingenjörers möjligheter till lÀrande och utveckling av sin kompetens i arbetet. Vidare vill vi utreda hur NCC Syd kan tillvarata och frÀmja den kompetens som finns i företaget. För att besvara syftet har vi valt att göra en kvalitativ empirisk undersökning, dÀr vi intervjuat Ätta kvinnliga ingenjörer som arbetar eller har arbetat inom NCC Syd.

Denna uppsats behandlar varför nÄgra utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhÄllningssÀtt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen stÀller jag frÄgor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser pÄ elevers inlÀrning. Undersökningen omfattar Àven om pedagogerna tror att lÀsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning Àr har hÀmtats ur litteratur om Àmnet och utgörs av att Àmnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en lÀromedelsstyrd undervisning.Jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlÀrning.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka gymnasielÀrarnas anvÀndning av rörliga bilder i undervisningen, i olika Àmnen dÀr bÄde gymnasiegemensamma-/kÀrnÀmnen och profil-/karaktÀrsÀmnen finns representera. Undersökningen utgick frÄn antagandet att ovanstÄende förekommer ? men i varierande grad ? och sökte dÀrför reda pÄ hur och varför det rörliga materialet anvÀnds i undervisningssammanhang samt vilka typer av rörliga bilder det handlar om. Av intresse var ocksÄ hur lÀrarna fÄr fram det rörliga material, hur de tÀnker kring och arbetar med avsÀndare och kÀllkritik vid sÄvÀl val av material som i klassrummet samt hur de upplever att deras elever förhÄller sig till den hÀr typen av undervisning. Metoden för undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. Sex stycken intervjuer genomfördes med gymnasielÀrare - som undervisar i svenska, engelska, matematik, fysik, historia, samhÀllskunskap, religion, fotografi, form, bild, grafisk design, kultur och idéhistoria, instrument, digitalt skapande samt ljudlÀggning ? pÄ en mindre skolenhet med inriktning mot estetik och media.

Vardagslivet Àr nÄgot som vi tar för givet, nÄgot som bara finns dÀr men som vi sÀllan lÀgger mÀrke till. Att studera vardagslivssociologi innebÀr att man studerar det vardagliga livet pÄ micro-sociologisk nivÄ, nÄgonting som sker runt omkring oss men som vi kanske sÀllan reflekterar över för att det Àr sÄ integrerat i vÄr vardag. Jag valde att studera företeelsen kaffedrickande. Sverige ligger tvÄa i listan för mest kaffekonsumerande land i vÀrlden (Kaffeinformation.se). Syftet med uppsatsen var att studera och beskriva nÀr, var, hur och varför mÀnniskor dricker kaffe idag samt undersöka vilka upplevelser mÀnniskor har av att dricka kaffe i sociala sammanhang.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

Den hÀr uppsatsen Àr en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt dÀr syftet var att undersöka om det Àr den moderna tekniken eller pedagogiken som Àr orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL stÄr för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass pÄ naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemÀngd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrÄgor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och anvÀnde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjÀlpmedel.UtvÀrderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkÀt med frÄgor om rörelsemÀngd och impuls före och efter laborationen.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera, och identifiera tillvÀgagÄngssÀtt för tjÀnsteföretag att internationalisera sig samt sÀlja sina produkter. För att göra det, samt att kunna kartlÀgga ett eventuellt mönster Àr det vÀsentligt att öka förstÄelsen kring hur försÀljningen av tjÀnsten gÄr till samt hur sÀljaren hanterar de kulturella skillnader som uppstÄr vid internationalisering. Vi har valt en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats för undersökningen dÀr utgÄngspunkt finns i teori. Den teoretiska referensramen inkluderar vÀlkÀnda modeller som beskriver företags processer vid en internationalisering, samt teorier riktade mot tjÀnsteföretag, internationell försÀljning, sÀljarens roll samt kultur och kommunikation. DÀrefter har vi i det empiriska materialet, redogjort för vad de fallföretag vi har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i deras internationaliseringsprocesser. I analysen har vi sedan stÀllt empirin mot teorin för att identifiera ett mönster rörande internationalisering samt internationell försÀljning av tjÀnsteföretag. I slutsatsen har vi till sist haft möjlighet att presentera detta mönster för internationalisering av tjÀnsteföretag, dÀr vi har konstaterat att processen Àr baserad pÄ drivna individer pÄ ledningsnivÄ som initierar internationaliseringen.

Bakgrund: HemsjukvÄrden Àr en verksamhet som inbegriper vÄrdmöten med vÄrdtagare med invandrarbakgrund. En god kommunikation anses grundlÀggande för att distriktssköterskor ska kunna ge individanpassad information och förebygga sjukdom samt frÀmja hÀlsa. Det som anses försvÄra kommunikationen Àr dÄ vÄrdtagare och distriktssköterskor talar olika sprÄk eller anvÀnder skilda kroppsprÄk.Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av det vÄrdande mötet med vÄrdtagare med invandrarbakgrund i hemsjukvÄrden.Metod: En kvantitativ deskriptiv design anvÀndes med en enkÀt som datainsamlingsmetod. Materialet analyserades i SPSS version 20 samt genom inspiration frÄn kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet skildrar distriktssköterskors erfarenheter inom hemsjukvÄrden i ett lÀn i södra Sverige samt hur deras erfarenheter varierar. Denna studie visar att majoriteten av deltagarna har erfarenheter av vÄrdmöten med vÄrdtagare med invandrarbakgrund.

Idag kÀmpar företag för att överleva pÄ den hÄrt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att mÄnga företag vÀljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag vÀljer idag att lÀgga hela eller delar av sin verksamhet i andra lÀnder. I och med en etablering i ett frÀmmande land kommer företaget att möta en helt ny och frÀmmande kultur och nya affÀrsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan stÀlla till med svÄrigheter för företaget och de anstÀllda. Syftet med denna undersökning var att fÄ en ökad förstÄelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand.

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser frÄn 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och hÀrigenom pÄverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring Àmnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

SammandragSyftet med uppsatsen Àr att studera vilken syn fyra lÀrare, verksamma inom olika skolomrÄden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhÀlle. Mina frÄgestÀllningar riktar sig till gymnasielÀrare som Àr inbegripna i distansutbildning i utlandet pÄ ett eller annat sÀtt och behandlar frÄgorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som stÄr omnÀmnt i Lpf 94? PÄverkas det skönlitterÀra kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utlÀndska kontext eleverna befinner sig i samt hur stÀrker fyra lÀrare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?UtifrÄn en enkÀtundersökning med de fyra lÀrarna visar det sig att kulturarvet Àr ett mÄngtydigt begrepp som kan innefatta allt frÄn estetiska konstarter till en mer antropologisk syn dÀr kultur Àr allt vi gör och tÀnker. Det skönlitterÀra kulturarv som de fyra lÀrarna presenterar Àr nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. LÀrarna har olika uppfattningar om huruvida hÀnsyn skall tas till den utlÀndska kontext som svenska elever som studerar pÄ distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken Àr den internationaliserade skolmiljön frÀmst mÀrkbar i svenska skolan i utlandet.