Tre etablerade och tre nyanlända invandrarpojkars attityder gentemot svenska språket och svenskar
Kommer man som ny till ett nytt land möter individen inte bara det nya språket utan också majoritetsbefolkningen. Syftet med undersökningen är att undersöka vad tre nyanlända och tre etablerade pojkar har för attityd gentemot svenska språket och svenskar, och om det nya språket enbart är till för att kommunicera med eller också en del av dessa pojkars identitet. Ett annat syfte är att ta reda på vilka aspekter det är som bildar deras uppfattning.De begrepp som används genomgående i uppsatsen är standardsvenska, attityd, kultur, etnicitet och subjektiv identitet.Jag har använt mig av inspelade intervjusamtal där jag har intervjuat varje elev för sig.Resultatet visar att alla sex pojkarna är positiva till andraspråket. Föräldrarnas positiva inställning är en bidragande faktor. Attityden till svenskar är i stort sett positiv. Enligt informanterna upplever de att det som är mindre bra med svenskarna är att det råder kulturkrock, diskriminering samt reservation från svenskars sida. Informanterna menar att svenskan inte är bara ett språk för samtal utan också en del av elevernas identitet.Slutsatsen är att alla informanters grundinställning är att de har en till stor del positiv attityd gentemot svenskar och svenska språket. Informanternas föräldrar är engagerade och stöttar sina barn. Detta är en viktig faktor för att pojkarna ska lära sig det nya språket. En annan slutsats är att andraspråket har blivit en del av elevernas identitet samt det nya språket för att kommunicera i samhället men också med kompisar och landsmän. Motivation, inställning, begränsad eller utökad kontakt med majoritetsbefolkningen är aspekter som bildar dessa elevers uppfattning. Detta är den tredje slutsatsen.