Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur den nationella kulturen pa?verkar marknadsfo?ringens utformning. Vi har anva?nt oss av tre kulturella dimensioner ? horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism ? fo?r att se om det finns spa?r av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsfo?ringen. Underso?kningen har baserats pa? en inneha?llsanalys av bankers reklamfilmer, som ha?mtats fra?n ett land av respektive kulturell dimension.

Undersökningens huvudsakliga syfte Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar experiment och laborationer inom Àmnet fysik. Ett annat syfte Àr att kartlÀgga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lÀrande. Som grund för detta examensarbete har vi anvÀnt oss av en kvantitativ enkÀtundersökning som genomförts pÄ 250 elever i grundskolans senare Ärskurser och gymnasieelever som lÀser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det Àr intressevÀckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lÀr sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stÀmmer vÀl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer..

Denna uppsats undersöker Clas Ohlsons kommunikativa budskap i utvalda reklamfilmer som visats pÄ brittiskt TV. Med utgÄngspunkt i teorier rörande kultur och standardiserad eller anpassad marknadskommunikation pÄ en global marknad, syftar uppsatsen till att komma nÀrmare ett svar huruvida Clas Ohlsons reklambudskap i form av TV-reklamfilmer Àr tillrÀckligt tydliga för den relativt nya marknaden Storbritannien, eller om det faktum att de Àr översatta kopior av de svenska versionerna, kan ha bidragit till den uteblivna framgÄngssagan.Genom en semiotisk analys undersöks de tvÄ huvudsakliga reklamfilmerna för Clas Ohlson som förekommit pÄ brittisk TV sedan starten. Analysen visar tydliga kulturellt betingade drag frÄn den svenska kulturen i bÄda filmerna, nÄgot som leder till diskussionen huruvida reklamfilmerna Àr tillrÀckligt uttryckliga för att budskapet ska nÄ fram till den brittiske konsumenten. Gemensamt för de bÄda filmerna Àr Àven att de fokuserar frÀmst pÄ historien och vÀrderingarna hos företaget och saknar ett tydligt produktfokus. Runt detta diskuteras dÀrefter frÄgan huruvida detta Àr det bÀsta sÀttet att skapa ett intresse och vidare framgÄngar pÄ en ny marknad.

Syftet med detta arbete Àr att visa hur nÄgra invandrarförÀldrar resonerar i frÄgor som gÀller deras barn. Min huvudfrÄga Àr, vilka förvÀntningar har invandrarförÀldrarna pÄ sina barn nÀr det gÀller att ta till sig den svenska kulturen respektive förÀldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fem förÀldrar. De frÄgor som jag stÀllt för att fÄ svar pÄ min huvudfrÄga Àr följande:Hur ser invandrarförÀldrarna pÄ att barnen tar till sig den svenska kulturen?Vilka krav har förÀldrarna pÄ att barnen tar till sig deras kultur?Hur uppfattar invandrarförÀldrarna den svenska skolan?Som komplement till undersökningen har jag ocksÄ gjort en forskningsöversikt.

Jag har i den hÀr uppsatsen gjort en kontrastiv undersökning av tre tyskars attityder till tvÄsprÄkighet. UtifrÄn min frÄgestÀllning har jag utgÄtt ifrÄn huruvida tvÄsprÄkighet har medfört en ökad lingvistisk medvetenhet samt hur informanternas positiva och negativa attityder ter sig till detta. Jag har Àven snuddat vid begreppet kultur och hur informanterna upplever att ?leva i tvÄ kulturer?. De tre tyskor som figurerar i denna undersökning har alla kommit till Sverige pÄ ett sÀtt som de upplever som positivt.

Att mÄ bra Àr mÄlet för mÄnga av oss nÀr vi gör entré i tredje Äldern. Nu ska vi fÄ möjlighet att njuta vÄrt otium innan för mÄnga krÀmpor sÀtter in och vi nödgas kanske bosÀtta oss pÄ sÀrskilda boenden. Uppsatsen undersöker vad vi kan göra för att fortsÀtta mÄ bra. Det finns redan idag en hel del forskning pÄ omrÄdet som pekar pÄ vad som Àr bra för oss. Vi ska inte glömma att inte minst landets ekonomi mÄr bra av att Àldre mÀnniskor mÄr bra.

Syftet med studien Àr att utvÀrdera hur olika typer av undervisningsformer pÄverkar begreppsförstÄelsen och inlÀrningen. HÀr jÀmförs datorsimuleringar med demonstrationer.Studien genomfördes pÄ tvÄ grupper i Fysik A i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet, NV-programmet. Innan studien pÄbörjades hade eleverna haft kontakt med det fysikaliska begreppet rörelse endast pÄ högstadiet. Det vill sÀga, det som undersöktes var första kontakten pÄ gymnasienivÄ. Samma diagnos anvÀndes före och efter studien.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka förhÄllandet mellan organisationskultur och organisationsstruktur samt att försöka se vilken inverkan detta har pÄ personalhantering, ledarskap och produktivitet. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer anvÀnts, och undersökningsobjekten har bestÄtt av en finansavdelning samt en callcenteravdelning inom ett och samma företag. Tidigare forskning visar att organisationskultur Àr en viktig faktor nÀr det kommer till att skapa samhörighet i en arbetsgrupp och Àven att fÄ en arbetsgrupp att arbeta i linje med företagets mÄl. Forskning visar Àven att olika former av organisationsstruktur bidrar till skillnader i hur arbeten utformas, hur mycket ansvar som lÀggs pÄ personalen samt hur arbetsuppgifter delegeras. Det beskrivs Àven hur företag som prÀglas av en struktur som ger personalen frihet under ansvar, ett stort mÄtt av lyhördhet samt bra kommunikation, ofta har en mer delaktig och produktiv arbetskraft.

Detta arbete omfattar en studie angÄende ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen pÄ ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt pÄ centret Àr ett rum avsÀtt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum pÄ bÀsta sÀtt kan bidra till flexibilitet och anvÀndbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus pÄ visioner, hinder och förutsÀttningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsÀttningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar lÄda som gÄr att anvÀnda som sittplats, en plats till förvaring, samt gÄr att sÀtta ihop till önskade moduler.

Syftet med studien var att genom en fallstudie fÄ en kÀnsla för vilka personer pÄ skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. StÀmmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att anvÀnda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras förÀldrar Àr? Anser förÀldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet Àr tillrÀckligt?.

Hur gick det till nÀr romerna gick med i pingstkyrkan och varför ville pingstkyrkan ha dem med? Pingstkyrkan visste först inte att romerna var kristna och dÄ de upptÀckte att sÄ var fallet och att romerna i flera andra europeiska lÀnder var med i de lÀndernas pingstförsamlingar tyckte de att det var naturligt att de skulle fÄ vara med i Sverige ocksÄ. PingstvÀnnerna var ju ocksÄ en relativt ny rörelse i Sverige och de var öppna för nytÀnkande.Grunden inom pingstkyrkan Àr densamma men romerna har burit med sig mycket av sin kultur in i pingstkyrkan. Vissa saker ser de svenska pingstvÀnnerna mellan fingrarna för dÀrför att romerna ÀndÄ Àr en grupp med stark kultur som de inom pingstförsamlingarna inte vill ta ifrÄn dem och för att det inte direkt strider mot pingstkyrkans praxis. Det viktigaste för romerna som de tagit med sig in i pingstkyrkan Àr renlighetsreglerna som de hÄller mycket strikt pÄ.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ÀmnesomrÄdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke pÄ de mÄl som finns uppsatta i dessa Àmnen? DÄ jag varit ute pÄ praktik, fÀltstudier, vikarierat eller mött elever pÄ annat sÀtt, har jag fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella Ärskursen, och det Àr dÄ tankarna till detta arbete har vÀckts. Genom en enkÀt- studie har jag fÄtt ta del av ca 100 elevers syn pÄ sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie dÀr jag lyft fram de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför.

Denna uppsats behandlar synen pĂ„ kultur inom utvecklingsprojektet tusenet. Tusenet Ă€r ett projekt mellan Sverige och Turkiet och en del av Turkietprogrammet, som syftar till att underlĂ€tta och frĂ€mja Turkiets medlemskap i EU samt att fördjupa de svensk-turkiska relationerna. DĂ„ denna uppsats bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer vill vi skapa förstĂ„else snarare Ă€n att komma fram till nĂ„gra absoluta sanningar. Studien Ă€r baserad pĂ„ sex stycken kvalitativa intervjuer med representanter frĂ„n de svenska deltagarna i tusenet. Även en mindre omfattande telefonintervju för att utreda projektnamnet har utförts.

Det finns, och kommer att finnas, olika sÀtt att arbeta som KME-lÀrare beroende pÄ vem man Àr, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lÀrare behöver bena upp vad kunskapsomrÄdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sÄdan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehÄll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c) HuvudÀmnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer Àr en ny inriktning pÄ LÀrarutbildningen, Malmö högskola, och vi Àr tvÄ studenter som avslutar vÄr sista termin pÄ denna utbildning. För att fÄ en större förstÄelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och Àven frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vÄrt examensarbete pÄ dessa begrepp.

 Bakgrund: I dagens Europa finns aktörer med delade Äsikter kring hijab och dess betydelse. Debatten handlar om att eventuellt förbjuda slöjan i det offentliga rummet, detta pÄ grund av att den bland annat anses vara en symbol för kvinnoförtryck. Ett förbud kan eventuellt leda till att de muslimska kvinnorna isoleras frÄn samhÀllet och integrationen försvÄras.Syfte: Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka en grupp muslimska slöjbÀrande kvinnors erfarenheter kring hijab. Det Àr Àven intressant hur förestÀllningar och upplevelser om slöjan hÀnger samman med processer som rör identitet och kultur. En mÀnniskas identitet och kulturella tillhörighet kan krocka med omgivningens, dÀrför Àr det intressant att undersöka om dessa muslimska kvinnor upplever sig som stigmatiserade.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod.