Kultur kan skilja sig organisationer emellan, detta kan bli ett hinder i att förstÄ varandra och samarbete kan eventuellt bli lidande dÄ det uppstÄr missförstÄnd i kommunikationen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om organisationskulturen pÄverkar samarbetsförmÄga. I undersökningen har vi valt att undersöka skillnaden mellan en samarbetsvillig respektive osamarbetsvillig bransch, bilindustrin och byggindustrin. Syftet nÄddes genom att undersöka branschkulturen pÄ universitetsnivÄ, med programstudenter som representerade respektive bransch. Uppsatsen baseras pÄ en kvantitativ undersökning i form av enkÀtundersökning och bygger pÄ uppgifter frÄn ett flertal studenter.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.

Kultur har lÀnge anvÀnts som medel för att planera stÀder. Kulturen och konsten i staden förvÀntades förr skapa rÀttvisa och social jÀmlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillvÀxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp pÄ dagordningen i strategier för utveckling av stÀder. Denna utveckling har bÄde kritiserats och hyllats utifrÄn olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade omrÄden, Àven sÄ kallade förorter, som prÀglas av isolering och utanförskap. Ett exempel Àr Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.

Innovationsproduktiviteten har blivit allt viktigare i vÄrt samhÀlle och ses som en förutsÀttning för att skapa framgÄngsrika organisationer. Innovationer springer ur mÀnniskors kreativitet och initiativförmÄga och innebÀr att omsÀtta kunskap, kompetens och idéer till praktisk nytta.  Det förefaller som om innovation endast blomstrar under rÀtt organisatoriska omstÀndigheter. KÀrnan i den innovativa organisationen Àr en kultur som agerar vÀgvisande med en tro pÄ mÀnniskan. Nyckeln till innovation blir sÄledes organisationers förmÄga att förhÄlla sig till förÀndring i en ofta kaotisk miljö med mÀnniskan i centrum. Som ett led i detta arbete behöver organisationer kontinuerligt ta temperaturen för att tydliggöra bÄde den nuvarande och den önskade kulturen.

Hur studenter klarar sina introduktionskurser i fysik pÄ universitetet beror till stor del pÄ deras attityder till fysik och fysikundervisning. Studenternas attityd pÄverkar hur dem arbetar med förelÀsningar, lektioner, laborationer och kurslitteratur, och avgör hur studenterna gör för att tolka, resonera och bygga förstÄelse kring kursinnehÄllet. Det finns utförliga studier gjorda om vilka attityder som Àr fördelaktiga för fysikstudier pÄ universitetsnivÄ. Men det finns vÀldigt lite forskning som visar om det Àr elever med fördelaktiga attityder som söker sig till fysikutbildningar. I detta arbete undersöks och karaktÀriseras ett samband mellan elevers fysikattityder och deras val av framtida studier..

Vi har velat ta reda pÄ om Tensta Konsthalls ambitioner och mÄl att nÄ ungdomar i Tensta med samtidskonst Àr förenliga med Tenstaungdomarnas intresse av och syn pÄ konst och konsthallar. Resultatet av vÄra enkÀtundersökningar och vÄr intervju med fyra ungdomar visar att endast ett fÄtal vet om, eller har varit pÄ konsthallen och att konsthallar inte prioriteras högt bland ungdomarnas fritidsintressen. I studien ingick Àven en större intervju med intendenten pÄ Tensta Konsthall. För att förstÄ den sociokulturella problematiken har vi applicerat bl.a. Bourdieus teorier om kulturens fÀlt pÄ vÄr studie samt tagit del av undersökningar och litteratur som rör kultur och ungdomar.

Vilka argument framförs mot Turkiets medlemskap i EU? Hur kan motstÄndet mot Turkiet förklaras? Dessa frÄgor besvarar vi i den hÀr uppsatsen genom att göra en argumentationsanalys av den politiska debatten i Europaparlamentet. Vi presenterar de olika argumenten som framförs och undersöker om de Àr relevanta utifrÄn de kriterier som stÀlls i Romfördraget och Köpenhamnskriterierna. Efter att ha gjort argumentationsanalysen var det tydligt att mÄnga motstÄndare mot Turkiets medlemskap i unionen framför Turkiets kultur och religion som anledning till varför Turkiet inte bör beviljas medlemskap i unionen. Vi har dÀrför Àven en avslutande del som analyserar och förklarar den hÀr aspekten av motstÄndet.

Kultur Àr en stor del av samhÀllet och gÄr ofta förbi obemÀrkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmÀrksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jÀmförande studie Àr att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten pÄverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur bÄde ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jÀmförelsen och analysen studeras material frÄn media, hemsidor, Ärsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda pÄ vilket sÀtt omgivningen innebÀr osÀkerheter, möjligheter samt beroenden för de bÄda kulturorganisationerna.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur anstÀllda inom offentlig förvaltning uppfattar begreppen jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhetsarbete. Genom kvalitativ intervjumetod undersöker jag hur de anstÀllda upplever att jÀmstÀlldhetsarbete görs, inom ramen för förvaltningen och kommunen som organisation. Genom teoretiska utgÄngspunkter som diskuterar organisationsstruktur, kvinnor och mÀns olika förutsÀttningar i organisationer samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för att jÀmstÀlldhet skall kunna uppnÄs i organisationer, analyseras utsagor frÄn anstÀllda pÄ Lunds kommuns kultur- och fritidsförvaltning. Bilden som förmedlas Àr att begreppen jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhetsarbete diskuteras bland de anstÀllda, men att arbetet med jÀmstÀlldhet inte Àr förankrat frÄn förvaltningens ledning ut till tjÀnstemÀnnen i verksamheten..

Two of the main approach roads into the city of Enköping are SalavÀgen and StockholmsvÀgen. They are connected to each other through the street BangÄrdsgatan in the roundabout Salatullen and crossing Fannakorset, respectively. These crossings are from time to time heavily loaded, which is why the municipality plan for a new street in parallel to BangÄrdsgatan. The traffic will then be spread out and is thereby reducing the density. The new street is actually an extension of the existing MÀstergatan, a side street to SalavÀgen, to the east and connecting it to StockholmsvÀgen or a street nearby.The purpose of this Master thesis is to show how the new street can be drawn in order to discharge the traffic in the area between the roundabout Salatullen and the crossing Fannakorset.

Kraftiga minskningar av offentliga stöd till kulturfÀlten har idag resulterat i att intresset för det ekonomiska perspektivet inom kultur ökat, och förÀndrat synen pÄ ekonomins roll inom kultur. Allt fler kulturverksamheter har börjat tillÀmpa metoder frÄn det privata nÀringslivet. En av dessa kulturverksamheter Àr Riksteatern, som under Ären 2006-2008 genomförde en helomfattande omorganisation dÀr ordet kvalitet stod i fokus. För att kunna genomdriva en organisatorisk kvalitetsförbÀttring tog Riksteatern hjÀlp av ett koncept som frÀmst anvÀnts inom nÀringslivet. Detta koncept gÄr under namnet totalkvalitetsstyrning översatt frÄn engelskans Total Quality Management (TQM) och handlar bland annat om att skapa en helhets syn pÄ verksamheten i syfte att minska kostnader, osÀkerheter och samtidigt förbÀttra kvaliteten.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och förklara konsekvenserna av att anvÀnda TQM i Riksteaterns omorganisation som pÄbörjades 2007.

Examensarbetet beskriver hur styrdokumenten (lÀroplaner och kursplaner) för fysik har förÀndrats under den tid som grundskolan har funnits, dvs. frÄn 1962 fram till och med den senaste kursplanen som kom Är 2000. Man kan man se Àr att ansvaret för elevens utveckling allt mer skjuts över pÄ hemmet och den enskilde eleven. Man kan vidare se att kunskapsbegreppet har förÀndrats sÄ att förmÄgan att kommunicera sina fÀrdigheter blivit ett allt viktigare mÄtt pÄ kunskap. Den enskilda skolan och lÀraren fÄr med tiden allt mer frihet att utveckla undervisningen eftersom kursplanernas beskrivning av vilken kunskap som skall lÀras blir allt mer kortfattad.

Wildlife fences are today commonly used along highways to reduce the risk of vehicle collisions with wildlife. Since traffic and roads have expanded over the years, wildlife behaviour has become more interesting not only for the prevention of vehicle collisions but also to understand how human activities impact their natural habitats. Moose is one of those animals that have increased in interest in such studies. In this study, I tested if the probability to cross wildlife fences of moose would increase with increasing home range sizes, and also at what time of the year they cross. The study area is situated in Nordmaling municipality, located in Northern Sweden in the County of VĂ€sterbotten.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.

Genom en kvalitativ undersökning har före detta IVIK-elevers upplevelser och tankar kring deras inledande tid i Sverige undersökts, för att se vilka företeelser, personer och hÀndelser som har varit betydelsefulla för ungdomarna dÄ de kommit till ett nytt land med en kultur olik den i deras hemlÀnder. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med kuratorn för introduktionsskolan i Uppsala, samt tre elever som kommer frÄn olika delar av vÀrlden och som alla har gÄtt pÄ IVIK. Studien visar att sprÄket Àr en nyckelfaktor för att kunna skapa nya relationer med andra mÀnniskor, vilket Àr en mycket central och viktig del i ungdomarna liv. Fritidsaktiviteter Àr dÀrefter den faktor som avgör hur vÀl ungdomarna trivs i det nya landet. Uppsatsens undersökning har analyserats med hjÀlp av bland annat interaktionistiska teorier, samt termer som integration och socialisering..