TitelEn kvalitativ fallstudie om hur företag förhÄller sig till gapet mellan den operativa och den strategiska delen av LeanNivÄKandidatuppsats FörfattareIgor Jovanovi? och Linnea Juhlin HandledareStig Sörling och Tomas KÀllquist DatumMaj 2014 ProblemTidigare forskning har pÄvisat att det finns ett gap i företagens anvÀndning av styrverktyget, dÀr företagen i stor utstrÀckning förbiser vikten av den strategiska delen av Lean. Detta har gjort att företag har haft svÄrigheter att uppnÄ sina mÄl med anvÀndandet av styrverktyget. SyfteSyftet Àr att skapa förstÄelse för hur tillverkande företag förhÄller sig till gapet mellan den operativa och den strategiska delen av Lean, samt belysa de bestÄndsdelar gapet bestÄr av. MetodStudien har antagit ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv dÀr tematisering och ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt har anvÀnts. Studien har genom kvalitativ metod med fallstudiedesign studerat fyra stora företag med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. TeoriEn genomgÄng av Lean-konceptet görs för att skapa förstÄelse för styrverktyget sedan fördjupar vi oss pÄ den strategiska delen av Lean för att kartlÀgga de olika bestÄndsdelarna som kan överbrygga gapet. BidragGapet framtrÀder inte lika tydligt i vÄr studie, fallföretagen har i sitt tankesÀtt störst fokus pÄ den strategiska delen av Lean. Kultur och ledarskap Àr huvudbestÄndsdelar i jobbet med att överbrygga gapet dÀr den strategiska delen Àmnar skapa positiv energi hos medarbetarna.

Intentionen i uppsatsen Àr att ge en bild av vilka texter lÀrare vÀljer att lÄta eleverna lÀsa i skolan och varför man vÀljer just dessa texter. Jag stÀller mig frÄgan om det fortfarande finns vÀrderingar om högt och lÄgt i textvalet i skolan och hur man förhÄller sig till detta. Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare, tvÄ gruppintervjuer med elever samt litteraturstudier. Undersökningen visar att populÀrkultur anvÀnds flitigt inom svenskundervisningen men att man kan se en tendens att den till större delen anvÀnds som lockbete. LÀrare har ofta en ambition att leda eleven vidare till godare slags texter.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lagermedarbetares upplevelser och behov av organisationskultur pÄ en specifik arbetsplats. Syftet Àr Àven att undersöka chefernas syn pÄ organisationskultur och hur organisationskulturen kan anvÀndas som ett verktyg för att frÀmja motivation och trivsel bland de anstÀllda. För att uppfylla detta syfte anvÀnder vi oss av följande frÄgestÀllningar:- Vilka organisationskulturella aspekter kan vi identifiera i företaget?- Hur pÄverkar dessa aspekter lagermedarbetarnas motivation och trivsel pÄ arbetsplatsen?Vi anvÀnder en kvalitativ undersökningsmetod för insamling av empirisk data. Med hjÀlp av sociologiska och socialpsykologiska teorier besvarar vi frÄgestÀllningarna utifrÄn sju intervjuer med chefer och lagermedarbetare pÄ ett centrallager i Mellansverige.Resultatet visar att ledningens arbete med de organisationskulturella aspekterna vi identifierat visar likheter med de teorier dÀr organisationskulturen Àr en del av en ledningsstrategi.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om det gÄr att förÀndra en organisationskultur genom vÀrdegrundsarbete, samt om det Àr en metod som kan anvÀndas för att utmana den mansdominerade kulturen inom rÀddningstjÀnsten. För att uppfylla detta syfte har vi utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna Hur tolkar brandmÀnnen vÀrdegrunden pÄ RÀddningstjÀnsten Karlstadsregionen? samt Kan vÀrdegrundsarbete vara ett sÀtt att utmana den mansdominerade kulturen inom RÀddningstjÀnsten?. Den tidigare forskning som gjorts kring vÀrdegrunder Àr inriktad mot skolverksamhet i första hand vilket gör det intressant att undersöka möjligheten att anvÀnda detta som en metod Àven inom andra verksamheter.Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund kring organisationskultur, vÀrdegrund samt mansdominerad kultur. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och innebÀr att vi har utfört Ätta semistrukturerade intervjuer med brandmÀn pÄ RÀddningstjÀnsten Karlstadsregionen.

BAKGRUND: Reggio Emilias filosofi vÀxte fram för att motverka fascismen som rÄdde ilandet efter andra vÀrldskriget. Sveriges barnomsorg fick Àven fart underandra vÀrldskriget men av en annan anledning. Kvinnorna behövdes iarbetslivet och behövde nÄgonstans att förvara barnen. FrÄn början sÄgverksamheterna helt olika ut men med tiden har de börjat flÀtas samman,genom att Sverige tar till sig Reggios olika synsÀtt. Den Svenska lÀroplanenför förskolan bygger pÄ tankar frÄn reggioSYFTE: Vad hÀnder med Reggio Emilias filosofi nÀr den lyfts in i ett annatkulturellt sammanhang?METOD: Undersökningen innehÄller kvalitativa intervjuer med fyra pedagogersom arbetar efter Reggio Emilias filosofi.

MÀnniskors handlingar förvandlas och samordnas till samhÀllsprocesser i organisationer, vilket gör att organisationer blir ett centralt omrÄde att undersöka. Den offentliga sektorn Àr nÄgot vi alla berörs av i samhÀllet dÄ det Àr verksamheter som bedrivs av staten, kommun och landstinget. Ledarskap Àr en kulturpÄverkande aktivitet och inom offentliga organisationer finns det mÄnga chefer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns en ledarskapskultur som innehÄller New Public Management samt om det gÄr att utlÀsa nÄgon ledarstil i den offentliga organisationen, Trafikverket. FrÄgestÀllningar som besvaras i uppsatsen Àr: ? Vilken ledarstil finns i Trafikverket? ? Vilken ledarskapskultur finns i Trafikverket? ? Hur yttrar sig New Public Management i Trafikverket? Insamling av informationen bestÄr av en kvalitativ metod.

Göteborg vill bli "Den Goda Staden". "... en levande stadsmiljö dÀr arbete, boende, service, kultur, rekreation och idrott blandas pÄ ett fruktbart sÀtt. Det Àr en stad som Àr rik och levande för alla mÀnniskor"..

Titel: Ledarens betydelse för företagskulturen dÄ företaget expanderar till nya marknader Författare: Marie Lood och Elisabeth Nilsson Handledare: Göran Alsén och Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poÀng. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka om chefer verkligen har sÄ stor betydelse som den allmÀnna uppfattningen tillskriver dem, och vi gör undersökningen med sÀrskilt hÀnseende till bibehÄllandet av företagskulturen dÄ ett företag expanderar till nya marknader. Vi tar reda pÄ och klargör chefens betydelse för bibehÄllandet av företagskulturen vid företagsexpansion. Metod: För att studera förhÄllandet mellan chef och företagskultur intervjuade vi fem chefer i personliga intervjuer respektive per telefon, om deras erfarenheter vid företagsexpansioner. Genom att göra det lade vi den empiriska grunden för den analys vi dÀrefter genomförde via kultur- och ledarskapsteorier vi fann i litteraturstudien. Slutsatser: VÄr slutsats Àr att ledaren som levt och verkat i företagskulturen har stor betydelse för företagskulturbevarande vid företagsexpansioner, dÄ denne vet vad företaget vill förmedla till de nyanstÀllda. Ledaren har i sin position inflytande att pÄverka de anstÀllda i exempelvis interaktioner och vÀrderingsbildande..

Syftet med min studier att -ur ett musiketnologisk och mentalt perspektiv- beskriva bÄde hur musik och samhÀlle pÄverkar mitt val av musikskapande. Att för att förstÄ vad som skiljer en jamaikansk artist frÄn en popartist.?Genom att göra reflektioner av mina tidigare erfarenheter samt studera Jamaika och dess musikscen vill jag ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar artisternas val av ut- tryck.Jag ville Àven ta reda pÄ hur min syn pÄ kulturen Àndras nÀr jag verkar och lever i lan- det. Som europeisk dancehall artist Àr det viktigt att kunna möta den kritik som upp- stÄr vid utövandet av en kultur som anses vara drogliberal, homofobisk, aggressiv och sexistisk. Det Àr viktig för europeisk verkande kulturarbetare inom genren att ha bra sjÀlvkÀnsla och stÀrka sitt uttryck.

Bakgrund: Bakgrunden till valt Àmne och rapport som jag arbetat med, berör Àmnet mobbning. Mobbning förekommer överallt i vÄrt samhÀlle, pÄ arbetsplatser, i idrottsföreningar, pÄ fritiden och i skolan. Mobbningen har fÄtt en större arena och funnit nya vÀgar via internet, och har pÄ sÄ vis blivit svÄrare att upptÀcka och förebygga i god tid. Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att öka mina kunskaper om vad mobbning innebÀr, och hur en förÀnderlig kultur skapar och finner nya vÀgar för mobbningen. Genom att skaffa mig mer kunskap om nya kulturer som vÀxer fram via sociala media och ungdomars anvÀndande av internet, ökar kanske chanserna att förebygga och upptÀcka mobbning.Metod: För att fÄ dessa djupare kunskaper om mobbning har jag studerat en del grundlÀggande vetenskapliga texter inom omrÄdet, samt gÄtt igenom skolans styrdokument och skollagen vad det gÀller mobbning.

GUSP Àr till skillnad frÄn EU:s övriga arbete med regleringar, omfördelning och ekonomisk stabilisering ett försök att sÄ lÄngt som möjligt, sammanlÀnka de suverÀna medlemsstaternas utrikespolitik. MÄlet Àr att ge EU en politisk tyngd som kan matcha den ekonomiska storleken och befolkningsmÀngden som kryper allt nÀrmare halvmiljardsgrÀnsen. Syftet med denna uppsats Àr att analysera i vilken utstrÀckning olika teorier inom internationella relationer den gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitiken inom EU lÀmpligast förklaras utifrÄn. FrÄgan som uppsatsen söker svar pÄ Àr: i vilken utstrÀckning överensstÀmmer de teorier vi presenterat med hur GUSP Àr tÀnkt att fungera? Vi anvÀnde realism, neorealism och neoliberalism för att göra detta. Ur fördragen som skapat GUSP har vi identifierat det viktiga ur sÀkerhets- och utrikespolitisk synvinkel vilket sedan undersökts mot bakgrund av teorierna. Ingen av teorierna kan förklara GUSP fullt ut men delar av teorierna passar in pÄ alla undersökta fördrag.

VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur flersprÄkiga ungdomar ser pÄ sin flersprÄkighet i förhÄllande till sin sprÄk- och identitetsutveckling. I vÄra undersökningar har vi utgÄtt frÄn tre flersprÄkiga ungdomars berÀttelser om sina upplevelser kring sin sprÄk- och identitetsutveckling under sin skoltid. Genom anvÀndningen av livsberÀttelser som metod har vi fördjupat oss i och fÄtt större förstÄelse för deras livssituation. Deras berÀttelser har berikat vÄr syn pÄ flersprÄkighetens komplexa mening, vilket innefattar kultur, sprÄk och identitet. Vi har uppnÄtt vÄrt syfte genom att frÄgan besvarats utifrÄn ungdomarnas berÀttelser.

Syftet med uppsatsen Àr att i Jonas Hassen Khemiris roman Ett öga rött undersöka matens roll som identitetsskapare och kultur- samt symbolbÀrare, liksom mat som katalysator för kÀnslan av tillhörighet och utanförskap och skapandet av ett "vi och de"-tÀnkande. BÄde orientalismen och den postkoloniala teorin bör kunna bidra med fruktbara begrepp att utgÄ ifrÄn nÀr det gÀller att undersöka identitetsskapande i Ett öga rött. Boken utspelar sig förvisso i ett svenskt samhÀlle, ett samhÀlle som inte har mycket av den mörka, koloniala historia som andra vÀsteuropeiska lÀnder bÀr pÄ. Trots detta finns bÄde förestÀllningar om "vi och de andra" och centrum och periferi stÀndigt nÀrvarande Àven i Sverige, och mÄnga Àr de mÀnniskor och grupper som alltför vÀl kÀnner utanförskap Àven hÀr. Dessa teorier bör dÀrför kunna komma till anvÀndning pÄ ett givande sÀtt.

BAE Systems Bofors AB Àr ett svenskt försvarsmaterielföretag som ligger i Karlskoga. Bofors Àgs av BAE Systems AB. BAE Systems AB Àgs i sin tur av BAE Systems som Àr ett multinationellt försvarsmaterielföretag. Tidigare tillverkade Bofors försvarsmateriel, sÄ som vapensystem, kanoner och ammunition, för den svenska och internationella marknaden. Nu ligger fokus pÄ att utveckla försvarsmateriel.

Lantbruksdjurens vÀlfÀrd pÄverkas i stor utstrÀckning av mÀnniskors sociala och ekonomiska förutsÀttningar. Brister i djurvÀlfÀrd skiljer sig sÄledes Ät i olika lÀnder beroende pÄ bland annat djurhÄllningssystem, klimatförhÄllanden och utfodringsmöjligheter. Denna variation mellan lÀnder medför behov av skiftande anpassningar och insatser för ökad djurvÀlfÀrd beroende pÄ samhÀllets grundförutsÀttningar. Det finns tendenser till att industrilÀnder försöker applicera sina forskningsresultat och kunskaper direkt pÄ andra lÀnder nÀr de skall genomföra ett bistÄndsprojekt, nÄgot som sÀllan ger framgÄngsrika resultat om viktiga faktorer som kultur, tradition, miljö och religion ej tas med i beaktandet. I utvecklingslÀnder, dÀr mÀnniskor plÄgas av svÀlt, fattigdom och arbetslöshet finns det ytterst begrÀnsade ekonomiska tillgÄngar att investera djurvÀlfÀrdsfrÄgor. Detta ökar behovet av ett ?mÀnniskofokuserat? djurvÀlfÀrdsarbete, dÀr insatser för djurens vÀlfÀrd samtidigt bidrar till ett ökat vÀlbefinnande hos mÀnniskor, antingen ekonomiskt eller hÀlsomÀssigt.