En studie om 1:e socialsekreterarens roll och funktion inom ekonomiskt bistÄnd i Individ och familjeomsorgen pÄ tvÄ av Göteborgs största socialkontor.Undersökning bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med tio socialarbetare varav sex socialsekreterare, tvÄ 1:e socialsekreterare och tvÄ enhetschefer. Alla vÄra informanter verkar inom försörjningsstödsenheten.De intervjuade har valts ut slumpvis frÄn de tvÄ socialkontor med mest liknande sammansÀttning av befolkningen strukturellt sett.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad 1:e socialsekreteraren har för roll och funktion inom försörjningsstödsenheten. Studien vill belysa 1:e socialsekreterarens roll och funktion dels utifrÄn socialsekreterarnas synvinkel men ocksÄ utifrÄn enhetschefernas perspektiv samt 1:e socialsekreterarnas egen uppfattning. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnds;Vilken funktion anser socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare har?Vilken funktion vill socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare skall inta?Vilken funktion anser 1:e socialsekreterarna att de har i organisationen?Vilken funktion anser enhetschefer att 1:e socialsekreteraren har?De teorietiska perspektiv som anvÀnds Àr human services organizations, ledarskapsteori och modernistisk organisationsteori.Analysen redovisas under fyra teman dÀr alla professionernas intervjuer redovisas och analyseras under samma tema.

Som No-lÀrare vill jag kunna utnyttja den facklitteratur för barn som finns tillgÀnglig för skolorna, och behöver dÀrför finna redskap för att kunna avgöra vad som Àr bra och anvÀndbar litteratur i undervisningssammanhang. För att fÄ svar pÄ om facklitteratur för barn Àr ett bra lÀromedel i NO-undervisningen har jag undersökt hur omrÄdet vatten beskrivs i fyra faktaböcker. I min bakgrund har jag försökt klara upp vem lÀsaren Àr - utifrÄn skolans vÀrdegrund - samt vad bra Àmneskunskaper och ett bra sprÄk innebÀr - utifrÄn lÀrandeprocesser och utifrÄn hur en text ska se ut för att gynna lÀsförstÄelsen. I vÀrdegrunden har jag framför allt tittat pÄ genus, kultur och etnicitet. Avslutningsvis har jag gjort en beskrivning av vad kursplanerna sÀger att elever ska kunna om vatten efter femte skolÄret samt en beskrivning av vanliga elevförestÀllningar inför olika fenomen kopplade till vatten.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

Vid nÀrmare undersökning upptÀckte jag ett fÀlt som inte tidigare hade utforskats. Forskning kring förhandlingar mellan olika nationaliteter med olika kulturer Àr utbredd men vÀldigt lite finns kring förhandlingar mellan samma nationalitet fast med olika kulturer. Inget fanns kring förhandlingar mellan arbetarkulturen och tjÀnstemannakulturen inom Sverige vilket fick mig att skriva denna pilotstudie om just detta. Med en reviderad version av Raymond Cohens teori om förhandlingar och kultur som ramverk lyckades jag med hjÀlp av samtalsintervjuer, enkÀter och egna observationer ifrÄn förhandlingar visa pÄ vissa kulturella skillnader. Det skulle visa sig att arbetarkulturen var kollektivistiskt orienterad medan tjÀnstemannakulturen var mer individualistiskt orienterad vilket har en rad konsekvenser för förhandlingarna dem emellan.

I denna uppsats har Àmnet Kommunal Samverkan behandlats. Det innefattar en fallstudie av nÀtverket SkÄne Nordost. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka kunskapen om varför kommuner samverkar samt hur interkommunala samverkansprocesser kan tolkas och förstÄs. TillvÀgagÄngssÀttet av studien inleddes med intervjuer med viktiga nyckelpersoner inom nÀtverket. För att teoretiskt kunna tolka och förstÄ samverkan har vi valt att utgÄ ifrÄn ett nÀtverksteoretiskt perspektiv.

Uppsatsen Ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor Àr en C-uppsats som utförts för att fÄ en uppfattning om ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor i dagens pluralistiska och sekulariserade samhÀlle. Syftet var att fÄ en uppfattning om vad ungdomar anser vara vÀrdefullt i sina liv, dÄ vÄr uppfattning var att religionen tappat betydelse för ungdomar idag. Vi utgick frÄn ungdomarnas förhÄllande till sig sjÀlva, ut mot förhÄllandet till signifikanta andra, för att sedan gÄ vidare och utforska deras förhÄllande till kultur, natur och religion. Vi ville med detta undersöka vad som var mest vÀrdefullt för ungdomarna inom dessa kategorier, för att se om vi med hjÀlp av dessa svar kan bilda oss en uppfattning avungdomars vÀrldsbild och hur de orienterar sig i vÀrlden. Vi samlade in materialet genom en enkÀtundersökning, 97 enkÀter delades ut till ungdomar som gÄr sista Äret pÄgymnasiet.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lÀrares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berÀtta om lÀrares yrkeskunskaper och barns hinder och tilltrÀde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén anvÀnds deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det Àr Ätta skolteaterpubliker med barn 5-9 Är och deras lÀrare i tvÄ olika teaterfoajéer som studerats innan de gÄr in för att se en teaterförestÀllning.Skolteaterbesöket Àger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lÀrare agerar med avledande, pÄminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. LÀrares handlingar karaktÀriseras av disciplinerande makt och dÄ fler hinder Àn tilltrÀden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tilltrÀde till kultur.

Ungdomar födda pÄ 80-talet har visat sig ha en negativ instÀllning till reklam. Detta har gjort att företagen söker andra vÀgar för att nÄ denna mÄlgrupp och en allt vanligare strategi har blivit att sponsra populÀra artister och evenemang, en form av kultursponsring. Genom att sponsra kulturen blir grÀnserna för vad som Àr reklam allt otydligare och det finns en risk för att kommersiella intressen pÄ det hÀr sÀttet pÄverkar utbudet av kultur.Med denna problematik som bakgrund har vi valt att undersöka vad unga mÀnniskor mellan 20-25 Är har för instÀllning och attityder till kultursponsring och hur de tror att de pÄverkas av den. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har fokusgrupper anvÀnts som metod. Totalt har tre fokusgrupper med fyra deltagare i varje genomförts.

Detta projekt utfördes pÄ uppdrag av Balticgruppen Fastigheter. EnergikartlÀggningen omfattar kontorsbyggnaderna Pinnen och Struten som ligger pÄ adresserna KylgrÀnd 4-6 i UmeÄ, Sverige. Syftet med projektet var att genom en energikartlÀggning och energibalans finna och utvÀrdera ekonomiskt hÄllbara energibesparande ÄtgÀrder som kan minska energianvÀndningen. I projektet ingick ocksÄ att undersöka de olika abonnemangen för fjÀrrvÀrme och el och undersöka hur kostnaderna för dessa pÄverkas av de energibesparande ÄtgÀrderna.Arbetet inleddes med att med hjÀlp av energistatistik och inventeringar kartlÀgga all energianvÀndning i fastigheten. EnergikartlÀggningen anvÀndes sedan för att definiera byggnaden i IDA ICE och simulera energibalansen.

Syftet med arbetet Àr att, genom en ekonomisk undersökning skapa underlag som visar vilket alternativ av produktionsmetoderna prefabricerat eller platsbyggt badrum som Àr att föredra vid en nybyggnation av vÄrdhem. Resultatet visar att det platsbyggda badrummet ger en ökad totalt kostnad pÄ 627457 kr vilket motsvarar 11,1 procent dyrare Àn det prefabricerade badrummet. .

VÄrt examensarbete handlar om sprÄkstörning i kombination med flersprÄkighet. Vi gör en text- och bildanalys av tvÄ testmaterial, Nya Lundamaterialet och Nya SIT. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt dessa tester ger barn med annat modersmÄl Àn svenska förutsÀttningar att utföra testet. De frÄgor som ligger till grund för detta arbete Àr: Hur Àr testmaterialen konstruerade? Hur Àr bedömningsmaterialet utformat vad gÀller hÀnsynstagande till kultur, etnicitet och flersprÄkighet? Vad Àr det som bedöms i de tester som logopedmottagningen anvÀnder sig av vid en misstÀnkt sprÄkstörning? De metoder vi har anvÀnt oss av för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr text- och bildanalys och intervjuer.

I Sverige bor ca 1,4 miljoner utlandsfödda personer som liksom svenskar, kan behöva palliativ vÄrd, dvs. vÄrd i livets slutskede. I takt med att den Àldre befolkningsgruppen blir större, ökar behovet av palliativ vÄrd vilket gör att sjuksköterskan kommer i kontakt med personer av annan kulturell bakgrund i flera olika vÄrdsammanhang. I vÄrden skapas kulturmöten, sÄvÀl positiva som negativa, vilket har gjort sjuksköterskans kulturkompetens allt viktigare. Innebörden av kultur Àr komplex och har betydelse för hur personer med olika kulturell bakgrund ser pÄ hÀlsa, sjukdom, lidande, behandling, död och omvÄrdnad.

SamhÀllet, kunder, intresseorganisationer och andra intressenter efterfrÄgar i allt större utstrÀckning att företag tar ett absolut ansvar för samhÀllet och dess funktioner. Det finns dock ekonomer som anser att företagen i praktiken bara har som ansvar att maximera vinst till sina Àgare. Detta Àr nÄgot som kan motsÀga tesen om ett övergripande samhÀlleligt företagsansvar, CSR. Vad som Àr och inte Àr ett ansvarstagande Àr nÄgot som stÀndigt förÀndras och utvecklas varför det nödvÀndigtvis inte behöver innebÀra att företaget avstÄr frÄn vinst. Syftet med denna rapport Àr att analysera hur företag rationaliserar sitt CSR-arbete och om detta görs uti ekonomiska premisser.

Syftet Àr att beskriva och analysera de problem som uppstÄr vid en introducering av internationella redovisningsstandarder och fokus lÀggs pÄ huruvida den kinesiska kulturen inverkar pÄ de problem som den kinesiska redovisningsprofessionen stÀlls inför vid en introducering i Kina. Vidare Àmnar vi analysera anvÀndbarheten av Hofstedes kulturdimensioner, vilka vi baserar vÄr studie pÄ. Vi har med utgÄngspunkt i en abduktiv ansats och ett deskriptivt angreppssÀtt genomfört en kvalitativ studie. Insamlingen av empiri har gjorts med hjÀlp av intervjuer. Vi har utgÄtt frÄn Hofstedes och Grays kulturteorier för att skapa det kulturella perspektiv som vÄrt syfte Àmnar.

ErsÀttning för inkomstförlust vid personskada betalas enligt 5 kap. 1 § SkadestÄndslagen (1972:207) och 9 § Trafikskadelagen (1975:1410) och utgör normalt den största delen av ersÀttningsposterna för personskada ekonomiskt rÀknat. BerÀkning av esÀttning för inkomstförlust Àr i flera fall ett komplicerat och tidskrÀvande spörsmÄl för försÀkringsbolagen och andra inblandade organ. Detta sÀrskilt nÀr det handlar om att faststÀlla den framtida inkomstförlusten för till exempel barn, arbetslösa, hushÄllsarbetande och egna företagare med flera..