Abstract Problem: Vad menas egentligen med mÄngfald, vilka dimensioner Äsyftas och lyfts fram?Vilka dimensioner undertrycks och vilka problem kan det medföra? Syfte:Syfte med denna studie Àr att beskriva och skapa en djupare förstÄelse för begreppet mÄngfald. Metod:Den metod jag anvÀnt Àr en teorigenomgÄng. Det Àr en kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal och med aspekter hÀmtade frÄn flera akademiska discipliner. Studien Àr en deskriptiv litteraturgenomgÄng av andra studier vilka Àr empiriska eller i sin tur Àr studier av empiriska data.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Denna studie handlar om samlingar och barnens möjlighet till inflytande och har barnens egna perspektiv som utgÄngspunkt. Syftet med studien var att försöka komma Ät barnens egna tankar och synpunkter pÄ den ofta traditionsbaserade aktiviteten samling. FrÄgestÀllningarna jag anvÀnt mig av för att uppnÄ studiens syfte lyder som följande: Vad har barn för uppfattningar om samlingar? Vad anser barnen att de har för inflytande över samlingarnas utformning och innehÄll? Metoden som anvÀndes för att fÄ fram resultatet var gruppintervjuer med barnen. Resultatet har sedan analyserats med hjÀlp av relevant teori och tidigare forskning om bland annat barns perspektiv och barns inflytande.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Denna uppsats utreder den skadest?ndsr?ttsliga problematiken som uppst?r vid l?ngsamt framskridande skador, med s?rskild inriktning p? H?gsta domstolens avg?rande i NJA 2023 s. 916. R?ttsfallet r?r fr?gan om personskada ska anses ha uppst?tt till f?ljd av att ett kommunalt vattenbolag har levererat dricksvatten f?rorenat med PFAS, vilket har lett till att inv?nare i byn Kallinge f?tt kraftigt f?rh?jda PFAS-niv?er i blodet.

Denna uppsats Àr en kvalitativ undersökning av sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet Àr att genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med hjÀlp av en kritiskt diskursanalytisk metod undersöka hur verkligheten konstrueras i likabehandlingsplanerna, samt vad som pÄverkat skolorna i utformningen av dessa. Konstruktionen av verkligheten kan förvÀntas pÄverka hur arbetet utformas vilket fÄr konsekvenser för sÄvÀl elever som skolpersonal. Resultaten visar att skolorna delar upp likabehandlingsarbetet i frÀmjande och förebyggande arbete. Det rÄder dock förvirring kring vad som ska falla under vilken kategori.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till habilitering. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och omfattar sju stycken intervjuer med bÄde barnskötare och förskollÀrare. Vi har analyserat vÄrt empiriska material med hjÀlp av olika analytiska begrepp samt ur ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Ett relationellt perspektiv kan förenklat uttryckas genom att pedagoger beskriver barn som att befinna sig i svÄrigheter till skillnad frÄn ett kategoriskt perspektiv som beskriver barn med svÄrigheter. VÄrt resultat visar att pedagogernas förhÄllningssÀtt ger uttryck för att stödet frÄn habiliteringen var vÀrdefullt men blir otillrÀckligt nÀr kommunikationen och samverkan mellan olika aktörer ej fungerar.

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Den hÀr studien belyser kontaktmannaskapet utifrÄn kriminalvÄrdarnas perspektiv, deras erfarenheter av sin yrkesroll, sitt kontaktmannaskap och kriminalvÄrden som organisation. Studien grundas pÄ 66 kriminalvÄrdares reflektioner och har analyserats med hjÀlp av kvalitativ dokumentanalys. BÄda författarna har egna erfarenheter av kriminalvÄrdaryrket inklusive kontaktmannaskap och pÄ sÄ sÀtt har intresset vÀckts att studera detta nÀrmare. Uppsatsen utgÄr frÄn ett interaktionistiskt synsÀtt, vilket innebÀr att mÀnniskor skapar sin verklighet i samspel med varandra. Begrepp som motivationsarbete, makt, professionellt förhÄllningssÀtt, relationen mellan kontaktman och klient anvÀnds tillsammans med tidigare forskning om kriminalvÄrd och kontaktmannaskap som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förstÄelsen av resultat och analys.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Syftet med detta examensarbete Àr inte att kritiskt granska eller bedöma NO- undervisningen i skolÄren 4-6. Snarare ligger det i mitt intresse att undersöka hur lÀrare arbetar med de naturorienterande Àmnena och deras instÀllning till Àmnet. Detta för att se hur man pÄ bÀsta sÀtt kan undervisa i Àmnet och hur man kan vÀcka elevernas intresse för NO. Jag har valt att inrikta mig mot skolÄren 4-6. NO stÄr för naturorienterande Àmnen och avser biologi, kemi och fysik.

Syftet med uppsatsen Àr att genom ett maktkritiskt perspektiv pÄ skolan sominstitution undersöka hur skolan ingÄr i processer som Äterskapar maktordningar isamhÀllet. Vi vill undersöka betygssÀttning i grundskolan som en del avskolinstitutionens makt över elever, dÄ slutbetygen fÄr stor pÄverkan pÄ eleversframtid. Andra delen av vÄrt syfte Àr att undersöka relationen mellan lÀrare ochelev som en möjlig potential i arbetet med att förbÀttra skolans sjunkande resultat.Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med högstadielÀrare ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv. Vi kommer att utgÄ frÄn lÀrarnas berÀttelseoch valda teorier för att söka svar pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur kan vi förstÄ lÀrarnas syn pÄ relationens respektive betygens betydelse förelevers resultat?2.