Denna uppsats undersöker problematiken runt att integrera datakÀllor dÄ analytics anvÀnds för flerkanalig digital marknadsföring i större organisationer. Ansatsen Àr kritiskt och gÄr emot bilden av analytics som bÄde enkelt att implementera och anvÀnda för flerkanalig digital marknadsföring inom större organisationer. Uppsatsen visar pÄ hur strukturer i större organisationer gör övergripande analytics för fler digitala kanaler problematiskt.Uppsatsen bygger pÄ resultat frÄn en observationsstudie som gjordes inom en större multinationell organisation och fokuserar pÄ problematik som Äterfanns i tvÄ huvudsakliga projekt som genomfördes under tiden för studien..

Vi vill med denna uppsats ta reda pÄ hur unga kvinnor tror att de jÀlva pÄverkas av medier och kamrater samt hur de tror att deras kamrater pÄverkas. Vad betyder detta i sin tur för identitetsskapandet? UtsÀtts de i huvudsak för en omedveten pÄverkan eller anvÀnder de sig kritiskt av informationen de fÄr genom kamrater och medier. Vidare undersöker vi om det finns nÄgot motstÄnd mot den bild av verkligheten som sprids av medierna. Hur ser det motstÄndet i sÄ fall ut?Uppsatsens empiri bestÄr av observationer och intervjuer, bÄde individuella och i fokusgruppsform.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

Studiens syfte Àr att skildra och jÀmföra hur lÀrare och elever resonerar pÄ tvÄ olika mobbningssituationer ? nÀtmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. UtifrÄn detta diskuteras vad lÀrare och vuxna har för möjligheter att pÄverka och klarlÀgga mobbning och se det utifrÄn elevernas perspektiv. För att fÄ svar pÄ de frÄgestÀllningar som studien ska besvara Àr tillvÀgagÄngssÀttet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjÀlp av bilder med fritidspedagoger och elever i Äldrarna 8-12 Är. Resultaten av intervjun Àr att lÀrare inte alltid ser barns perspektiv i frÄga om mobbning utan mer tror sig veta vad som Àr bÀst för eleverna, medan eleverna ville ha mer inflytande i frÄgor som berör deras skolgÄng och att lÀrare ska lyssna mer pÄ deras Äsikter..

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Bör en bostadshyresrÀtt tilldelas ett positivt vÀrde vid bodelning med anledning avÀktenskapsskillnad? Under vilka omstÀndigheter skall i sÄdana fall bostadshyresrÀtten ÄsÀttasett vÀrde?Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt undersöka huruvida en bostadshyresrÀtt bör tilldelas ettvÀrde vid en bodelning med anledning av Àktenskapsskillnad. Detta innefattar att utreda omförbudet i 12 kap 65 § JB hindrar att en hyresrÀtt ges ett vÀrde vid bodelningssammanhangsamt att utreda vilka konsekvenser det skulle innebÀra om hyresrÀtten tilldelades ett vÀrde.Undersökningen utgÄr i frÄn de begrÀnsningar lagen uppstÀller vid att ÄsÀtta en hyresrÀtt ettvÀrde. Med anledning av detta Àr syftet dessutom att belysa under vilka omstÀndigheterhyresrÀtten kan komma att tilldelas ett vÀrde och Àven belysa vilka skyddsintressen som finnsatt beakta..

Information Àr en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sÀtts hÀr pÄ prov. En operation Àr en stor hÀndelse i en patients liv och det Àr vÀlkÀnt att patienter ofta Àr missnöjda med den information de fÄr. Syftet med denna uppsats var att fÄ fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de fÄr. Detta har gjorts genom en litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar i Àmnet sökts och kritiskt granskats. DÀrefter sammanstÀlldes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat.

Jag har gjort en kvalitativ undersökning bland personal pÄ en öppenvÄrdsmottagning för missbrukande ungdomar. Jag vill med denna uppsats undersöka socialarbetarens syn pÄ den egna professionen, hur han/hon definierar begreppet professionalitet och hur han/hon omsÀtter dessa tankar och vÀrderingar i sin yrkesutövning. Den centrala forskningsfrÄgan Àr ?Hur konstruerar personal pÄ en öppenvÄrdsmottagning sin professionalitet??. Jag kommer att utgÄ frÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att belysa hur socialarbetaren, tillsammans med sitt sammanhang, skapar sitt sÀtt att tÀnka, och hur han/hon sedan handlar utifrÄn det.Jag har intagit en fenomenologisk position dÀr jag anvÀnder mig av sex kvalitativa intervjuer för att studera det valda fenomenet.

Bakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen grundar sig i om historisk aktiekursp?verkan kan vara en p?verkande faktor f?r f?retagen g?llande deras informationsgivning g?llande ov?ntade nedskrivningar Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka marknadsreaktioner vid nedskrivningar av olika tillg?ngar och utifr?n resultatet unders?ka f?retagsledningens incitament till att offentligg?ra informationen ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Avgr?nsningar: Stockholmsb?rsens Small-, Mid-, och Large Cap. Inkluderar endast pressmeddelanden som offentligg?rs ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Metod: Kvantitativ Resultat och slutsats: Studien visar skilda CAR f?r kategorierna vilket indikerar att vilken typ av tillg?ng som skrivs ned p?verkar aktiekursen olika. En stor del av testerna var av l?g signifikans och g?r att vi inte kan s?kerhetsst?lla att resultaten ?r utan slump. F?rslag till vidare forskning: Inkludera fler observationer genom att ?ka tidsspannet, inkludera fler variabler f?r att unders?ka eventuella samband.

SVT Nordnytt Àr Sveriges Televisions regionala nyhetsprogram för Norrbotten.Syftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ hur sÀndningarna har nyhetsvÀrderats, hur de har sett ut utifrÄn ett semiotiskt perspektiv och hur de fungerat pÄ teven som medium, utifrÄn SVT Nordnytts nyhetssÀndningar som gÄtt 21:45 pÄ vardagar.Vi anvÀnde oss av en kvalitativ innehÄllsanalys för att kunna svara pÄ hur nyhetsvÀrderingen gÄtt till och hur sÀndningarna fungerat pÄ teven som medium. Vi anvÀnde oss Àven av en kvalitativ analys utifrÄn ett semiotiskt perspektiv, dÄ vi analyserade de fyra högst nyhetsvÀrderade inslagen utifrÄn denotation och konnotation. Detta för att ta reda pÄ hur sÀndningarna sett ut utifrÄn ett semiotiskt perspektiv.VÄr slutsats var att SVT Nordnytt vÀrderar nyheter om politik högst och att de följer den traditionella nyhetsvÀrderingen som vi har anvÀnt oss av i denna uppsats. De nÄr Àven ut till publiken genom identifikation, men det Àr nÄgot SVT Nordnytt skulle kunna arbeta mer med. Genom att titta pÄ vÄr undersökning utifrÄn ett semiotiskt perspektiv kom vi fram till att mycket av det som visas kodas pÄ sÄdana sÀtt att bara ett visst kulturellt kollektiv kan förstÄ sÀndningarna.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska rÄdande jÀmstÀlldhetspolitiska arbete pÄ regeringsnivÄ för att presentera en översiktlig bild över dess problematiker och förtjÀnster. Studien har haft ett sÀrskilt fokus pÄ det jÀmstÀlldhetspolitiska arbetets inkluderande och exkluderande konsekvenser. Studien bygger pÄ en kvalitativ textanalys samt en mindre kvantitativ undersökning av tvÄ regeringsskrivelser som presenterar genomförda och planerade jÀmstÀlldhetspolitiska ÄtgÀrder mellan Ären 2007-2014. Jag har i huvudsak utgÄtt ifrÄn ett intersektionalitetsteoretiskt perspektiv för att undersöka materialets anvÀndning av kategorin kön. Utöver detta har jag identifierat tre framtrÀdande mönster i materialet; en diskrepans mellan problemformuleringar och problemlösningar, att mÀn som grupp generellt Àr osynliga i materialet, samt att mÀns vÄld mot kvinnor ofta artikuleras i termer av hedersrelaterat vÄld och förtryck. Den intersektionella delen av studien visar att jÀmstÀlldhetspolitiken generellt visar en bristande förstÄelse för hur olika maktasymmetrier samverkar för att skapa ojÀmstÀllda förhÄllanden mellan kvinnor och mellan mÀn. Vidare visar den att politiken tar sin utgÄngspunkt i kvinnor (och mÀn) som besitter privilegierade positioner samt att en vit, heterosexuell, fullt funktionell medelklassnorm lÀmnas oproblematiserad.

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

Studien LÀrare samtalar om sin lÀs- och skrivundervisning. ? Fokusgruppssamtal som arena förkritisk sjÀlvprövning? har tagit avstamp i en kartlÀggning av svenskÀmnets lÀs- och skrivutvecklingsom genomfördes i en mellansvensk kommun, vÄrterminen 2011.Syftet med studien Àr att belysa och kritiskt granska hur lÀrare talar om sin undervisning nÀr detgÀller arbetet med elevers lÀs- och skrivutveckling med sÀrskilt fokus pÄ elever som kan vara ibehov av sÀrskilt stöd i sin lÀs- och skrivutveckling.För att lÀrare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal förinsamlande av empirin. Studien Àr av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats somutgÄngspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.Det lÀrarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers lÀs- och skrivutveckling,och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrÄn följande kategorier:1. Förebyggande arbete2.