Min undersökning utgĂ„r frĂ„n en hĂ€ndelser dĂ€r mina personliga intressen Ă€r starka men dĂ€r ett barn vill nĂ„got annat. Min utgĂ„ngspunkt Ă€r en egen upplevd berĂ€ttelse om en pojke som inte vill gĂ„ till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen Ă€r för mĂ„nga pedagoger förknippat med minnen frĂ„n barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlĂ€rningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vĂ€gran vĂ€cker sĂ„dana tankar hos mig.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur manlighet gestaltas i tvÄ lÀroböcker i historia, en frÄn Sverige och en frÄn Danmark. UtifrÄn R W Connells teori kring maskuliniteter har jag arbetat med kritisk diskursanalys för att ta reda pÄ hur böckerna framstÀller mÀn. Vissa grupper av mÀn omnÀmns inte alls medans andra grupper ges mycket utrymme, fördelningen Àr ungefÀr densamma i den svenska och i den danska boken. MÀn med mycket politisk, social eller kulturell makt tenderar att beskrivas mer ingÄende, gÀrna som starka eller mÀktiga. Detta visar pÄ vikten av att kritiskt granska lÀromedel för att inte reproducera strukturer som missgynnar exempelvis vissa grupper av mÀn..

Titel: En mirakelkur som barnen klarar med bravur? En studie av Ale kommuns satsning pÄ att ge alla elever i Ärskurserna 1 - 3 varsin egen bÀrbar datorFörfattare: Sofia PetterssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Uppdragsgivare: Ale kommun (i samarbete med medieinriktningen pÄ lÀrarutbildningen vid Göteborgs Universitet)Handledare: Annika BergströmAntal ord: 19 355 ord, inklusive försÀttsblad och bilagor (49 sidor)Syfte: Syftet Àr att studera vilken betydelse datorn i klassrummet kan ha för synen pÄ undervisning samt för relationen mellan elev och lÀrare.Metod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med sex stycken lÄgstadielÀrare inom tvÄ olika kommunerHuvudresultat: I denna studie har jag kunnat se att datorer i klassrummet (En-till-En) kan bidra till att göra barn mer kÀllkritiska och att ge dem ett mer kritiskt förhÄllningssÀtt, jÀmfört med barn i en kommun utan En-till-En. Precis som att En-till-En driver fram ett kritiskt förhÄllningssÀtt verkar det Àven kunna bidra till att minska generationsklyftorna mellan elever och lÀrare. LÀrarna i min studie tror att En-till-En tvingar fram en mindre klyfta mellan generationerna eftersom vuxna mÄste lÀra sig tekniken samt sitta mer vid datorerna för att kunna förstÄ barnens skolgÄng. DÀremot tror lÀrarna inte att barnen litar mer pÄ internet Àn pÄ lÀraren och de kÀnner inte att deras auktoritet har hotats sedan En-till-En startade.Beroende pÄ om lÀrarna Àr en del av En-till-En eller inte har de olika syn pÄ undervisning och pÄ datorns roll i undervisningen, förmodligen pÄ grund av erfarenheter och förkunskaper kring datorer och frÄn projektet i stort.

The aim of this Master?s thesis is to examine the profession of librarianship by studying tasks in Swedish public libraries. The method is a textual analysis of articles inspired by the critical discourse analysis of Norman Fairclough. The theory applied consists of the profession theory of Andrew Abbott and the gender theory of Yvonne Hirdman. The questions raised are: how do librarians speak about their tasks, which discourses can be constructed and how can profession theory and gender theory explain the result.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

ProblemomrÄde: E-auktioners dynamiska karakteristik skapar betÀnkligheter hos köparen, som mÄste bemötas av sÀljare, och som stÀller krav pÄ sÀljare att tydligt utskilja sig i konkurrensen om kunderna. Behovet av en tydlig position pÄ marknaden för e-auktioner bemöts inte av teorin, dÀr ingen övergripande studie av fenomenet stÄr att finna, och dÀr forskning kring sÀljarens perspektiv pÄ e-auktioner Àr ovanligt. Syfte: Syftet Àr att identifiera och analysera kritiska aspekter inom fenomenet e-auktioner, samt att med denna grund resonera kring hur sÀljare kan skapa varaktiga konkurrensfördelar. Metod: Beskrivning av köpprocess och kartlÀggning av e-auktioners bakomliggande dimensioner Àr grundade i observationer pÄ marknadsplatser för e-auktioner. Analyser dÀr kritiska aspekter identifieras, och dÀr resonemang kring varaktiga konkurrensfördelar förs, Àr baserade pÄ litteraturstudier, observationer och analys av sekundÀrmaterial.

Syftet med uppsatsen har varit att kartlÀgga hur lÀroböcker i kristendomskunskap respektivereligionskunskap framstÀller den icke-kristne individen och hur denna framstÀllning förÀndrasöver en period av 150 Är. De frÄgor uppsatsen har besvarat Àr dels vilka icke-kristna religionersom finns representerade i materialet, dels hur individer tillhörande dessa religioner framstÀllsoch dels vilka diskursiva förÀndringar som kan utlÀsas i materialet över tid. Forskning pÄlÀroböcker ur ett historiskt perspektiv Àr ett eftersatt omrÄde, detta trots att tidigare forskning lyfter fram hur betydelsefull lÀroboken Àr för elevernas lÀrande. Fyra lÀroböcker har valts ut för undersökningen. De tre första har tidigare anvÀnts vid Hvitfeldtska högre lÀroverk i Göteborg.Den fjÀrde lÀroboken Àr utvald utifrÄn att den Àr utgiven efter den senaste skolreformen.

Skolan Àr ett Àmne som Äterkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jÀmföra dagens diskurser om skolan, sÄ som de kommer till uttryck pÄ Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar pÄ vilka sÀrdrag som gÄr att finna pÄ tidningarnas ledarsidor om skolan men ocksÄ hur funna diskurser kan förstÄs ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys och resultatet stÀlls i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhÀllet. Det resultat som gÄr att finna bestÄr av likheter men ocksÄ skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan pÄ sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fÄtal aktörer framstÀlls som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhÀver det fria valets skola med ökande krav pÄ kontroll.

VÄr övergripande frÄgestÀllning i arbetet har varit Hur ser samtalen under mÄltiderna ut pÄ förskolan? UtifrÄn denna frÄgestÀllning har vi byggt upp vÄrt arbete kring observationer, sprÄkutveckling och genusperspektiv. Vi har genomfört observationer pÄ tvÄ förskolor under mÄltiderna. UtifrÄn dessa observationer samt teorier kring sprÄkutvecklande samtal och genusteori har vi undersökt huruvida sprÄkutvecklande samtal förekommer under dessa mÄltider, samt kritiskt granskat dem ur ett genusperspektiv. Vi har kommit fram till att pojkarna oftast fÄr mer samtalstid och uppmÀrksamhet under styrda samtal sÄ som mÄltider..

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger pÄ en guide som kan vÀgleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhÄlla sig mot barnen, vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet Àr att fÄ syn pÄ barns röster och berÀttelser genom bloggen. VÄrt mÄl Àr att barnen ska fÄ utvecklas som individer och fÄ tillgÄng till inflytande i verksamheten.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur stor mÀngd av artiklarna om kommunal verksamhet i PiteÄ-Tidningen och Norra SkÄne som Àr kritiskt granskande. Det finns en brist pÄ undersökande journalistik i svenska lokaltidningar. Det visar bÄde resultaten frÄn tidigare forskningar och resultatet frÄn undersökningen som gjorts i den hÀr uppsatsen. Slutsatsen Àr ganska deprimerande för den som hyllar granskningsidealet. Cirka nio procent av texterna Àr undersökande och tre procent av dem har nÄtt upp till det hÄrdare kravet pÄ en kritisk granskning.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Studiens syfte Àr att utifrÄn ett kvalitativt perspektiv med en kritisk ansats problematisera bakomliggande faktorer till varför pedagoger anser att mindfulness ska anvÀndas i skolan. Empirin bestÄr av intervjuer med en mindfulnessinstruktör samt fokussamtal med tre pedagoger. Undersökningen belyser historiken kring mindfulness samt de samhÀlleliga aspekter som kan ha lett till mindfulness stora genomslag. Vidare tar undersökningen upp historik kring skolan samt hur den ser ut idag i förhÄllande till samhÀllet. De centrala delarna i mindfulness Àr att lÀra sig bli en mer medveten och reflekterande mÀnniska samt att inta ett accepterande förhÄllningssÀtt.

Syftet med denna litteraturstudien Àr att belysa modersmÄletsmÄlets betydelse för individen, samt att se hur skolan arbetar med detta som Àmne, men ocksÄ som inverkan till andra Àmnen utifrÄn ett interkulturellt perspektiv..