De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

HelkroppsvibrationstrÀning Àr en relativt ny trÀningsmetod som varit kÀnd men tÀmligen outnyttjad sedan 1960-talet. TrÀningen innebÀr att man stÄr pÄ en vibrerande plattform och vid behov anvÀnder handtag som stöd. PÄ plattformen kan dynamiska eller statiska övningar utföras. Syfte: Syftet med studien var att kritiskt granska de vetenskapliga studier som fanns om effekterna av helkroppsvibrationstrÀning vad gÀller muskelfunktion, balans och bentÀthet. Metod: Totalt granskades 21 studier kritiskt och de poÀngbedömdes enligt PEDro Scale.

HelkroppsvibrationstrÀning Àr en relativt ny trÀningsmetod som varit kÀnd men tÀmligen outnyttjad sedan 1960-talet. TrÀningen innebÀr att man stÄr pÄ en vibrerande plattform och vid behov anvÀnder handtag som stöd. PÄ plattformen kan dynamiska eller statiska övningar utföras. Syfte: Syftet med studien var att kritiskt granska de vetenskapliga studier som fanns om effekterna av helkroppsvibrationstrÀning vad gÀller muskelfunktion, balans och bentÀthet. Metod: Totalt granskades 21 studier kritiskt och de poÀngbedömdes enligt PEDro Scale.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Feministisk forskning har lÀmnat viktiga och ofta provocerande vetenskapsteoretiska och metodologiska bidrag bÄde till sociologin och till samhÀllsvetenskaperna i stort Ätminstone sedan 1970-talet. Vetenskapsteoretiskt har feministiska forskare försökt skapa en forskning som kunde bidra till att öka kunskapen om ojÀmlikhet och maktstrukturer och som Àven kunde bidra till arbetet för förÀndring. Metodologiskt har det handlat om jakten pÄ forskningsmetoder som bygger vidare pÄ den radikala kvinnorörelsens ideal om systerskap och icke-hierarki och alltsÄ fungerar emancipatoriskt för kvinnorna som deltar i studien (eller Ätminstone inte fungerar förtryckande). I uppsatsen diskuterar jag kring en metodologi för en emancipatorisk forskning, utifrÄn en analys av de metodologiska konsekvenserna av tvÄ feministiska perspektiv. Det första perspektivet, det vardagliga, fokuserar pÄ kvinnors vardagliga erfarenheter och menar att det Àr i dessa som kunskap om förtryck bör sökas.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka betydelsen av begreppet situering, sÄ som den formulerats inom feministisk teoribildning, i förstÄelsen av den ekologiska krisen, samt att peka pÄ feminismens roll i en era av global klimatförÀndring. UtifrÄn en mÀngd (eko-) feministiska teorier nÀrmar jag mig kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk som jag menar förnekar vÄr situering. I uppsatsens analysdel granskar jag situeringsbegreppet utifrÄn tre underteman: 1) Natur, 2) Kropp, och 3) Kunskap. I det första avsnittet gör jag en kort utredning av naturbegreppet, i den andra undersöker jag kroppslighetens roll i hur vi relaterar till naturen, och i den tredje analysdelen tar jag upp hur förstÄelsen av mÀnskliga relationer till det vi kallar naturen, Àr beroende av stÄndpunkt. Dessa underteman, belyser olika men sammanvÀvda dimensioner av hur vi Àr situerade i vÀrlden.

Bakgrund och problem:År 2011 anmĂ€ldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott Ă€r det nĂ€st vanligast anmĂ€lda ekonomiska brottet. Det Ă€r ett vĂ€xande problem och de brottsförebyggande myndigheterna mĂ„ste anvĂ€nda Ă„tgĂ€rder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhĂ€llet, exempelvis genom att skapa en orĂ€ttvis konkurrenssituation för företagare. Det kan Ă€ven skada och hota förtroendet för nĂ€ringslivet samt leda till en dĂ€mpad tillvĂ€xt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott Ă€r ett omfattande problem sĂ„ klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet sjĂ€lv, dĂ€rför Ă€r samverkan en viktig del i myndigheternas arbete.Syfte:Syftet med studien Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka Ă„tgĂ€rder de brottsförebyggande myndigheterna anvĂ€nder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar.Metod:Vi har anvĂ€nt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vĂ„rt uppsatsarbete.

This study?s aim is to investigate how multilingual students learn mathematics and teaching strategies used to support the students? development of knowledge. A total of eleven scientific articles were selected for analysis and comparison. The results showed that visual representation, multimodal forms of expression and the students? whole linguistic repertoire constitute central resources for learning.

Laborationer Àr en ofta anvÀnd undervisningsmetod i de naturvetenskapliga Àmnena i skolan och har varit det under lÄng tid. Det Àr ocksÄ en metod som en del lÀrare anser vara tids- och resurskrÀvande. Samtidigt finns det olika uppfattningar om vad laborationer Àr och om vad som Àr syftena och mÄlen med dem. I denna kunskapsöversikt analyseras litteratur publicerad under de senaste tio Ären för att ge en nutida bild av laborationens vÀrde i undervisningen utifrÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar. Först undersöks laborationers effektivitet för lÀrande av vetenskapliga koncept och fenomen.

Studiens syfte Àr att undersöka barns perspektiv pÄ kunskap och lÀrande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlÀrning, men sedan dess Àr det relativt ont om forskning pÄ omrÄdet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg Àr begrepp frÄn barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk fÀrdighet samt att individer Àldre Àn de sjÀlva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det Àr viktigt att lÀra inför framtiden.

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

F?ljande arbete ?r ett f?rsta steg mot att teckna en egen, personlig kompositionsprocess och ett utforskande av det egna kompositionsarbetet. Detta sker genom en f?rdjupning i f?rfattarens kompositionsprojekt f?r piporgel via ett antal teoretiska perspektiv p? nostalgi, kyrkorummet, orgel och komposition. F?rfattaren samtalar med ett antal r?ster (Karin Johannissons id?historiska bild av nostalgi, Per Magnus Johanssons psykoanalytiska perspektiv p? konstn?rskap t.ex.) som skapar en v?v av tankar och perspektiv genom arbetet..

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Det finns nu ingen tvekan om att det Àr vi mÀnniskor, och vÄrt anvÀndande av fossila brÀnslen, som bidrar till den förstÀrkta vÀxthuseffekten. RÀttvisande metoder till att mÀta vÀxthusgasutslÀpp Àr nödvÀndiga för att kunna fatta framtida beslut. VÀgtrafiken Àr en av de största kÀllorna till utslÀpp av vÀxthusgaser och den ökar hela tiden i omfattning. Den hÀr studien fokuserar pÄ olika metoder som anvÀnds för att uppskatta koldioxidemissioner frÄn vÀgtrafiken genom att först uppskatta mÀngderna diesel, frÄn ett kritiskt perspektiv. Som hjÀlp till detta har en alternativ metod, för att uppskatta dieselkonsumtionen frÄn vÀgtrafiken i Sverige, skapats.