Mindfulness i skolan - ett pedagogiskt verktyg eller en rökridå för problem?
Studiens syfte är att utifrån ett kvalitativt perspektiv med en kritisk ansats problematisera bakomliggande faktorer till varför pedagoger anser att mindfulness ska användas i skolan. Empirin består av intervjuer med en mindfulnessinstruktör samt fokussamtal med tre pedagoger. Undersökningen belyser historiken kring mindfulness samt de samhälleliga aspekter som kan ha lett till mindfulness stora genomslag. Vidare tar undersökningen upp historik kring skolan samt hur den ser ut idag i förhållande till samhället. De centrala delarna i mindfulness är att lära sig bli en mer medveten och reflekterande människa samt att inta ett accepterande förhållningssätt. Mindfulness, som det fenomen vi känner till det idag, bygger på buddistiska traditioner av meditation. Historien visar att samhället genomgått en förändring som lett till att vi idag lever i ett materialistiskt samhälle som vilar på individualismens grund. Vissa faktorer pekar på att detta samhälle nu nått sin gräns och står inför ett paradigmskifte vilket leder till att människor känner en slags rotlöshet och söker vägar att återställa balansen. Vad dessa människor söker är oklart men faktum är att många väljer mindfulness och vittnar om att de har funnit balans i livet. Det här kan vara en del av förklaringen till mindfulness stora genomslag. Mindfulness används idag inom många olika områden och forskningen inom det medicinska området är utbredd. Skolan brottas med många problem; stress, ökad administrativ arbetsbörda för pedagoger samt elevers känsla av exkludering. I undersökningen ställs dessa faktorer mot varandra, samhället, skolan och mindfulness. Undersökningen vill lyfta fram en specifik grupp människors förhållningssätt, arbetssätt och tankar om mindfulness som metod och arbetssätt i skolan. Studien visar att informanterna har ett förvånansvärt okritiskt förhållningssätt till att använda mindfulness i arbetet med eleverna samt har liten eller ingen koppling till styrdokument eller forskning. Informanterna låter ana en form av dolda diskurser då mindfulness sägs vara ett uttryck för en skolas hälsoprofil samtidigt som de pratar om stressproblem och att mindfulnessträning ger pedagogerna en stunds avlastning. Undersökningens diskussion lyfter bland annat betydelsen av att mindfulness är baserat på buddism och vad detta kan innebära kopplat till läroplanen. De slutsatser som dras i undersökningen är att pedagoger bör ta ett större ansvar för ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till användandet av mindfulness i skolan då eleverna inte kan anses stora nog att ha möjlighet att ta egna beslut om hur de ska förhålla sig till detta. Undersökningens resultat visar även att mindfulness uppbyggnad och struktur kan inbjuda till att använda det i disciplineranade syfte då det handlar om självkontroll samt visar på en norm för människan att foga sig i. Sammanfattningsvis menar författarna att delar av mindfulness nära sammankopplat med pedagogik kan tillföra positiva konsekvenser i skolan. Detta kan raliseras i form av kontemplativ pedagogik där reflekterande är ett givet skolämne och kan då utövas i enlighet med läroplaner. Pedagoger bör ha ett kritiskt reflekterande förhållningssätt samt medvetenhet om sina anledningar till valet av metod.