Sök:

Sökresultat:

15313 Uppsatser om Kritiskt frigörande perspektiv - Sida 30 av 1021

?Vi och dom? -Mediediskursen om Islam och muslimer : En kritisk diskursanalys av medierapporteringen om Islamiska Staten i Irak och Syrien

Syftet med denna undersökning Àr att genom en kritisk diskursanalys av utvalda tidningsartiklar, redogöra för framstÀllningen av Islamiska Staten (IS) i Irak och Syrien. Det avses genomföras i identifiering och analysering av framtrÀdande diskurser i textmaterialet. Undersökningens kritiska ambitioner ligger i ett synliggörande av medias maktposition i samhÀllet med fokus pÄ diskursen om Islam och muslimer. Media tenderar att presentera en bild av IS och tillhörande diskurser utifrÄn ett vÀsterlÀndskt perspektiv, vilket ger upphov till ett skillnadskapande av ?vi och dom?.

Upplysningsplikt samt undersökningsplikt vid förvÀrv av fast egendom : en studie av nordisk rÀtt

Uppsatsen syftar till att kritiskt problematisera och pröva argument kring en utvidgad upplys-ningsplikt vid förvÀrv av fast egendom. Syftet med uppsatsen Àr Àven att undersöka i det fall det finns behov av en utvidgad upplysningsplikt. Dessutom syftar uppsatsen till att utreda huruvida avtalslagens ogiltighetsbestÀmmelser Àr tillrÀckliga eller om det i jordabalken skall införas bestÀmmelser om sÀljarens upplysningsplikt vid avyttring av fast egendom. .

Att bli till : Existentiella psykologers syn pÄ mÄlet med sitt psykoterapeutiska arbete

Kontroversiella ÀmnesomrÄden karaktÀriseras av att individer gör olika stÀllningstaganden. Dessa kontroverser diskuteras i stor utstrÀckning i media och dÀrför behöver individer kunna tolka information för att kunna delta i diskussionen. Som ett resultat av detta finns ett behov av att individer kan göra informerade stÀllningstaganden utifrÄn kritiskt tÀnkande. Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares resonemang gÀllande potentiellt kontroversiella ÀmnesomrÄden inom undervisning i naturkunskap pÄ gymnasienivÄ. Studien baserades pÄ kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare i naturkunskap.

Ackordgehör : Ur ett la?randeperspektiv

I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.

Kontroversiella ÀmnesomrÄden inom naturkunskap : En studie ur lÀrarperspektiv

Kontroversiella ÀmnesomrÄden karaktÀriseras av att individer gör olika stÀllningstaganden. Dessa kontroverser diskuteras i stor utstrÀckning i media och dÀrför behöver individer kunna tolka information för att kunna delta i diskussionen. Som ett resultat av detta finns ett behov av att individer kan göra informerade stÀllningstaganden utifrÄn kritiskt tÀnkande. Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares resonemang gÀllande potentiellt kontroversiella ÀmnesomrÄden inom undervisning i naturkunskap pÄ gymnasienivÄ. Studien baserades pÄ kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare i naturkunskap.

Hur vÀnder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv?

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

ATK : Kassako eller livrÀddare?

Syftet med denna rapport Àr att pröva tesen om att ATK (Automatisk TrafiksÀkerhetskontroll) Àr ekonomiskt lönsam, men att antalet olyckor dÀremot inte minskar pÄ vÀgstrÀckor utrustade med ATK. Dvs. Àr ATK en kassako eller livrÀddare? Svaret Àr att ATK Àr bÄde kassako och livrÀddare. 880 trafiksÀkerhetskameror sparar cirka 20 liv och 60 svÄrt skadade i vÀgtrafikolyckor per Är i Sverige.

Bland ?h?nga-tv?tt-f?rel?sningar? och ?n?gra j?kla bildknippen? En fenomenografisk studie om f?rskoll?rares och specialpedagogers uppfattningar om inneb?rden av AKK och relaterade utbildningsinsatser

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

INVANDRARFÖRETAGARES FINANSIERING : En kvalitativ studie om kulturella skillnaders betydelse för anvĂ€ndningen av finansiell bootstrapping

MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

Magi eller vetenskap? : Fyra specialpedagogers beskrivningar av sitt arbete med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter

Uppsatsen avser att ta fram exempel pa? hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med la?s-­? och skrivsva?righeter. Dessa exempel sa?tts i relation till olika teoretiska perspektiv fo?r att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har underso?kt kopplingar till a?r det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet.

Barns olikheter i förskolan : Pedagogers synsÀtt kring barns olikheter i förskolan

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsÀtt pÄ uppdraget om en likvÀrdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och dÀrefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrÄn ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till Àr att pedagogerna har ett gemensamt mÄl om en likvÀrdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsÀtt Àr att man ska utgÄ frÄn barnens nivÄ, skapa en utbildning dÀr alla barn kÀnner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvÀrdig utbildning menar pedagogerna pÄ att man mÄste möta barnen utifrÄn deras erfarenheter, förutsÀttningar samt pÄ nivÄn barnen befinner sig pÄ.

Bedömning av anstÀllda i professionella tjÀnsteföretag - ett kritiskt perspektiv

Human capital is professional service firms' most valuable resource and its quality is closely linked to the quality of its services. The purpose of this study is to investigate how professional service firms appraise their employees. A comparative study between an architecture firm and a management consulting firm is conducted with the aim to identify and explain similarities and differences in performance appraisal. Two qualitative case studies are performed and interviews as well as documents are used to explore the area. The thesis builds on a critical perspective and it has an explorative approach.

Formulering och formatering : om medarbetarkommunikation pa? digitala plattformar och generation Y:s inta?g pa? arbetsmarknaden

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Vem bestÀmmer? - Barns rÀtt till förhandling om förskolans regelverk (Who decides? - The child's right to negotiate about the preschool rules)

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett ur barnens perspektiv. VÄrt syfte kompletteras med frÄgestÀllningar om hur barn uppfattar regler, bÄde de uttalade och outtalade, som finns pÄ förskolan samt upplevelsen av att kunna pÄverka regelverket. Studien utgÄr frÄn ett relationellt perspektiv och ur barns perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrÄn ÀmnesomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation och intervju för att belysa vÄra forskningsfrÄgor ur flera perspektiv.

Musikalproduktion med sna?va ramar : att dra mycket kanin ur lite hatt

Rapporten sammanfattar projektarbetet inom kursen Sja?lvsta?ndigt arbete, ht 2012 pa? Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm. Projektet har ga?tt ut pa? att sa?tta upp ett befintligt musikdramatiskt verk inom genren musikal helt inom ramarna fo?r de resurser som finns att tillga? inom kursen och pa? KMH. Rapporten bo?rjar med en kort beskrivande inledning samt bakgrund till valet av a?mne.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->