I denna uppsats undersöks tvÄ lÀrobokstexter i samhÀllskunskap, en för Ärskurs 6 och en för Ärskurs 9. Uppsatsens syfte Àr att utröna om det finns nÄgra skillnader eller likheter mellan böckerna och i sÄ fall vilka dessa Àr. Fokus ligger pÄ text-bindning och röst samt en undersökning av texternas vokabulÀr. NÄgot som ock-sÄ diskuteras i uppsatsen Àr didaktiska perspektiv pÄ lÀroboken.Materialet för undersökningen bestÄr av ett kapitel ur tvÄ lÀroböcker i sam-hÀllskunskap för Ärskurs 6 respektive Ärskurs 9: SamhÀlle idag 6 och SamhÀlle idag 9, bÄda utgivna av förlaget Natur & Kultur. Textmassan omfattar 10?12 sidor per bok, varav ett kortare avsnitt frÄn vardera kapitlet har analyserats mer ingÄende utifrÄn disposition, referensbindning och konnektivbindning.JÀmförelsen mellan de tvÄ lÀrobokstexterna visar att det finns fler likheter Àn skillnader mellan böckerna samt en viss progression mellan Ärskurserna vad gÀller lexikon.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Åldersdiskriminering har under senare tid blivit en alltmer central samhĂ€llsfrĂ„ga. I Sverige och Ă€ven runt om i vĂ€rlden tycks det finnas en oro för hur utvecklingen sett ut de senaste Ă„ren och hur den ser ut i nulĂ€get. Denna studie Ă€r en litteraturstudie som sammanstĂ€ller och redovisar, samt kritiskt granskar och diskuterar den nytillkomna Ă„ldersdiskrimineringsgrunden och det som finns dokumenterat om Ă„ldersdiskriminering i Sverige. Studien redogör för att Ă„lderdiskriminering förorsakar sĂ€mre sjĂ€lvförtroende, sĂ€mre hĂ€lsotillstĂ„nd, stress samt psykiska besvĂ€r hos individen. Vidare visar studien att diskriminering, oavsett grund, medför stort lidande för den enskilda individen och stĂ€ngda möjligheter..

I detta arbete har jag undersökt hur Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) kan beskrivas som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket inte Àr gjort tidigare. För att kunna göra detta har jag beskrivit bÄde FMT-metoden och det sociokulturella perspektivet, dÀr jag koncentrerat mig pÄ kÀnnetecken för utvecklande aktiviteter. Jag har Àven beskrivit mitt arbete med tvÄ pojkar som bÄda har diagnosen Fragil X.Min slutsats Àr att det gÄr att beskriva FMT som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv genom att utgÄ frÄn de fyra kÀnnetecken pÄ utvecklande aktiviteter som Strandberg (2006 s. 10ff) beskriver..

Arbetet utgör en litteraturundersökning avseende utvÀrdering och styrning av dagens svenska gymnasieskola. Perspektivet Àr kritiskt granskande och intresset för frÄgorna har vÀckts genom egna erfarenhet som gymnasielÀrare.Centralt för sambanden mellan mÄlstyrning, konkurrens och utvÀrdering Àr förstÄelsen för tester och utvÀrdering, avseende testmetodik, tolkning av testresultat och pÄverkan pÄ den pedagogiska processen, samt förutsÀttningarna för att mÄlstyra den pedagogiska verksamheten i skolan.I syfte att erhÄlla ett brett perspektiv pÄ tester och utvÀrderingar, har tvÄ vitt skilda omrÄden nÀrmare studerats. Dessa har valts sÄ att det ena (testning av Àmneskompetens och betygssÀttning) utgör en relativt formaliserad testning av specifika Àmneskunskaper, som regelbundet utvÀrderas; medan det andra (utvÀrdering av den gemensamma vÀrdegrunden) utgör ett Àmnesövergripande omrÄde, vars testning inte Àr formaliserad och inte sker regelbundet.Genom att undersöka hur utvÀrdering sker inom tvÄ olika och vitt skilda omrÄden, har generella slutsatser dragits rörande de komplexa sambanden mellan mÄlstyrning, konkurrens och utvÀrdering.NÄgra slutsatser som dras Àr att det föreligger en samverkan mellan mÄlstyrning, utvÀrdering och konkurrens, samt att tolkningsutrymmet i betygskriterierna i kombination med en press för högre betyg, Àr en orsakskombination som kan förklara den rÄdande betygsinflationen..

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Åldersdiskriminering har under senare tid blivit en alltmer central samhĂ€llsfrĂ„ga. I Sverige och Ă€ven runt om i vĂ€rlden tycks det finnas en oro för hur utvecklingen sett ut de senaste Ă„ren och hur den ser ut i nulĂ€get. Denna studie Ă€r en litteraturstudie som sammanstĂ€ller och redovisar, samt kritiskt granskar och diskuterar den nytillkomna Ă„ldersdiskrimineringsgrunden och det som finns dokumenterat om Ă„ldersdiskriminering i Sverige. Studien redogör för att Ă„lderdiskriminering förorsakar sĂ€mre sjĂ€lvförtroende, sĂ€mre hĂ€lsotillstĂ„nd, stress samt psykiska besvĂ€r hos individen. Vidare visar studien att diskriminering, oavsett grund, medför stort lidande för den enskilda individen och stĂ€ngda möjligheter..

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Denna C-uppsats synliggör hur pedagoger bemöter barn utifrÄn olika perspektiv med fokus pÄ mÄltidssituationen. Studiens syfte var att synliggöra hur pedagoger bemöter barn vid en vardaglig situation i förskolan. Den kvalitativa studiens utgÄngspunkt fanns i tvÄ frÄgestÀllningar: vilket eller vilka perspektiv visar sig i pedagogers bemötande av barnen? Hur gestaltas det i praktisk handling? Studien har sin utgÄngspunkt i livsvÀrldsfenomenologin som teoretiskt perspektiv. De metoder som anvÀndes i studien var kvalitativa intervjuer och kvalitativ ostrukturerade observationer.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.