Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.

Syftet med studien avser undersöka hur enhetschefer inom socialtjÀnsten resonerar kring begreppet kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt och hur de ser pÄ sin roll i relation till utrymmet för ett kritiskt reflekterande inom den organisation de verkar i. UtifrÄn syftet har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:- Vad innebÀr ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt för chefer?- Hur resonerar chefer kring sitt inflytande pÄ utrymmet för ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt inom organisationen?- Hur bemöter chefer ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt hos sina medarbetare?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metodstrategi med semi-strukturerade djupintervjuer, utifrÄn en abduktiv ansats. Resultaten har analyserats utifrÄn olika perspektiv pÄ ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt, teorier om organisationskultur och ledarskap samt tidigare forskning om reflektion inom socialtjÀnsten samt reflektion i relation till ledarskap. Av undersökningens resultat drar vi slutsatsen att chefernas syn pÄ innebörden av ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt Àr relativt överensstÀmmande dem emellan, nÀmligen att förhÄllningssÀttet innebÀr reflektion och ifrÄgasÀttande utifrÄn olika perspektiv med strÀvan efter en helhetssyn.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Forskning hÀvdar att det i ett allt mer informationsrikt samhÀlle stÀlls högre krav pÄ kritiskt tÀnkande. Denna förmÄga Àr dÀrför viktig att utveckla hos oss som samhÀllsmedborgare. Av den anledningen Àr det i skolan nödvÀndigt att sÄ tidigt som möjligt pÄbörja utvecklingen av detta förhÄllningssÀtt hos eleverna. Det finns dock en motsÀttning mellan att som demokratifostrande institution upprÀtthÄlla en norm, samtidigt som skolans uppgift Àr att utbilda eleverna till kritiskt tÀnkande och dÀrmed uppmuntra dem till att ifrÄgasÀtta densamma. Syftet med den hÀr studien var dÀrför att ta reda pÄ hur gymnasielÀrare arbetar med att utmana eleverna till ett kritiskt förhÄllningssÀtt.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever utvecklar sitt kritiska och kreativa tÀnkande och sin förmÄga att argumentera för sina Äsikter. Min praktikklass utgjordes av 19 elever pÄ gymnasiets SamhÀllsvetenskapliga program Ärskurs 2. Den mÀtmetod jag nÀstan uteslutande anvÀnt mig av Àr elevtextanalys och de bedömningskriterier jag anvÀnt mig av Àr 1) kritiskt tÀnkande ? att ?granska, pröva, jÀmföra, reflektera över, tolka, analysera, bedöma, ifrÄgasÀtta och vÀrdera? 2) kreativa infallsvinklar ? att ?filosofera, förstÄ, fördjupa, utforska, utveckla, visualisera? 3) argumentationsförmÄga ? att ?identifiera tes och argument?. ResultatmÀssigt visar eleverna upp ett ökat kreativt tÀnkande genom att i högre utstrÀckning utveckla perspektiv, se lösningar och skapa visioner.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

I mitt arbete vill jag visa pÄ hur man med hjÀlp av reklamanalys kan uppnÄ lÀroplanens för kritiskt tÀnkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmÄga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och hÀr utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition pÄ vad kritiskt tÀnkande Àr. Sedan lyfter jag fram tvÄ pedagogiska verktyg som kan anvÀndas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det Àr viktigt att odla kunskaper och förmÄga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lÀrare kan rusta sig med..

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

I vÄr uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för Àmnet Svenska 2000 med inriktning mot Ärskurs 9 och Àmnesplanen för Svenska 1. Detta med utgÄngspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet..