Subjekt-objekt intervjun (SOI) syftar till att bedöma en individs nivÄ av mental komplexitet. Studier gÀllande SOIs psykometriska egenskaper Àr fÄtaliga och i huvudsak gjorda i USA. Föreliggande studie syftade till att undersöka indikationer pÄ inter- och intrabedömarreliabilitet samt begreppsvaliditet i en svensk kontext. SOI utfördes pÄ 11 universitetsstudenter mellan 20-33 Är. Utöver enskilda bedömningar gjordes tvÄ gemensamma för att analysera intrabedömarreliabilitet.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera utarbetandet av ÄtgÀrdsprogram. Studien fokuserar pÄ vilka utredningar som föregÄr upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram, hur problem och ÄtgÀrder beskrivs i ÄtgÀrdsprogram upprÀttade under 2009. Resultaten jÀmförs med tidigare liknande forskning och analyseras dels utifrÄn tvÄ dominerande perspektiv skolsvÄrigheter och behovet av sÀrskilt stöd och dels utifrÄn tre nivÄer; individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Studien Àr genomförd i en kommun i norra Sverige och omfattar en enkÀtstudie bland kommunens alla specialpedagoger/lÀrare kompletterat med en intervju av resurspersoner frÄn Centrala stödteamet samt dokumentstudier i forma av en riktad innehÄllsanalys med en deduktiv ansats av 24 aktuella ÄtgÀrdsprogram.Resultaten visar att de utredningar som föregÄr upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram och de problembeskrivningar som ÄtgÀrdsprogrammen innehÄller, i hög grad prÀglas av ett kategoriskt (individuellt) perspektiv pÄ problemen och elevens behov av sÀrskilt stöd. Det Àr frÀmst invidnivÄn som utreds, utredningar pÄ de andra nivÄerna förekommer men i lÀgre grad.

Syftet med denna studie Àr att teoretiskt pröva att integrera en etablerad metod för personlig utveckling, The Skilled Helper, med metoden Dynamisk Pedagogik och skapa en ny metod för en specifik tillÀmpning, personlig utveckling av ledare.Integrationen görs med hjÀlp av en etablerad metametod för metodutveckling. De bÀgge ingÄende metoderna vÀrderas enligt faststÀllda kriterier. Samma kriterier anvÀnds sedan för att vÀrdera den nya metod som designas. Med detta har studien uppnÄtt en jÀmförbarhet mellan de tre metoderna avseende parametrar som Àr centrala och relevanta för metoder och metodskapande.Studien skall besvara en rad olika frÄgestÀllningar sÄsom: GÄr det att skapa en integrerad ny metod förpersonlig utveckling baserat pÄ av tvÄ befintliga metoder: The Skilled Helper och Dynamisk Pedagogik? Vad hÀnder nÀr man integrerar dem? Blir det konflikter eller synergieffekter mellan de bÀgge metoderna? Vad Àr kvar av Dynamisk Pedagogik? Den nya metoden som skapas, faller den inom ramen för etablerad ledarutveckling? Kan den kallas för en metod för ledarutveckling?Resultatet visar att metodintegrationen gick att genomföra dÄ det förelÄg en tillrÀckligt god grundlÀggande förenlighet mellan de tvÄ ursprungsmetoderna pÄ en rad nyckelomrÄden.

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet Àr att beskriva vilka insatser och vilket stöd pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ som pÄverkar elever med funktionsnedsÀttning i en inkluderad verksamhet. Det Àr elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation.Studien Àr en fallstudie gjord pÄ ett mindre gymnasium. Emperin bestÄr av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsÀttning. Studien begrÀnsas till funktionsnedsÀttningar som benÀmns autismspektrumtillstÄnd och intellektuell funktionsnedsÀttning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lÀrare för att beskriva den inkluderande organisationen.Resultatet visar att det Àr möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv.

Denna studie handlar om anvÀndningen av lÀroboken i svenska pÄ gymnasiet. Forskningen sÀger att undervisningen lÀnge och fortfarande Àr styrd av lÀroboken. Jag ville ta reda pÄ om det fortfarande var sÄ. Genom enkÀtundersökningar bland lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola har jag tagit reda pÄ vilka förestÀllningar som finns bland dem. Jag har ocksÄ frÄgat lÀrarna om deras anvÀndande om IKT i undervisningen.

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur högstadieelever i Äk 7-9 med diagnosen dyslexi, dessa elevers förÀldrar samt studiens specialpedagoger upplever arbetet kring elever med denna diagnos. Vi Àmnar Àven granska huruvida den undersökta skolan antar ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv pÄ elever med denna diagnos.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elever med diagnosen dyslexi. Litteraturdelen innehÄller forskning kring en skola för alla, inkludering, olika specialpedagogiska perspektiv och naturligtvis forskning kring diagnosen dyslexi ur olika infallsvinklar.I studien har semistrukturerade intervjuer anvÀnts för att se hur elever med diagnosen dyslexi, deras förÀldrar och specialpedagoger upplever arbetet kring dessa elever. Vi ville ocksÄ se om vi utifrÄn dessa intervjuer kunde dra nÄgra slutsatser om den aktuella skolan hÄller fast vid det traditionella kategoriska arbetssÀttet eller om skolan har anammat det, enligt styrdokumenten, förordade relationella arbetssÀttet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr studie pÄ att elever med diagnosen dyslexi, deras förÀldrar och specialpedagogerna Àr förhÄllandevis nöjda med sitt gemensamma arbete kring dessa elever. Skolan lever fortfarande delvis kvar i det kategoriska arbetssÀttet, men samtliga tre informantgrupper verkar vara tillfreds med detta faktum.

Författare: Kroon, Helena (2011). Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan. Handledare: Kristian Lutz. Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan, sĂ„vĂ€l ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter frĂ„n tre olika skolor; varav tvĂ„ gymnasieskolor samt en gymnasiesĂ€rskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras pĂ„ enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrĂ„n en hermeneutisk tolkningsprocess.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Ett problem som vi har uppmÀrksammat i hyreslagen Àr regleringen om stÀdning och försening vid flytt. 13 och 14 §§ HL behandlar tvÄ typer av förseningar vid överlÄtande av lÀgenhet. 13 § HL reglerar försening som beror pÄ hyresvÀrden och den gÀller endast för nybyggda lÀgenheter eller lÀgenheter som gjorts om helt för en ny anvÀndning.[1] 14 § HL reglerar förseningar som beror pÄ den avtrÀdande hyresgÀsten som inte utrymt lÀgenheten i tid.[2]HÀr menar lagstiftaren att den tilltrÀdande hyresgÀsten inte kan flytta in i tid pÄ grund av att lÀgenheten inte Àr utrymd. Att lÀgenheten inte Àr utrymd tolkar vi som att materiella ting fortfarande finns i lÀgenheten eller att den frÄntrÀdande hyresgÀsten bor kvar som i sin tur utgör ett stort hinder för tilltrÀdande hyresgÀst. De tvÄ omtalade paragrafernas gemensamma nÀmnare Àr att om bristen Àr av vÀsentlig betydelse har hyresgÀsten rÀtt till att sÀga upp avtalet helt och hÄllet.

Den hÀr rapporten har tagits fram med stöd av bland annat Specialpedagogiskaskolmyndigheten, SPSM, Resurscenter syn i Stockholm. Ett examensarbete dÀrjag fördjupat mig i rummet som informationsbÀrare. MÄlet med studien har varitatt ta fram en gestaltning som baseras pÄ riktlinjer för hur ett moderntgrundskoleklassrum kan utformas för att stödja orienteringen för barn medsyntolkningssvÄrigheter. Detta för att möjliggöra en ökad tillgÀnglighet förmÄlgruppen i den fysiska miljön, vilket i sin tur kan bidra till mÄlgruppenssjÀlvstÀndighet och trygghet i skolan med förhoppning om ökadkunskapsutveckling. LÀrandemiljön i ett klassrum för Ärskurs tvÄ i en avStockholms nyare skolor har studerats för att ta reda pÄ i hur stor utstrÀckningman idag tar hÀnsyn till barn med synnedsÀttning i framtagandet av nya skolor.För att nÄ mÄlet har jag utgÄtt frÄn teorier och litteratur kring bland annat CVI,perception, orientering/wayfinding, fÀrg och kontrast.

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Denna uppsats syftar till att beskriva motivationen hos nÄgra produktionsarbetare inom tvÄ Älderskategorier för att kunna spegla eventuella skillnader mellan dessa. Den kvalitativa beskrivningen utgÄr frÄn frÄgan om vad som motiverar fem Àldre respektive fem yngre produktionsanstÀllda med monotona arbeten vid löpande band. Den teoretiska utgÄngspunkten baseras pÄ behovsteorier och studier kring industriarbetares instÀllning till sitt arbete. Resultatet visar att ingen av informanterna uppfyller samtliga kriterier gÀllande instrumentell instÀllning, d.v.s. arbetar enbart för ekonomiska intressen.

Specialpedagogens roll har sedan tidigare inte varit tydligt uttalad. I tidigare genomf?rda studier har resultaten p?visat att det f?rekommer skilda f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter hos b?de l?rare och rektorer. Syftet med studien ?r att sammanst?lla befintlig forskning kring l?rares och rektorers f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter inom grundskolan.

Fibromyalgi Àr ett syndrom som karakteriseras genom utbredd kronisk vÀrk och ökad kÀnslighet för beröring. De drabbade kan uppleva sömnproblem, depressioner, oro, trötthet, illamÄende, huvudvÀrk och tarmproblem. För att fÄ diagnosen fibromyalgi skall smÀrtan vara utbredd i 11 av 18 sÄ kallade ?tender points? under en period av minst tre mÄnader. Allt som gjordes med enkelhet tidigare Àr nu jobbigt och gör ont.