Syftet med undersökningen Àr att undersöka vilken skönlitteratur svensklÀrare pÄ gymnasietföresprÄkar samt studera om lÀrarna har speciella vÀrderingar kring litteratur. Detta för att sevilken sorts inofficiell skolkanon det finns i den svenska skolan i dag. Fem intervjuergenomfördes med svensklÀrare pÄ gymnasiet frÄn tre olika geografiskt placerade skolor inorra SkÄne. De frÄgor vi sökte svar pÄ Àr: Vilken skönlitteratur vÀljer en svensklÀrare pÄgymnasiet att anvÀnda i undervisningen av sina elever? Vilka faktorer styr svensklÀrares valav skönlitteratur pÄ gymnasiet? Resultatet visar pÄ att det existerar en skolkanon, enskolkanon som styrs av lÀrarna och vad de sjÀlva lÀste under sin gymnasietid vilket till storadelar innebÀr klassisk litteratur.

Syftet med undersökningen Àr att i förvÀg kartlÀgga behöriga lÀrares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebÀr. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka olika sÀtt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lÀrares utsagor? Vad anser lÀrare att en mer differentierad betygsskala kommer att fÄ för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssÀtta elever? Undersökningen Àr av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lÀrare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna Àr belÀgna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrÄn tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för problematiken kring marknadsföring av upplevelser. Detta genom att undersöka hur turismupplevelser av Àventyrligt inslag marknadsförs av reseföretag och ta reda pÄ vad det Àr för kÀnslor man vill förmedla. I den teoretiska referensramen har vi tagit upp tidigare forskning som ska ge en djupare förstÄelse kring de tvÄ undersökningsomrÄden, upplevelser och marknadsföring, som omfattar denna uppsats. Studien Àr en komparativ flerfallsstudie dÀr vi har anvÀnt oss av en kvalitativ innehÄllsanalys samt en retorisk analys i analyserandet av vÄrt material. Det undersökta materialet bestÄr av marknadsföringstexter frÄn reseföretags kataloger.

Studiens syfte Àr att synliggöra grundskolans pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet i en skola för alla, utifrÄn de individintegrerade eleverna frÄn Är 4-9. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning inom specialpedagogik. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se utifrÄn en skola för alla, vilka möjligheter respektive hinder för en inkluderad undervisning som kunde utlÀsas utifrÄn pedagogernas utsagor. Hur pedagogerna beskrev sitt praktiska inkluderingsarbete. Hur det specialpedagogiska stödet sÄg ut.

I den hÀr uppsatsen behandlar vi frÄgorna om tortyr och frihetsberövande inom folkrÀtten och gör en komparativ analys mellan USA och Storbritannien. BÄda de presenterade staterna Àr medlemmar av internationella och regionala konventioner. VÄra slutsatser visar pÄ bÄde likheter och skillnader. Vad gÀller tortyr sÄ ligger den största skillnaden i att USA tillÄter bevis inhÀmtat med hjÀlp av tortyr sÄ lÀnge de uppfyller vissa kriterier medan Storbritannien tydligt tagit avstÄnd till det. De skillnader vi observerat gÀllande frihetsberövande Àr framför allt att problematiken som möter de brittiska domstolarna Àr mer av en materiell art medan problematiken i USA Àr organisatorisk eller framför allt en frÄga om kompetensfördelning.

Denna studie bygger pÄ intervjuer med sex speciallÀrare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka fÄ syn pÄ hur helhetsperspektiv framtrÀder nÀr speciallÀrarna beskriver sitt arbete med elevers lÀs- och skrivutveckling. FrÄgestÀllningarna kretsar kring vilka faktorer som pÄverkar speciallÀrarnas roll, hur samarbetet mellan lÀrare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det sÀrskilda stödet samt vilka möjligheter speciallÀraren har att arbeta med lÀs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaomrÄden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn pÄ elevers utveckling, Former för samarbete och SpeciallÀrarens roll.  De tre temaomrÄdena valdes för att fÄ en helhetssyn pÄ elevers utveckling, dÀr samarbete med andra pedagoger ses som en förutsÀttning för att kunna arbeta med en helhetssyn pÄ lÀs- och skrivutveckling.

I uppsatsen har tvĂ„ geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framstĂ€llning av "de andra", i det hĂ€r fallet representerat av periferin, u-lĂ€nder eller tredje vĂ€rlden, beroende pĂ„ vilket uttryck som vĂ€ljs att anvĂ€ndas. De tvĂ„ undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- mĂ€nniskan, resurserna, miljön, brukar frĂ€mst begreppen u-land och i-land för att beskriva vĂ€rldens fattiga respektive rika lĂ€nder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utstrĂ€ckning. Geografi- mĂ€nniskan, resurserna, miljön presenterar Ă€ven begreppen centrum- periferi, vilka dock inte anvĂ€nds i sĂ€rskilt hög grad.

FrÄn oktober 2006 till juni 2007 genomfördes en rad attacker i Irak dÀr man anvÀnde bilbomber lastade med klorgasbehÄllare. Hundratals mÀnniskor exponerades för gasen och attackerna fick stora konsekvenser för koalitionens agerande.Denna uppsats granskar attackerna för att analysera de krav som stÀlldes pÄ aktören som genomförde dem. DÀrefter appliceras kraven pÄ den motstÄndare som Sveriges insats i Afghanistan möter för att belysa hotbilden för svenska enheter att bli utsatta för en liknande attack. Vidare beskrivs de konsekvenser som hotbilden fÄr för insatsen.Resultatet av undersökningen visar att motstÄndaren i Afghanistan skulle kunna genomföra en klorgasattack om denne uppfyller vissa kriterier som rimligen skulle kunna uppfyllas. Konsekvenserna för den svenska insatsen Àr att man, om möjligt, bör undersöka motstÄndarens kvalitativa kapacitet kopplat mot klorgasens anvÀndande, övervaka flödet av klorgas i sitt operationsomrÄde samt öva grundlÀggande soldatfÀrdigheter för sjÀlvskydd..

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om specialpedagoger anvÀnder sig av ett musiskt/estetiskt förhÄllningssÀtt till lÀrande för att underlÀtta inlÀrningen för elever med koncentrationssvÄrigheter. Med musiskt/estetiskt lÀrande menar vi att hela kroppen Àr integrerad i lÀrandet och att olika uttryckssÀtt möjliggör tillÀgnandet av ny kunskap. VÄr tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men pÄ grund av fÄ tillgÀngliga informanter sÄ har vi Àven gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska omrÄdet. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktÀr. Genom intervjuerna har pedagogernas syn pÄ koncentrationssvÄrigheter och musiskt/estetiskt lÀrande och dess koppling synliggjorts.Vi har Àven studerat lÀroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lÀrande i skolan dÀr det stÄr att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsÀttningar och behov och att de har rÀtt till att fÄ anvÀnda olika uttrycksformer för kunskap.?Ingenting Àr mer orÀttvist Àn att mÀta alla med samma mÄtt? (Modern Barndom, 2004:8 s.10).Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lÀrande förekommer i vÄra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvÄrigheter men det Àr ett förhÄllningssÀtt till lÀrande som samtidigt kan försvÄra för dem.Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vÄr text för att vi anser att barn Àr en stÀllning de yngre individerna alltid har men elever Àr de endast i skolsituationer.

I följande rapport redogör jag för mitt examensarbete vid MÀlardalens högskola vÄren 2010. Eskilstuna Kommun-fastigheter AB anvÀnder ordet ?trygg? i deras affÀrsidé pÄ webbsidan (kfast.se). Det finns dock ingen utförlig information i anslutning som förklarar för befintliga och potentiella hyresgÀster vilka ÄtgÀrder som har genomförts för att öka tryggheten. Syftet med detta arbete har dÀrför varit att dels undersöka vilka brister det finns i den befintliga texten om trygghet pÄ webbsidan, dels att skriva en ny textversion.

Avsikten med examensarbetet har varit att undersöka möjligheter och förutsÀttningar för verkstadsföretaget HZ Rostfria AB, med verksamhet i Sandviken, att införskaffa utrustning för elektrolytpolering av rostfria detaljer.För att kunna fÄ en helhetsbild över hur elektrolytpoleringsbranschen ser ut i Sverige har de företag som öppet annonserar med att de arbetar med elektrolytpolering studerats. Företagen har studerats utifrÄn en rad kriterier, dÀr den huvudsakliga inriktningen pÄ verksamheten samt företagens lÀge geografiskt relativt Sandviken ansetts vara de viktigaste.Utöver de företag som arbetar med elektrolytpolering har Àven olika tekniker för att Ästadkomma elektrolytpolering studerats. Teknikerna har studerats med de produkter som idag tillverkas, samt som i framtiden skulle kunna komma att tillverkas av HZ Rostfria AB i Ätanke.I och med att elektrolytpolering klassas som en miljöfarlig verksamhet har Àven frÄgor rörande tillstÄnd för verksamheten studerats. Det primÀra har varit att studera processen som leder fram till att tillstÄnd för verksamheten erhÄlls, vilket per automatik ocksÄ innefattat att studera vilka insatser som krÀvs av företaget..

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

 Syftet med denna uppsats var att undersöka om en offentlig enhet inom en kommun och ett privat bolag liknar och/eller skiljer sig Ät gÀllande kunskapshantering, i sÄdant fall hur och varför. Följande tre frÄgestÀllningar stÀlldes i avsikt att svara pÄ detta syfte: Uppfyller den offentliga enheten och det privata bolaget olika kriterier, och har de förutsÀttningar, för att bli framgÄngsrika i arbetet med KM, i sÄdant fall hur?, Sker kunskapsomvandling inom den offentliga enheten och det privata bolaget, i sÄdant fall hur?, Finns det skillnader och/eller likheter mellan den offentliga enheten och det privata bolaget, vilka Àr i sÄdant fall dessa och vilka bakomliggande orsaker kan finnas till dessa? För att svara pÄ syftet och frÄgestÀllningarna gjordes en kvalitativ studie genom att sex intervjuer genomfördes för att samla in det empiriska materialet. Tre av dessa genomfördes pÄ en offentlig enhet och de övriga tre pÄ ett privat bolag. Det empiriska material tolkades och analyserades sedan i ljuset av tidigare forskning och teorier som behandlar kunskapsbegreppet, kunskapsomvandling, Knowledge Management samt huruvida och varför privata och offentliga organisationer liknar och/eller skiljer sig Ät. De slutsatser som kunde dras var att det privata bolaget i högre grad uppfyllde vissa kriterier och förutsÀttningar för att anses som framgÄngsrika i arbetet med kunskapshantering samt att det privata bolaget Àven i högre grad frÀmjade kunskapsspridning genom att lÄta personalen mötas i praktiken pÄ en frekvent och kontinuerlig basis.

Det nya samhÀllets arbetsliv kÀnnetecknas av krav pÄ flexibilitet pÄ organisationer och individer. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pÄ vilka kriterier utöver formella meriter sökande fÄr medlemskap i en arbetsorganisation. UtgÄngspunkten i teorin Àr en beskrivning av förÀndringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv dÀr individer sÄ vÀl som organisationer stÀlls inför nya krav. DÀrefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrÄn fyra kÀnnetecken; tillhörighet, tillgÄng till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter frÄn fyra organisationer.

Arbetet som klasslÀrare innebÀr att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsÀttningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krÀvs det idag Àven kunskap att som klasslÀrare kunna hantera och vÀgleda de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd, dÄ de specialpedagogiska insatserna inte alltid rÀcker till. Syftet med denna studie Àr att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlÀtta och stödja inlÀrningen av matematik för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har anvÀnts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, LÀrandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.