BakgrundI studiens bakgrund beskrivs och förklaras begreppet inkludering, dess olika innebörd i förskolan och i allmÀnhet. Specialpedagogik som forsknings och pedagogiskt Àmne belyses utifrÄn flera perspektiv. Olika sÀtt att vÀrdera och tolka normalitetsbegrepp tas upp. Det förs ocksÄ resonemang kring pedagogiska och specialpedagogiska metoder samt stödet som anvÀnds i förskoleverksamheten.SyfteSyftet med underökningen Àr att studera hur lÀrarna tÀnker och resonerar kring arbetet pÄ resursavdelningen med barn i Äldern 1- 5 Är.MetodI denna studie anvÀnds en kvalitativ forskningsansats, nÀmligen fenomenografi, med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som verktyg. Urvalet bestÄr av fyra förskollÀrare och tvÄ barnskötare, pÄ tvÄ olika förskolor med resursavdelning i en vÀstsvensk kommun.ResultatStudien visar att förskolepersonal pÄ resursavdelningar arbetar medvetet med inkludering.

Allt byggande innebĂ€r en miljöbelastning i nĂ„gon form men med en bra arbetsmetod som dessutom Ă€r enkel att anvĂ€nda kan byggsektorns miljöpĂ„verkan minska. NĂ€r olika byggmaterial ska jĂ€mföras finns det mĂ„nga faktorer att vĂ€ga in om ett miljö- och hĂ€lsomĂ€ssigt bra val ska göras. År 2012 tog tvĂ„ byggingenjörsstudenter vid Karlstads Universitet fram ett metod för att jĂ€mföra olika ytmaterial ur miljö-, hĂ€lso- och funktionsperspektiv för offentlig miljö. I den hĂ€r rapporten görs en utvĂ€rdering av  metoden genom koppling till ett verkligt projekt. Metoden bestĂ„r av en multikriterieanalys dĂ€r kriterier som rör miljö, hĂ€lsa och funktion ingĂ„r.

AbstraktDagens skola har fÄtt mycket kritik för att allt fler elever inte nÄr upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade Àr störst bland elever med olika typer avsvÄrigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rÀtt till en likvÀrdig skoladÀr alla skall kÀnna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sÄdanbeskrivs som nÄgot som uppkommer nÀr den ordinarie pedagogiken inte rÀckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan samt förskolepedagogernas förvÀntningar pÄ denna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsamtal som metod. Underlaget bestod av fyra fokusgrupper vilket gjorde att tolv pedagoger sammanlagt deltog i studien. VÄrt resultat visade att specialpedagogen har en viktig funktion i förskolan och dÄ frÀmst gÀllande enskilda barn i behov av sÀrskilt stöd. Det framkom att bristen pÄ tid till reflektion för pedagogerna kunde utgöra en av orsakerna till ett utökat behov av specialpedagogisk kompetens.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om elevers stress och vad de gör konkret för att försöka eliminera stressade situationer. Vi vill undersöka vilket behov pedagogerna finner i att fÄ specialpedagogiska insatser och pÄ vilket/vilka sÀtt specialpedagogen kan stödja pedagogerna. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua elva pedagoger i Ären 4 ? 6, efter halvstrukturerade frÄgor. Resultaten frÄn intervjuerna tillsammans med litteraturstudier och egna erfarenheter har visat att pedagogerna ser sig sjÀlva som medvetna inom omrÄdet om elevers stress.

Eftersom man aldrig kan förutspÄ vilka frÄgor och funderingar en bok kan vÀcka hos en elevgrupp ska man aldrig anvÀnda sig av en bok för höglÀsning som man sjÀlv tidigare inte har lÀst. Jag har i mitt utvecklingsarbete lÀst in mig pÄ barnlitteratur, gjort en sammanstÀllning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolÄren med hjÀlp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har lÀst ett skönlitterÀrt verk har jag utformat en rad diskussionsfrÄgor som man kan föra löpande med höglÀsningen och en konkret uppgift att arbeta vidare med efter att man har lÀst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrÄgor och konkreta uppgift kopplats till LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, sÄ att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lÀmplig bok att arbeta med i klassrummet..

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Syftet med denna studie Àr att belysa specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola samt skapa en djupare förstÄelse inom detta Àmne. Studien tar Àven upp om arbetssÀtten skiljer sig Ät i de olika verksamheterna. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. I studien intervjuas tio specialpedagoger pÄ tio olika skolverksamheter, i fem förskolor och fem skolor, Ärskurs ett till sex. IntervjufrÄgorna handlar om hur specialpedagogerna ser pÄ sin yrkesroll samt om i deras arbetsbeskrivningar skiljer sig Ät i de olika verksamheterna.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

ABSTRACT Burman, Ulrika. (2008) LÀrares uppfattningar om handledning i grundskolan. (Teachers? view of tutoring in public school.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Specialpedagogens förÀndrade yrkesroll har av mÄnga utbildningsanordnare tolkats innebÀra en förskjutning mot en rÄdgivande, handledande och konsultativ funktion i syfte att underlÀtta för elever i svÄrigheter. Denna undersöknings syfte har varit att kartlÀgga nÄgra lÀrares uppfattningar om denna (specialpedagogiska) handledning i grundskolan. Metoden som anvÀnts har varit att genom 8 halvstrukturerade intervjuer och en kvalitativ forskningsansats analysera resultatet mot en systemteoretisk bakgrund dÀr Àven begreppet praktisk teori spelar roll.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Partikelverb Àr semantiskt och syntaktiskt komplexa och Àr nÄgot andrasprÄksinlÀrare lÀrsig behÀrska sent i andrasprÄksutvecklingen. Syftet med studien Àr att undersöka hur oftaelever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ gymnasiet anvÀnder partikelverb i skrivenproduktion i jÀmförelse med elever som lÀser svenska. Analysmetoden bygger pÄ ett antal kriterier som utarbetats med stöd frÄn tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hÀmtats ur det nationella provet frÄn 2012 i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstÀmmer med tidigare forskning.

Det nord-australiska pama-njungansprÄket djambarrpuy?u har studerats med avseende pÄ finita egenskaper. Det gÄr att pÄstÄ att det finns en finithetsdistinktion i djambarrpuy?u eftersom det finns satser som kan uttrycka vissa egenskaper (t ex tempus, modus, aspekt och nominativt/ergativt subjekt) samtidigt som det finns satsliknande konstruktioner som inte kan uttrycka detta. Ett möjligt samband mellan finita kriterier i djambarrpuy?u Àr förmÄga att fungera som talhandling och förmÄga att overt kunna uttrycka nominativt/ergativt subjekt, men detta behöver studeras nÀrmare.

Syftet Àr att utvÀrdera i vilken utstrÀckning svenska företags belöningssystem motiverar de anstÀllda. PrimÀrdata inhÀmtades via tio fallstudier genom intervjuer med de ansvariga för belöningssystemet pÄ företagen. SekundÀrdata inhÀmtades via en teorigenomgÄng av böcker, artiklar och uppsatser hÀmtade ur Lunds Universitets Bibliotek. TeorigenomgÄngen mynnar ut i definierandet av tio kriterier som ett belöningssystem skall uppfylla för att vara motiverande för de anstÀllda. De definierade kriteriernas uppfyllelse analyseras för de tio fallen.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.