Det heter ju tjejlego
en studie av fritidshemsmiljöns påverkan på barns könsidentiteter
Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning. Studien visar att dessa förutsättningar finns, men att det samtidigt kräver en stor praktisk, social och strukturell insats från läraren samt en viss mognad och baskunskap från elevens sida. Det framkommer även att det optimala är ett samarbete med specialläraren samt en stor trygghet i gruppen oavsett arbetssätt och metod. Studien visar också att det finns en viss oenighet mellan hur eleverna ser på vikten av inkludering och vad forskningen och lärarna anser.