Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Denna essÀ Àr en ontologisk och epistemologisk undersökning av bland annat etiska och medvetandefilosofiska implikationer av en konsekvent fysikalistisk hÄllning. I detta kontrasteras mot en transcendentalistisk hÄllning, som den av T. M. Scanlon, den skeptiska empirismen av David Hume, reciprokt baserade moraliska system (e.g. J. L.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

VÄrt syfte Àr att visa pÄ de normer rörande adoptivförÀldraskap som finns i Statens nÀmnd för internationella adoptionsfrÄgors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. UtifrÄn queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om nÀrbyrÄkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivförÀldraskapet konstrueras utifrÄn det biologiska förÀldraskapet som ideal.Barnets bÀsta Àr den princip som det genomgÄende hÀnvisas till i materialet för att motivera kÀrnfamiljen som norm. Dock Àr denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivförÀldraskapet. Normen för adoptivförÀldraskapet Àr kortfattat den heterosexuella kÀrnfamiljen..

Svenska skolan har haft flera olika betygssystem. Hösten 1994 infördes dagens mÄlrelaterade betygssystem dÀr lÀrarna ska betygssÀtta varje elev i förhÄllande till betygskriterier. De första som fick slutbetyg enligt det nya betygssystemet lÀmnade grundskolan 1998. Syftet med arbete Àr att undersöka och ta reda pÄ hur elever och lÀrare uppfattar dagens betygssystem samt ta reda pÄ vilka kriterier elever och lÀrare anser ligger till grund för betygssÀttningen. Arbetet bygger pÄ intervjuer samt enkÀter med elever och behöriga lÀrare, verksamma vid en grundskola i södra Sverige vÄren 2006. Resultaten av arbetet visar att det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet fungerar otillfredsstÀllande.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring begreppet inkludering utifrÄn elever inom autismspektrumstörning. FrÄgestÀllningarna handlar om hur lÀrare uppfattar begreppet inkludering samt lÀrares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrandet sker i interaktion mellan mÀnniskor och att mÀnniskor kÀnner sig delaktiga i processen. Studien tar ocksÄ stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjÀlp av tematisk innehÄllsanalys.

Executive summary Titel Realisation och utdelning av sakvÀrden Författare Claes MÄrtensson, Magnus Nilsson Handledare Michael Thorstensson Problem En utdelning skall rymmas inom det fria egna kapitalet. Beroende pÄ utdelningens disposition behandlas utdelningar pÄ olika sÀtt. Med anledning av domslutet i NJA 1995 s. 742 skall vÀrdering av sakutdelning ske till bokförda vÀrdet. Detta medför att en fastighet vars bokförda vÀrde Àr 100 kkr.

MÄnga elever nÄr idag inte mÄlen i grundskolan. Om de inte klarar mÄlen för godkÀnt i kÀrnÀmnena svenska, engelska och matematik saknar de behörighet att söka de nationella programmen i gymnasieskolan. SkÀlen till att elever inte nÄr mÄlen kan vara mÄnga. Det kan handla om lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra typer av funktionshinder, men i mÄnga fall Àr det svÄrt att ringa in orsakerna.Skolverket har gett i uppdrag till mÄnga forskare under Ärens lopp att utreda vari problemen ligger. Vad kan göras för att fler elever skall gÄ ut grundskolan med godkÀnda betyg? Svaren kan sökas pÄ olika nivÄer ? hos den enskilda individen, i gruppen, pÄ skolnivÄ, organisationsnivÄ eller till och med pÄ samhÀllsnivÄ.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Titel: Debuterande fastighetsma?klares socialiseringsprocess och dess etiska pra?gelNiva?: C-uppsats i fo?retagsekonomi Fo?rfattare: Maria Hall & Philip Stra?dal Handledare: Lars-Johan A?ge Datum: 2014 ? majSyfte: Intresset va?cktes ur uppfattningen om fastighetsma?klares generellt la?ga fo?rtroende bland allma?nheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsma?klare pra?glas av etiska aspekter med avsikt att fra?mja framtida etiska ageranden.Metod: Uppsatsens metod baseras pa? valet av intervjuer fo?r att fa? kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifra?n en operationaliserad intervjuguide.

Mitt examensarbete handlar om hur verksamma pedagoger uppfattar elever med dyslexi och hur de ser pÄ dessa elevers lÀrande. I min bakgrund framgÄr dyslexins historik, skillnaden mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter, orsaker till problemet samt pedagogiska perspektiv. För att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ dyslektiska elever har jag genomfört tre intervjuer pÄ tre olika skolor. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer för att kunna beskriva och analysera pedagogernas synsÀtt. Till min hjÀlp har jag utformat olika frÄgestÀllningar som komponerats utifrÄn mina forskningsfrÄgor: Vilka specialpedagogiska perspektiv finns representerade i pedagogernas synsÀtt och vilka konsekvenser för elevernas lÀrande har de olika perspektiven? Vilka svÄrigheter och möjligheter beskriver pedagogerna? Hur kan pedagogerna relatera till lÀroplanen och en eventuell handlingsplan? Resultatet frÄn intervjuerna visar att samtliga pedagoger ser elever med svÄrigheter istÀllet för elever i svÄrigheter, samt att de försöker se problematiken som lÀs- och skrivsvÄrigheter istÀllet för dyslexi.

The aim with this thesis was to study how primary school teachers perceive their mission in working with inclusive education. The aim was also to study their thoughts and experience of the Special education support. To conduct the inquiry twelve primary school teachers from two different communities in Sweden were asked to give their views of inclusive education. The central issues was how the primary school teachers interprets the concept of inclusion, the opportunities and obstacles they perceived and how the Special education support was formed in the work with inclusion in their schools. The result shows that the majority part of the primary teachers interprets the concept as a spatial or social inclusion.

Syftet med följande arbete Àr att granska hur lÀrare och skolledare resonerar inför elevers placering i liten grupp. Skolans uppgift Àr att ge alla elever en likvÀrdig utbildning. Stöd ska ges till de elever som inte bedöms klara de nationella mÄlen och det stödet ska i första hand ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Arbetet ger en överblick av tidigare forskning om hur en skola för alla vÀxt fram ur ett historiskt perspektiv samt varför det krÀvs en allmÀn specialpedagogisk kompetens hos alla lÀrare för att kunna fÄ en skola för alla. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se hur den specialpedagogiska kompetensen sÄg ut, hur det förebyggande arbetet utformades, vad en liten grupp kunde ge som inte den ordinarie undervisningen kunde samt vilken utveckling som förvÀntades av eleven efter en placering i liten grupp.

Deontic Action Logic Multi Agent System (DALMAS) Àr en typ avmultiagentsystem dÀr agenternas handlingar regleras av ett normativt system. Teorinför DALMAS bygger pÄ deontisk logik, och normer i det normativa systemetuttrycks i termer av Kanger-Lindahls teori om normativa positioner. Syftet meddetta arbete Àr att försöka reda ut vilka eventuella fördelar ett normativt system kange samt hur man ska kunna skapa effektivt sÄdant. GÄr det att skapa ett normsystemsom kan lösa samma problem som ett konventionellt MAS löser? För att kunnajÀmföra de olika normsystemen har kriterier för hög effektivitet tagits fram.Testresultaten visar bl.a.