Artificiella ekosystem Àr en tillÀmpning av artificiell intelligens som har funnits lÀnge. AnvÀndningsomrÄden för artificiella ekosystem innefattar frÀmst biologiska simulationer men Àven andra typer av simulationer förekommer. Genom att simulera individuella djur blir den artificiella intelligensens uppgift att styra djurens beslut utifrÄn dess individuella förutsÀttningar och kamp för överlevnad. Detta arbete behandlar frÄgestÀllningen vilken beslutsalgoritm som Àr bÀst lÀmpad att för att anvÀnda till ett artificiellt ekosystem i ett spel. TvÄ beslutsalgoritmer jÀmförs, en dynamisk som bygger pÄ maskin inlÀrning och en statisk som inte Àr kapabel att lÀra eller minnas.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Syftet: Syftet med denna studie var att fÄ en överblick över vilket vetenskapligt underlag som finns för huruvida den patientupplevda livskvalitén hos patienter med parodontit pÄverkas av den parodontala behandlingen. Material och metod: Sökning av studier gjordes i tvÄ databaser, PubMed och Cochrane. Dessa artiklar screenades sedan enligt förutbestÀmda kriterier först utifrÄn titel, sedan abstract och sist i sin helhet. Kvarvarande artiklar efter det ingick i analysen. Resultat: Sökningen i databaserna resulterade i 452 artiklar. Efter screening kvarstod 15 artiklar som lÀstes i sin helhet och 9 av dem ansÄgs passa in enligt de kriterier som fanns. Alla studier utom 2 hade endast anvÀnt sig av en generell metod för att mÀta livskvalité, en studie hade anvÀnt sig av bÄde en generell och en sjukdomsspecifik mÀtmetod och en studie hade anvÀnt sig av frÄgor som de sjÀlva hade utvecklat.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Microsoft Word - Ungdomssexualitet on- och offline.docxInternet a?r en relativt ny arena fo?r ungdomar och kunskap saknas fortfarande om hur ungdomars beteende i denna nya miljo? ha?nger samman med vad de go?r i traditionella miljo?er. Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka ungdomars sexuella aktiviteter online respektive offline. Materialet som analyserats kommer fra?n de tva? fo?rsta insamlingstillfa?llena i en trea?rig pa?ga?ende longitudinell underso?kning i Va?stra Go?taland.

Det hÀr arbetet bygger pÄ en inventering av StadstrÀdgÄrden/Boulognerskogen i GÀvle, sett ur folkhÀlsosynpunkt, dÀr syftet har varit att hitta och identifiera de Ätta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hÀlsofrÀmjande park. UtifrÄn ett formulÀr frÄn Statens FolkhÀlsoinstitut har frÄgor angÄende grönomrÄdets allmÀnna karaktÀrer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och sÀrskilda karaktÀrer (tillgÀnglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvÀrderats och sammanstÀllts för att kunna svara pÄ om parkens innehÄll uppfyller de kriterier som förvÀntas av ett hÀlsofrÀmjande grönomrÄde . I inventeringen har hÀnsyn tagits till följande mÄlgrupper barn/ungdom, Àldre, personer med funktionsnedsÀttning, övriga samhÀllsgrupper.För att kunna förstÄ stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har Àven gjorts inom Àmnet miljöpsykologi och hÀlsa för att fÄ en förstÄelse kring hur naturen pÄverkar och uppfattas av mÀnniskor ur folkhÀlsosynpunkt.StadstrÀdgÄrden och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för GÀvleborna sedan lÄngt tillbaka och Àr det Àn idag. Parkens utseende och nÀromrÄdet har förÀndrats en del under Ären och det har fört med sig att Àven parkens hÀlsofrÀmjande kvaliteter förÀndrats.

Ekonomistyrning innebÀr att med hjÀlp av olika styrmedel leda och styra organisationens medlemmar till att uppnÄ strategiska mÄl. För att kontrollera och utvÀrdera att mÄlen nÄs Àr det vanligt att tillÀmpa prestationsmÄtt. AffÀrsvÀrlden har förÀndrats och idag stÀlls högre krav pÄ individen att prestera. Detta har lett till att individuella prestationsmÄtt har börjat tillÀmpas i större utstrÀckning. Syftet med de individuella prestationsmÄtten Àr att motivera individen till att strÀva mot individuella mÄl som Àven leder till att strategiska mÄl nÄs.

Marknaden för Socially Responsible Investments (SRI)-fonder har utvecklats kraftigt de senaste Ären, men metoderna bakom sammansÀttningen av dessa fonder skiljer sig Ät. Fem metoder som kan anvÀndas för detta Àr; negativ screening, positiv screening, temafonder, integrerade miljöaspekter och helt hÄllbara fonder. Hur dessa metoder anvÀnds och kombineras kommer att pÄverka fondernas möjlighet till finansiell prestation. I den hÀr uppsatsen undersöker vi vilka metoder som anvÀnds vid sammansÀttningen av SRI-fonder och hur processen skiljer sig Ät frÄn konventionella fonder.Vi har undersökt dessa fem ovannÀmnda metoder för sammansÀttning av SRI-fonder. Negativ screening Àr av dessa metoder den mest anvÀnda bland fondbolagen.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Bakgrund       TillvÀxtviljan bland de svenska smÄföretagen Àr stor, men avsaknad av kapital begrÀnsar mÄnga entreprenörer och smÄföretag. Den höga risknivÄn minskar möjligheterna att erhÄlla exempelvis bankfinansiering, och för mÄnga tillvÀxtbolag i tidiga faser kan Venture Capital dÀrför vara det enda finansieringsalternativet.Syfte               Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för de investeringskriterier som svenska Venture Capital-bolag anvÀnder vid sin utvÀrdering av potentiella investeringsobjekt samt jÀmföra dessa med vad entreprenörer anser pÄverkar utvecklingen av ett företag.Metod             Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och empirin bestÄr av data frÄn 20 genomförda intervjuer samt skriftliga frÄgeformulÀr, dÀr respondenterna utgörs av venture-kapitalister samt entreprenörer som har erhÄllit Venture Capital-finansiering.Resultat         De kriterier som Àr centrala vid Venture Capital-bolags utvÀrdering av potentiella investeringsobjekt Àr entreprenörsteamet, marknads-förutsÀttningar samt produkterbjudande. Av dessa kriterier anser bÄde venture-kapitalister och entreprenörer att det Àr entreprenörsteamet som i störst utstrÀckning pÄverkar ett företags utveckling. Att entreprenörsteamet tillskrivs sÄ stor betydelse förklaras av att förutsÀttningarna för företagets fortsatta utveckling stÀndigt förÀndras, vilket stÀller krav pÄ att entreprenörsteamet har förmÄga att hantera denna dynamiska process och anpassa företagets utveckling efter oförutsedda förÀndringar..

Att ta reda pÄ de kriterier som en kompetent arbetstagare anser vara viktiga nÀr han eller hon söker sig till ett visst företag, samt de resonemang som de för kring dessa. Vi vill Àven ta reda pÄ vad företagen erbjuder kompetent arbetskraft, för att tillsammans med arbetstagarnas svar se om detta kan ha nÄgra följder för personalsammansÀttningen..

Syfte: Att utifra?n litteratur beskriva hur sjuksko?terskan kan identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes och hur hon kan sto?dja dessa tona?ringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras pa? 15 artiklar so?kta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella so?kningar.Huvudresultat: Tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes a?r ho?gt HbA1c-va?rde, la?g frekvens av blodsockerkontroller och la?gre livskvalite?. Sjuksko?terskan kan anva?nda sig av standardiserade ma?tinstrument fo?r att identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS.Tona?ringar med typ 1 diabetes o?nskar sto?da?tga?rder i form av skra?ddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppfo?ljning via SMS.

I dagens snabba, globala och förÀnderliga omvÀrld anser allt fler att innovation Àr en viktig och nödvÀndig faktor för ekonomisk tillvÀxt. Entreprenörer har dÀrför en betydande roll för samhÀllet i jakten pÄ nya innovationer och start av nya företag. PÄ samma sÀtt har Àven riskkapitalister en lika betydande roll dÄ staten, banker och andra institutioner sÀllan vÄgar satsa pÄ nya riskfyllda affÀrsidéer. För affÀrsidéer i tidiga faser, som kanske Ànnu inte blivit företag med intÀkter, Àr Venture Capital-bolag den vanligaste och största form av riskkapitalister som Àr villiga att ta en sÄdan investeringssrisk. AffÀrsidéer i tidiga faser Àr mycket riskfyllda dÄ det kan vara svÄrt att förutse marknaden eftersom det Ànnu inte finns ett företag.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.