Detta examensarbete behandlar frÄgestÀllningen om man vid framtagningen av nya system behöver anvÀnda systemutvecklingsmodeller och Àr det dÄ fullt möjligt att för kundens rÀkning framtaga ett system som resulterar i önskvÀrda funktioner. Detta trots att man inte krÀver att kunden ? skall tillhandahÄlla en utförlig kravspecifikation ? skall ha kunskaper om systemframstÀllning ? skall ha kunskaper om tekniska lösningar ? skall vara fullt engagerad i projektet. Vi pÄstÄr Àven att mÄlet för sjÀlva uppgiften ej heller behöver vara sjÀlvklar dÄ detta oftast förnyas under sjÀlva systemframstÀllningen dÀrför att kunden ibland saknar visioner för vad som gÄr att lösa med hjÀlp av dagens teknik. Vi har studerat i litteraturen och undersökt olika systemutvecklingsmodeller utifrÄn att de skall fungera tillsammans med kunder som uppfyller ovanstÄende kriterier.

Under systemutvecklingsprocesser mÄste man alltid genomgÄ ett arbetsmoment dÀr systemutvecklingsobjektet testas för att kvalitetssÀkras. Men vem kvalitetssÀkrar det arbetssÀtt som anvÀnds vid testningen? Denna magisteruppsats gÄr ut pÄ att ta fram ett arbetssÀtt för att svara pÄ frÄgestÀllningen ?Hur vet vi att vi gör rÀtt??. Det som vi tog fram Àr en utvÀrderingsmetod för testprocess inom systemutveckling. För att utvÀrderingsmetoden skall vara vÀrdefull tog vi fram ett antal kriterier som vi arbetade mot under framtagningen av metoden.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur sex elever pÄ högstadiet förhÄller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras Äsikter Ät beroende pÄ vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fÄtt fram genom att utföra tvÄ kvalitativa gruppintervjuer av lÄgstandardiserad karaktÀr. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn pÄ slöjan. Vi kommer Àven fram till att Äsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevÀrt Ät beroende pÄ vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

Ett allt allvarligare problem i dagens samhÀlle Àr stressrelaterade sjukdomstillstÄnd till följd av mÀnniskans nuvarande livsstil. En livsstil vilken Àger rum i stadens informationssamhÀlle, dÀr hjÀrnan stÀndigt utsÀtts för intryck som buller liksom nyhetsflöden. För att dessa intryck inte skall övergÄ i stress krÀvs reflektion och ÄterhÀmtning, nÄgot som naturen har visat sig utgöra en effektiv miljö för. Det Àr dÀrför av vikt att stadens gröna miljöer bevaras trots dagens rÄdande hÄllbarhetsstrategi, vilken föresprÄkar förtÀtning. Med denna vetskap stÄr det ocksÄ klart att kvaliteten i utformningen för de gröna urbana miljöerna, Àr avgörande för stadsinvÄnarens stresslindring.

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

Det Àr i glappet mellan mÄl och resurser som specialpedagogiken gestaltas. Specialpedagoger har i uppgift att tolka mÄl och intentioner som finns knutna till specialpedagogiskt arbete samt att arbeta utifrÄn givna resurser fÄr att de specialpedagogiska visionerna ska förverkligas. Detta arbete Àr en intervjustudie med tre specialpedagoger som ger sin syn pÄ vad de uppfat-tar som specialpedagogikens mÄl samt fördelning och tillgÄng pÄ specialpedagogisk resurs. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr hÀmtad frÄn kritisk teori med Foucault, diskursanalys och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att specialpedagogernas uppfattning om specialpe-dagogikens mÄl i stort sett överensstÀmmer med hur de sjÀlva uppfattar specialpedagogiken.

Detta examensarbete Àr gjort för KÄrhuset Trappan AB genom att anvÀnda ramverket Geovisual Analytics Visualization (GAV), som Àr utvecklat av National Center Visual Analytics (NCVA). Examensarbetet producerade en applikation för att följa företagets inköp och försÀljning av artiklar. Applikationen Àr en webbplats i flash, och skrevs i Actionscript med Adobe Flash Builder 4. För att göra applikationen anvÀndarvÀnlig genomfördes en förstudie, och kriterier för den visuella designen sammanstÀlldes..

Uppsatsens syfte Ă€r att söka fram vanligt förekommande islamofobiska Ă„sikter och motargument och undersöka om motargumenten kan vara anvĂ€ndbara ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har valt att anvĂ€nda textanalys som metod. UtifrĂ„n artikeln Muslimerna Ă€r vĂ„rt största utlĂ€ndska hot, författad av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, har jag hĂ€mtat de islamofobiska Ă„sikterna dĂ„ det finns goda skĂ€l att anta att artikeln ger röst Ă„t de mest vanliga frĂ€mlingsfientliga Ă„sikterna.I uppsatsen redogör jag för den kritik som uppkom i samband med publiceringen av Jimmie Åkessons debattartikel. Kritiken och motargumenten har jag valt att söka pĂ„ Internet. Det rör sig frĂ€mst om debattartiklar som publicerats i de stora dags- och kvĂ€llstidningarna.

ArbetsrÀtten Àr den del av lagstiftningen som omfattar det rÀttsliga förhÄllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt reglerar nÀr arbetsgivaren har rÀtt att avskeda eller sÀga upp en arbetstagare. Innan den första lagstiftningen antogs pÄ de arbetsrÀttsliga omrÄdena var det fritt för arbetsgivare att sÀga upp eller avskeda de anstÀllda. I lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) föreskrivs att rekvisitet saklig grund mÄste vara uppfyllt för en giltig uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och för avsked krÀvs att arbetstagaren grovt har Äsidosatt sina skyldigheter. En nÀrmare redogörelse för hur rekvisiten ska tolkas sker inte i LAS. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att redogöra för vad begreppen saklig grund och grovt ÄsidosÀttande innebÀr, samt utreda vad en arbetstagares lojalitetsplikt innebÀr och nÀr illojalt beteende anses föreligga.

Ordet workshop Àr nÄgot som vÀxt sig mer och mer vÀlkÀnt under det senaste Ärtiondet. Det har blivit ett allt mer anvÀnt, sÄvÀl som omtyckt arbetssÀtt. Detta har medfört att bra workshopmetoder Àr nÄgot som Àr av stort intresse för företag. En form av workshop som anvÀnds Àr idégenereringsworkshops, nÄgot som kan vara önskvÀrt vid dessa Àr att samtliga deltagare har en gemensam mÄlbild, vilket kan vara problematiskt att uppnÄ.MÄlet med denna fallstudie var att skapa en workshopmetodik som Àr anpassad för arbete med mobila applikationer. Workshopen genomsyras ocksÄ av ett fokus pÄ att skapa en gemensam mÄlbild hos deltagarna, samt ett synsÀtt som utgÄr frÄn den potentiella mobilapplikationens slutanvÀndare.Genom att utnyttja information frÄn en litteraturstudie, ett antal intervjuer samt önskemÄl och erfarenheter frÄn företaget Sogeti inom Àmnet, skapades en mÀngd kriterier.

Arbetet ger en översikt om hur 10 stycken specialpedagoger/lekpedagoger beskriver det lekpedagogiska förhÄllningssÀtt vilka styrkor och nackdelar det ser med det lekpedagogiska förhÄllningssÀttet samt hur och om det gagnar barns utveckling och lÀrande. I arbete diskuteras Àven om och i sÄ fall hur specialpedagogerna har pÄverkats genom att Àven vara utbildade lekpedagoger. Vi har anvÀnt oss av intervjuer i denna undersökning. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att samtliga specialpedagoger/lekpedagoger anvÀnder sig av det lekpedagogiska förhÄllningssÀttet Àven utanför lekarbetsrummet. De upplever det som ett positivt förhÄllningssÀtt som gagnar barns utveckling och lÀrande. Det finns dock skillnader i nÀr i sitt specialpedagogiska arbete de anvÀnder sig av det lekpedagogiska förhÄllningssÀttet. De kunde Àven se vissa svÄrigheter med att anvÀnda sig renodlat av det lekpedagogiska förhÄllningssÀttet i mötet med en del barn..

Idag a?r fossila bra?nslen fortfarande de fra?msta energika?llorna runt om i va?rlden. Enligt ma?nga experter kommer snart inte produktionen kunna tillfredssta?lla efterfra?gan av olja. Da?rfo?r bo?r o?verga?ngen till alternativa bra?nslen ske sa? fort som mo?jligt.

Handel med vÀrdepapper förekommer bÄde i finansiella- och icke-finansiella företag. Det Àr frÀmst finansiella företag sÄsom kreditinstitut och vÀrdepappersbolag som handlar med vÀrdepapper. Dessa företag presumeras bedriva vÀrdepappersrörelse dÄ de yrkesmÀssigt bedriver kapitalförvaltning utÄtriktat. Handel med vÀrdepapper förekommer ocksÄ i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med vÀrdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen rÀkning.

Syftet med studien var att undersöka öppen förskola som arena för ett hÀlsofrÀmjande arbete. Fokus var pÄ de möjligheter och begrÀnsningar som personalen upplevde i sitt arbete utifrÄn det hÀlsoprogram som tillÀmpades av dem. Studien var ett uppdrag frÄn Salutsatsningen vid VÀsterbottens lÀns landsting. Metoden var en kvalitativ ansats och fem intervjuer genomfördes med personal inom öppen förskola i VÀsterbottens lÀn. Intervjuerna utgick frÄn de kriterier som fungerade som riktlinjer för arbetet.