Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

SammanfattningDenna studie belyser samt problematiserar elever med ADHD's perspektiv pÄ skolan, den tar upp vad ADHD innebÀr och orsaken till ADHD. Den tar upp hur de olika underkategorierna beskrivs samt vad som kan vara problematiskt för elever med dessa svÄrigheter inom skolan. Den undersöker Àven förÀldrar till barn med ADHD's perspektiv pÄ deras barns skolsituation. Vi valde att göra tvÄ delstudier, den ena riktade sig till eleverna och den andra till förÀldrarna. Vi intervjuade fyra stycken elever med ADHD och en förÀlder till varje barn.

SamhÀllets tillvÀxt Àr beroende av nya och vÀxande smÄföretag. De smÄ företagen Àr i sin tur beroende av kapital för att kunna starta upp en verksamhet och kunna vÀxa. MÄnga gÄnger kan det i ett tidigt skede vara svÄrt att hitta finansiÀrer som Àr villiga att ta den risk som Àr förknippad med nystartade och vÀxande smÄ företag, en möjlig finansiÀr skulle dock kunna vara en företagsÀngel. FöretagsÀnglar Àr privatpersoner som investerar privat kapital och tillför kompetens i de företag som de gör satsningar i. Uppsatsens syfte Àr att granska vilka motiv och beslutskriterier som kan ligga till grund för en företagsÀngels investering samt hur denne kan gÄ till vÀga för att utvÀrdera ett investeringsförslag.

Syftet med studien Àr att se hur begreppet handledning med fokus mot handledningssamtalens innehÄll, form och funktion uttalas, konstrueras och legitimeras av förskollÀrarstudenter. Som metod har nio förskollÀrarstudenter i sin sista utbildningstermin intervjuats genom fokusgruppssamtal. Analysförfarandet utgÄr frÄn Faircloughs tredimensionella analysmodell, diskursiv praktik, text och social praktik. Analysen utgÄr frÄn frÄgorna vad som sÀgs och hur det sÀgs om handledning. Social praktik, i den hÀr studien förskolan, och diskursiv praktik, dÀr texter produceras och konsumeras, ses i ett dialektiskt förhÄllande.

Mellan 40- 90 % av alla produktlanseringar som görs vĂ€rlden över misslyckas (Gourville 2006) Insikten om att sĂ„ Ă€r fallet kan ge mĂ„nga företag huvudbry inför deras egna nya produktlanse-ringar, Ă€ven om den interna organisationen - eller Ă„tminstone de med ledande befattningar - Ă€r övertygade om att de har en sĂ€ker vinnare pĂ„ gĂ„ng.I uppsatsen som Ă€r uppbyggd kring fem teknikintensiva idĂ©er, studeras vilka urvalskriterier olika anvĂ€ndare och experter utgĂ„r ifrĂ„n nĂ€r de bedömer idĂ©erna. Ett framtrĂ€dande kriterie var enkel-het, dĂ€r enkelhet kan kopplas bĂ„de till det direkta anvĂ€ndandet men Ă€ven till upplevelsen av hur idĂ©n skulle kunna fungera. Även om ett flertal kriterier nĂ€mndes av de intervjuade sĂ„ var det inte kriterierna i sig som vĂ€ckt mest intresse i studien. Resultatet frĂ„n vĂ„r undersökning kan ifrĂ„gasĂ€tta anvĂ€ndandet av begreppet urvalskriterier, speciellt i den begynnande utvecklingsprocessen av framtida innovationer.I studien har det framkommit att flera deltagare i experimentgrupperna simulerar sitt faktiska anvĂ€ndande av idĂ©erna. Det intressanta med denna simulering av idĂ©erna, Ă€r att anvĂ€ndarna skulle kunna anses vara det som von Hippel (1986) kallar för "lead users", utan att idĂ©n ens realiserats.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Idrottsundervisning för elever med diagnosen autism Àr en miljö som krÀver specialpedagogiska ÄtgÀrder. Struktur Àr en grundlÀggande del i undervisningen av dessa elever. Detta Àr nÄgot som examensarbetet behandlar. Genom intervjuer och observationer har denna undersökning resulterat i olika metoder och undervisningsstrategier för barn och ungdomar med autism vad gÀller motorik, kondition, bollspel, samarbete, tvÄngsmÀssiga mönster och att fÄnga elevens intresse. Detta examensarbete kan fungera som ett underlag till idrottslÀrare som arbetar med autistiska elever.

SammanfattningTitel: En JĂ€mförelse i Blancokredithantering mellan Svenska Nischbanker frĂ„n Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ämne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker ForskningsfrĂ„gor:? AnvĂ€nder svenska universalbanker och nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras kredithantering?Syfte: Syftet med studien Ă€r att göra en jĂ€mförelse i blancokredithantering mellan nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. VĂ„ra undersökningsobjekt avgrĂ€nsas till Svenska nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen och universalbanker.

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

I ett samhÀlle som allt mer belyser vikten av att minska mÀnniskans pÄverkan pÄ sin omgivande miljö, har en grönare transport blivit en stor del i planeringen och satsningen pÄ den hÄllbara staden. I den satsningen Àr cykeln en viktig del som inte bara kan bidra till en bÀttre fysisk och mental hÀlsa hos sina medborgare utan Àven bidra till en klart bÀttre levnadsmiljö genom bÀttre luftkvalitet, minskat buller, större social samhörighet och fler jobb (WHO, 2014). En satsning pÄ cykelvÀgnÀtet kan dÀrmed ocksÄ rÀdda liv bÄde genom förbÀttrad hÀlsa men Àven genom större sÀkerhet och trygghet för cyklisten. Arbetets syfte Àr att sammanfatta och beskriva aktuella metoder för ett vÀlfungerande och effektivt cykelvÀgnÀt, med frÄgestÀllningen: Vilka metoder för planering av ett effektivt och anvÀndarvÀnligt cykelvÀgnÀt anvÀnds idag? SammanstÀllningen har resulterat i fem olika kriterier som cykelvÀgnÀtet behöver uppfylla för att kunna sÀkra cykelns framtid som transportmedel. Dessa fem kriterier, direkthet, sÀkerhet, attraktivitet, sammanhang och komfort, kommer ursprungligen frÄn NederlÀnderna och en av deras tidiga policydokument om hur cykeln skall hanteras i stadens infrastruktur.

Syftet med underso?kningen a?r att jag ska samla kunskap om olika ramverk fo?r att ta fram hybridapplikationer och underso?ka hur dessa ramverk presterar mot kriterier som tagits fram tillsammans med Bulldozer kommunikationsbyra?.Med hja?lp av en samling kriterier a?r ma?let med underso?kningen att komma fram till vilket som a?r det ?ba?sta? ramverket fo?r att ta fram en hybridapplikation fo?r en webbutvecklare som saknar kompetens fo?r att utveckla plattformsspecifika applikationer. Resultatet ska va?gleda ma?lgruppen i vilket ramverk de ska anva?nda sig av na?r de besta?mmer sig fo?r att bo?rja utveckla applikationer.Datainsamling fo?r underso?kningen skedde i tva? omga?ngar. Den fo?rsta var vid urvalet av ramverk och da? a?tta stycken ramverk blev tre genom en dokumentanalys.

De nya styrdokumenten för gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan som kommit i bruk de senaste Ären har gett elever som till följd av sin utvecklingsstörning inte Àr behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram nya möjligheter. De kan nu inte bara genomföra sin gym-nasieutbildning inom gymnasiesÀrskolans ramar utan kan nu Àven söka och antas till gymna-sieskolans introduktionsprogram. Detta Àr grunden till att denna studie kom till och genom-fördes.Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolan och Introduktionspro-grammen ser pÄ möjligheter till samverkan mellan dessa skolformer och hur det pÄverkar ele-vernas identitets ? och kunskapsutveckling.Teori: Studiens material Àr teoretiskt analyserat utifrÄn Perssons (1998) specialpedagogiska perspektiv, det relationella och kategoriska perspektivet. Denna modell ger specialpedagogisk koppling till lÀrarnas syn pÄ samverkansmöjligheter mellan gymnasiesÀrskolan och Introdukt-ionsprogrammen och hur det pÄverkar elevernas identitets- och kunskapsutveckling inom den specialpedagogiska verksamheten som bedrivs inom gymnasiesÀrskolan och Introduktions-programmen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie.

SammanfattningDet hÀr arbetet bygger pÄ en inventering av StadstrÀdgÄrden/Boulognerskogen i GÀvle, sett ur folkhÀlsosynpunkt, dÀr syftet har varit att hitta och identifiera de Ätta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hÀlsofrÀmjande park. UtifrÄn ett formulÀr frÄn Statens FolkhÀlsoinstitut har frÄgor angÄende grönomrÄdets allmÀnna karaktÀrer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och sÀrskilda karaktÀrer (tillgÀnglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvÀrderats och sammanstÀllts för att kunna svara pÄ om parkens innehÄll uppfyller de kriterier som förvÀntas av ett hÀlsofrÀmjande grönomrÄde . I inventeringen har hÀnsyn tagits till följande mÄlgrupper barn/ungdom, Àldre, personer med funktionsnedsÀttning, övriga samhÀllsgrupper.För att kunna förstÄ stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har Àven gjorts inom Àmnet miljöpsykologi och hÀlsa för att fÄ en förstÄelse kring hur naturen pÄverkar och uppfattas av mÀnniskor ur folkhÀlsosynpunkt.StadstrÀdgÄrden och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för GÀvleborna sedan lÄngt tillbaka och Àr det Àn idag. Parkens utseende och nÀromrÄdet har förÀndrats en del under Ären och det har fört med sig att Àven parkens hÀlsofrÀmjande kvaliteter förÀndrats.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ligger till grund för nÄgra gymnasielÀrares bedömning och betygssÀttning i Àmnet Naturkunskap samt vilken uppfattning lÀrarna har om elevernas medvetenhet om dessa grunder. I arbetet ges en översikt av föreskrifter i lÀroplaner och kursplaner samt resultat av sÄvÀl svensk som internationell forskning. Tidigare undersökningar har visat pÄ att elever betygssÀtts efter kriterier utöver styrdokumenten, vanligtvis egenskaper hos eleverna. Denna kvalitativa studie Àr baserad pÄ intervjuer av nio verksamma lÀrare pÄ olika enheter och program inom en och samma gymnasieskola i en kommun i norra Sverige. VÄrt resultat har beaktat ett vidare perspektiv jÀmfört med tidigare undersökningar, dÀr Àven lÀrarnas uppfattning om processen kring bedömning och betygssÀttning visade sig ha betydelse för elevens betyg.

Denna uppsats belyser bakgrunden till det relationella uppdraget i Lgr11:s vÀrdegrund och den kunskapssyn den bygger pÄ. Vidare berörs de filosofiska utgÄngspunkterna för ett relationellt synsÀtt, nÄgra utvecklingspsykologiska aspekter samt hur ÀmneslÀrares professionalism definieras med en relationell syn pÄ lÀrande och utveckling. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur de relationella intentionerna bedrivs och förstÄs i skolan. Efter observationer av klassrumsundervisning och intervjuer av ÀmneslÀrare pÄ en 7-9 skola, framtrÀder olika hinder och möjligheter i arbetet med det relationella uppdraget pÄ den studerade fallskolan. Det finns i studien en ansats av att nÀrma de specialpedagogiska strÀvandena med allmÀnpedagogikens, sÄ att arbetet för elever i svÄrighet genomsyrar all undervisning i skolan..