Kognitiv psykologi Àr en del av psykologin som behandlar mÀnniskans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhÀmtar, bearbetar och anvÀnder information om vÀrlden. De största delarna inom kognitiv psykologi Àr perception/uppmÀrksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begrÀnsningar inom alla dessa omrÄden och detta kan stÀlla till problem vid anvÀndandet av datoriserade informationssystem.Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hÀnsyn till mÀnniskans begrÀnsade kognitiva förutsÀttningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.Undersökningen genomfördes med tvÄ metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvÀrderades med hjÀlp av kriterier för anvÀndarvÀnlighet och kognitiva kriterier.Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvÀrderades inte har nÄgot stöd för att handskas med detta problem.

Det Àr ingen sjÀlvklarhet att specialpedagogiskt stöd förekommer inom förskolan, eftersom denna skolform inte omfattas av samma krav pÄ specialpedagogisk kompetens som skolan. Styrdokumenten som berör förskolan beskriver att barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ska fÄ det, men det beskrivs inte nÄgonstans hur hjÀlpen ska vara utformad. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter pedagoger har av specialpedagogiskt stöd i förskolan och hur pedagogers förvÀntningar pÄ specialpedagogiskt stöd inom denna skolform ser ut. Som teoretisk ram anvÀnde jag mig av systemteoretiska perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Jag genomförde en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuade sex pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet visade pÄ att erfarenheten av specialpedagogiskt stöd i förskolan varierade mellan intervjupersonerna, vilket skulle kunna bero pÄ styrdokumentens otydliga formuleringar.

VÄrt syfte med denna undersökning var att beskriva kvalitéer i texter som producerats av elever som haft datorn som hjÀlpmedel i processen i att lÀra sig skriva och lÀsa. Bakgrunden Àr till stor del uppbyggd kring olika aspekter av skriv- och lÀsinlÀrning. Vi belyser Àven teorier om lÀrande i bakgrunden. Metoden vi anvÀnde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Totalt samlade vi in 21 texter som var skrivna av elever som gick i tredje skolÄret.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

I detta vetenskapliga och konstnÀrliga C-arbete har vi genomfört tvÄ kvalitativa studier för att undersöka vad begreppet personlig stil innebÀr. Först en observationsstudie av personlig stil pÄ gatorna i Buenos Aires, sedan nio djupintervjuer med personer inom modebranschen i Sverige och Argentina. UtifrÄn detta fann vi en rad kriterier som tillsammans kÀnnetecknar "personlig stil". Viktiga kriterier för att definiera personlig stil Àr att en person pÄ ett estetiskt tilltalande och laborerande sÀtt lyckats kombinera klÀder och identitetsbÀrande detaljer i sin outfit pÄ ett sÀtt som Àr sÀreget och speglar personens smak. Personlig stil handlar dÀrför om att oberoende av trender sÀtta sin egen smak i första hand, dÀrför Àr sjÀlvsÀkerhet och sjÀlvkÀnnedom viktiga kvaliteter hos en person med personlig stil.

Denna rapport behandlar examensarbetet ?Utveckling av en bana till ett bilspel? som utförts vid institutionen för arbetsvetenskap vid LuleÄ tekniska universitet under 2003. Uppdragsgivare för arbetet Àr LuleÄ- företaget Agency 9, som har ett behov av att utveckla en bana till ett bilspel. Utvecklingsarbetet har bedrivits med hjÀlp av systematiska metoder vilka bidrar till att sÀkerstÀlla kvalitén i arbetet. En förstudie visade att banor av den hÀr typen ser vÀldigt lika ut i de flesta spel som finns pÄ marknaden idag.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssÀtt i svensk grundskola. MÄlet med undersökningen Àr att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka arbetssÀtt specialpedagoger anvÀnder för att omsÀtta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbÀttra möjligheterna för elever i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen belyses tidigare forskning med fokus pÄ en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd och specialundervisning.

Syftet med denna studie var att beskriva och granska vilka arbetssÀtt som specialpedagoger anvÀnder i arbetet med elever i matematiksvÄrigheter eller kombinationsproblemet matematik- lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag genomförde sju delvis strukturerade forskningsintervjuer med speciallÀrare/pedagoger i tvÄ olika kommuner kring följande omrÄden: kartlÀggning, arbetssÀtt, kompensatoriska hjÀlpmedel och fortbildning ? aktuell forskning. Resultaten av intervjuerna jÀmförde jag med aktuell forskning inom detta omrÄde. Luhmanns sociala systemteori utgör den teoretiska ramen. Resultaten visar att samtliga specialpedagoger lÀgger stor vikt vid att kartlÀgga sina elever, de anser att tidig kartlÀggning Àr viktig.

Syftet med denna studie Àr att hos fem lÀrare undersöka vilket av det kategoriska eller relationella specialpedagogiska perspektivet som Àr mest framtrÀdande nÀr en elev visar svÄrigheter inom matematiken. Vi har valt att intervjua enbart lÀrare dÄ de anses ha mest erfarenhet av sina elever. Som intervjumetod har vi valt att anvÀnda oss av en halvstrukturerad metod. Matematiken innehÄller mÄnga olika omrÄden och vi begrÀnsar oss till taluppfattningen pÄ grund av dess grundlÀggande betydelse för vidare inlÀrning av matematik. LÀrarna vi intervjuar arbetar i Ärskurserna 1-3 dÀr taluppfattningen Àr ett centralt inslag inom matematiken.

Syftet Àr att beskriva om styrelsens oberoende enligt Bolagskodens kriterier och OECD:s riktlinjer för statligt Àgande tillÀmpas i de helÀgda statliga bolagen med marknadsmÀssiga krav samt att fÄ en förstÄelse om oberoende styrelseledamöter kan pÄverka medborgarnas förtroende för dessa bolag. Vi har arbetat utifrÄn den kvalitativa metoden. VÄra primÀrdata innehÄller intervjuer med sakkunniga inom omrÄdet Bolagskoden och statlig styrning samt intervjuer med oberoende styrelseledamöter. VÄra sekundÀrdata innefattar tidigare forskning om outside directors och institutionella investerare. Empiri och analys har vi Äterkopplat till teorier om förtroende, bolagsstyrning, stakeholders och institutionella investerare.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

FrÄnvaron av priser och förvirring kring vem som konsumerar tjÀnsten gör att effektiviteten i sjukförsÀkringsadministrationen inte kan bedöms utifrÄn den gÀngse nationalekonomiska definitionen. I denna uppsats definierar jag kriterier för effektivitet i handlÀggning av sjukförsÀkringen. Vad och hur mycket som skall produceras bestÀms av politikers efterfrÄgan. Hur det skall produceras pÄ rÀtt sÀtt varierar mellan olika sjukfall. UtifrÄn dessa kriterier analyseras dÀrefter lösningar pÄ ett principal-agentproblem inom FörsÀkringskassan.

Syftet Àr i denna studie att undersöka hur nÄgra förskolechefer beskriver det specialpedagogiska stödet pÄ sina förskolor, hur det formas och hur samarbetet fungerar med de specialpedagoger som finns som stöd. Arbetet handlar Àven om förskolechefernas redogörelser kring det stöd de fÄr frÄn respektive huvudman nÀr det gÀller det specialpedagogiska omrÄdet. Insamlingen av data har skett genom en kvalitativ metodansats, genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken förskolechefer.Resultatet Àr uppdelat i fyra teman och visar att förskolecheferna har tillgÄng till specialpedagogiskt stöd och beskriver samarbetet som vÀl fungerande. Dock uttrycker nÄgra av förskolecheferna en önskan om att ha en specialpedagog pÄ enheten. De anser vidare att nÄgra av specialpedagogens huvuduppgifter Àr att handleda pedagogerna samt att utföra observationer.