Tidigare forskning visar att kvinnor oftare reser kollektivt och att män kör mer bil till och från arbetet. Det framgår att vanor och miljömedvetenhet förklarar en del av människors resmönster. Studier visar också att kvinnor värderar bilens symbolvärde lägre än män. I samarbete med Eskilstuna kommun genomfördes en enkätundersökning med 2299 anställda vid Eskilstuna kommun, varav 491 män. Syftet med studien var att närmare undersöka motiv bakom bilanvändning och om dessa motiv skiljer sig åt mellan män och kvinnor i Eskilstuna kommun.

Finns det ett samband mellan den individuella självkänslan och den kollektiva självkänslan? Har kön och studieinriktning betydelse för självkänsla, såväl som den individuella som den kollektiva? Studien är gjord som en kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter, bestående av Som Jag Ser Mig Själv (Irhammar & Birgerstam) som mäter självkänsla på individnivå med fem delskalor, och Collective Self Esteem Scale (Luhtanen & Crocker) som mäter den kollektiva självkänslan med fyra delskalor. Det ena testet innehöll 67 frågor, medan det andra innehöll 16 frågor. Totalt deltog 60 försökspersoner hämtade från ett gymnasium i Kristianstad, och dessa var i sin tur uppdelade i två samhällsklasser med olika inriktningar ? IT och Ekonomi.

Intensivt skogsbruk har medfört stora förändringar i den boreala skogens struktur och sammansättning. Epifytiska gammelskogslavar så som garnlav, Alectoria sarmentosa, tillhör de arter som drabbats hårt av korta omloppstider och ökad fragmentering av skogen då de kräver gamla träd som substrat samt är känsliga för förändringar i mikroklimat. Vi har med en GIS-analys gjort en modellering över hur stor andel lämpligt habitat för garnlav som finns i Vilhelmina kommun samt hur det är fördelat i landskapet. Modellen baserades på en regressionsfunktion med data från Riksskogstaxeringens inventeringar av hänglavar som grund. En utsökning med kNN-data (satellitdata över Sveriges skogsmark) som bas gjordes och en karta över var i landskapet det förelåg hög sannolikhet att påträffa bra habitat för garnlavar producerades.

Landstingen är ansvariga för stora delar av den svenska hälso- och sjukvården i Sverige. De senaste åren har landstingen varit drabbade av en ytterst ansträngd ekonomi och endast fem av 20 landsting kunde under 2002 redovisa ett överskott. Den försämrade ekonomin kan till viss del förklaras av en hög arbetslöshet vilket innebär minskade skatteintäkter. Eftersom den offentliga sektorn, och däribland landstingen, får den största delen av sina intäkter via skatter drabbas de hårt av en vikande sysselsättning. Andra orsaker till den försämrade ekonomin är kostnadsökningar och stigande lönekostnader.

Detta är en kvalitativ studie om kompetensförsörjning inom området vård och omsorg om äldre och funktionshindrade i Luleå kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Luleå kommun förbereder arbetet med kompetensförsörjningen inom området vård och omsorg om äldre och funktionshindrade, dels med avseende på rekryteringsbehovet till följd av pensionsavgångar och en åldrande befolkning, dels ambitionen att höja personalens kompetens och slutligen utifrån en ny arbetsmarknadssituation. Det sker idag en betydande generationsväxling på den svenska arbetsmarknaden då den stora gruppen 40-talister lämnar arbetslivet. Luleå kommun står inför både kvalitativa och kvantitativa utmaningar då en stor grupp 40 och 50-talister ska gå i pension. Härigenom uppstår ett ökat rekryteringsbehov av personal samt ett ökat behov av utbildad personal med lägst undersköterskeutbildning.

I samband med organisationsförändringar och andra förändringar som sker i omvärlden idag, använder vissa organisationer konsulter. En konsult är yrkesbenämningen på en person som ägnar sig åt rådgivande verksamhet inom ett visst område. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka motiv en organisation har när de externt anlitar konsulter. Den empiriska studien har jag gjort med en kvalitativ ansats genom tre personliga intervjuer. Jag har gjort en fallstudie av en kommun som finns i Norrbottens län.

Det här examensarbetet som skrivs inom landskaps- arkitektprogrammet vid SLU, Alnarp har som huvud- syfte att undersöka hur köpcentrum, centralt belägna i staden, påverkar den omgivande stadsmiljön. Ge- nom en fallstudie av ett aktuellt köpcentrumsprojekt, kopplad till teorier om bl.a. stadsbyggnad avser jag att i uppsatsen försöka svara på frågorna: Vad kan det finnas för drivkrafter bakom lokaliseringar av köpcentrum centralt i städerna? Vad får köpcentrumsetableringar centralt i städerna för konse- kvenser för den omgivande stadsmiljön? Som objekt för fallstudien har jag valt Östra Centrum- projektet i Kristianstad, där kommunen tillsammans med företaget Steen & Strøm just nu planerar för en omvälvande förnyelse av stadskärnan med ett köpcen- trum som huvudattraktion. Fallstudien är kvalitativ och undersöker vad som kan komma att hända när Östra Centrumprojektet realise- ras och varför.

Verkställigheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands län karakteriseras huvudsakligen av policyinlärning utifrån ett instrumentellt synsätt där policyns måluppfyllelse är central. I Kungsbacka kommun har policyinlärning till viss del ersatts med policyanpassning utifrån den berörda målgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlärning kompletterats med internt upprättade regler. I Falkenbergs kommun härleds verkställighetens utfall av den spårbundenhet som uppstått i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering där politiken i realiteten utformas på förvaltningsnivå i mötet mellan byråkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet då utrymmet för den individuella bedömningen anses så stor att det äventyrar rättssäkerheten för den enskilde.Två kommuner har inte kommunalt upprättade riktlinjer, i dessa förekommer en gränsdragning mellan politik på central nivå och förvaltning på lokal nivå.

The little steel industrial community Hofors is situated in Gästrikland on the border to Dalarna and its population is decreasing every year. The biggest housing operator is in a place where they must tear down a lot of buildings because they do not have enough tenants. But what do people really want in an apartment and in the surroundings? What is needed to make it attractive? That is something that this study will discuss and in the end it will lead to a proposal of an area that is suitable for a new housing and a few proposals to make the existing apartments more attractive..

Social insatsgrupp är en strukturerad samverkan mellan i första hand polis, socialtjänst och skola med målen att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt att underlätta avhopp från kriminella grupperingar. I examensarbetet har jag undersökt vad begreppetunga i riskzonen innebär för professionella från polis och socialtjänst i social insatsgrupp i Södertälje kommun. Södertälje kommun är en av de tolv kommuner där Rikspolisstyrelsen inrättat pilotverksamheten social insatsgrupp på uppdrag av regeringen. Syftet med studien är att undersöka hur representanter från myndigheterna polisen och socialtjänsten i samverkansprojektet social insatsgrupp i Södertälje kommun definierar unga i riskzonen. Detta med målet att försöka förstå vilka ungdomar som blir selekterade att ingå i projektet..

Lagen om Valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft 1 januari 2009, och denna lagstiftning var tänkt att inom äldreomsorgen förflytta makten till brukarna genom att låta dem välja hemtjänstutförare utifrån sina egna kriterier. Vårt syfte var att beskriva tillämpningen av LOV utifrån professionellas perspektiv i Lerums kommun. För att undersöka detta använde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade biståndshandläggare och utvecklingsledaren inom äldreomsorgen i Lerums kommun, samt två av de privata utförarna i kommunen. Som bakgrund beskriver vi marknadstänket ? New Public Management, lagens utformning, kommunernas ansvar och den mediala bilden av privatiserad äldreomsorg.

Sekretessbelagd.

I denna kandidatuppsats undersöks de föreställningar som ett antal politiker och tjänstemän i Tranås kommun har om kommunens uppgifter och handlingsutrymme i fråga om invånarnas matförsörjning. Det empiriska materialet består i huvudsak av intervjuer. Med inspiration från Anthony Giddens struktureringsteori belyses bl.a. de regler och resurser som informanterna hänvisar till som begränsande eller möjliggörande för det egna och kommunens handlingsutrymme på två specifika områden: den offentliga upphandlingen av livsmedel och tillagningen av skolmat. Skolmatsfrågan handlar om huruvida maten på kommunens grundskolor ska tillagas i central- eller tillagningskök och är en fråga som för närvarande står högt upp på samtalsagendan i Tranås. Diskussionen om skolmaten i Tranås kommun kan ses som ett lokalt uttryck för det som i uppsatsen kallas det offentliga samtalet om maten ? den debatt om maten som under senare år har förts i Sverige och som bl.a.

Idag bedriver alla kommuner i Sverige kontroll av livsmedel för att skydda konsumenter från att bli sjuka av mat. Livsmedelskontrollen genomförs av en livsmedelsinspektör som har lagen som stöd. Många verksamhetsutövare vill inte sätta sig emot myndigheten och det kan då bli svårt för kommunerna att veta hur de blir uppfattade under inspektionen. Syftet med den här studien var att öka förståelsen och förbättra kommunikationen mellan livsmedelsinspektör och verksamhetsutövare. Fjorton verksamhetsutövare som bedriver verksamhet i riskklass 5B intervjuades om hur de upplever livsmedelskontrollen i Håbo kommun. Intervjuerna tog mellan 15 och 50 minuter. Resultatet av studien visar att de flesta verksamhetsutövarna är nöjda med livsmedelskontrollen i Håbo kommun.

Attityder bland människor är ett vanligt beteende och dess uttrycksform ter sig på olika sätt bland annat genom fördomar mot sådant som är främmande. Syftet med detta examensarbete var att undersöka svenska ungdomars attityder till invandrarungdomar på två skolor i Skellefteå kommun och ta reda på om och i så fall hur lärare arbetar med förebyggande frågor som rör olika attityder mot invandrarungdomar. Vi valde att på två skolor göra en relativt stor enkätundersökning i årskurs 8 och 9 med sammanlagt 165 elever, för att få en bredare syn på vad de svenska ungdomarna har för inställning till invandrarungdomarna. Förutom detta gjorde vi även två intervjuer med lärare i Skellefteå kommun och en tredje intervju med en lärare i Uppsala kommun. Studien visar att det fanns mycket blandade attityder bland de svenska högstadieungdomarna.