Bakgrund: Hattmarknaden har under de senaste a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar, som fra?mst beror pa? en minskad efterfra?gan, vilket har resulterat i att hattfo?retaget Tonak befinner sig pa? en mogen marknad. Na?r ett fo?retag befinner sig pa? en mogen marknad a?r kunders behov generellt tillfredssta?llda, produkter kopieras hastigt och priska?nsligheten a?r ho?g. Fo?r att ett fo?retag ska kunna na? framga?ng pa? denna marknad a?r det da?rfo?r viktigt att arbeta med att bygga upp ett starkt varuma?rke.Syfte: Va?rt ma?l a?r att, genom att go?ra en varuma?rkesanalys, underso?ka hur fo?retaget Tonak kan sta?rka sitt varuma?rke pa? en marknad som befinner sig i en mognadsfasMetod:Va?r underso?kning a?r en fallstudie da?r vi har vi har valt att anva?nda oss av kvalitativa underso?kningsmetoder besta?ende av ett flertal intervjuer med utvalda personer som a?r va?l insatta i a?mnet.

Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

Bankers verksamhet handlar till stor del om att tillhandahÄlla krediter till smÄföretag. Kreditbedömning Àr en komplicerad företeelse, en fortgÄende process med syftet att bedöma framtida ÄterbetalningsförmÄga. Denna bedömning Àr till stora delar subjektiv, eftersom framtiden inte med sÀkerhet gÄr att faststÀlla och leder ibland till mindre bra kreditbeslut. Problemet Àr att bankernas förmÄnsrÀtt - nÀr företag gÄr i konkurs - har försÀmrats i och med att en ny lag om förmÄnsrÀtt och företagsinteckning har trÀtt ikraft. Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för bankernas kreditbedömningsprocess i samband med kreditgivning till smÄföretag, i och med att de inte lÀngre har samma förmÄnliga sÀkerhet som tidigare.

Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄföretag i Sverige (Justitiedepartementet, 2010). De företag som inte behöver ha revisor Àr enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) de företag som under tvÄ Är inte överstiger mer Àn ett av följande krav: 1) nettoomsÀttning om 3 miljoner kronor 2) balansomslutning om 1,5 miljoner kronor 3) tre anstÀllda. Resultatet av avskaffandet var att ca 250 000 företag slapp krav om revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). För dessa företag Àr det upp till de sjÀlva att ta ett beslut om de vill avskaffa sin revisor. För att ta ett sÄdant beslut Àr det viktigt för företagen att veta fördelarna och nackdelarna med revision. I och med den starka förbÀttringen i den svenska ekonomin har företagens efterfrÄgan pÄ krediter stigit de tvÄ senaste Ären (Sveriges Riksbank, 2011, s. 33-34).

Stimulering av forskning och utveckling genom skatteincitament har under de senaste decenierna varit ett omtalat samtals?mne inom b?de politiken, ekonomin och skattejuridiken. ?r 2014 presenterades ett nytt avdrag p? arbetsgivaravgifter och allm?nna l?neavgifter f?r anst?llda som jobbar med forskning och utveckling. ?r 2024 s? fick detta avdrag sin egen lag, Lag (2023:747).

Spelar finansiering roll och hur bo?r fo?rdelningen mellan eget kapital och skulder se ut? Kapitalstruktur har studerats i ma?nga a?rs tid och forskare har fo?rso?kt finna de faktorer som kan pa?verka kapitalstruktur och om skuldsa?ttningsgraden pa?visar samband mellan olika betydande variabler.Syftet med denna studie a?r att underso?ka kapitalstrukturen hos fo?retag inom olika branscher i avseende pa? skuldsa?ttningsgrad, tillva?xt, fo?retagsstorlek och fo?retagsa?lder.Underso?kningen a?r genomfo?rd utifra?n en kvantitativ ansats som omfattar 50 fo?retag pa? NASDAQ OMX Stockholm. Korrelation- samt regressionsanalyser genomfo?rdes fo?r att underso?ka sambandet mellan fo?retagsstorlek, fo?retagsa?lder samt tillva?xttakt som oberoende variabler och skuldsa?ttningsgrad som beroende variabel.Studien har visat att fo?retagsa?lder a?r en branschspecifik variabel som pa?verkar skuldsa?ttningsgraden pa? olika sa?tt beroende pa? bransch. Samtidigt som fo?retagsstorlek och tillva?xttakt har visat sig vara icke branschspecifika variabler.

Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit sig stort pa? senare tid och kan ha positiva effekter pa? fo?retags verksamhet och samha?llet i stort. Fo?r att fo?retag ska kunna nyttja de positiva fo?ljderna med ett CSR-arbete a?r kommunikationen till intressenterna central. Forskningen kring CSR-kommunikationen till intressenter har fra?mst fokuserat pa? intressentgruppen konsumenter, varvid denna studie underso?kte hur fo?retag kommunicerar om CSR till intressentgrupperna ansta?llda, investerare/a?gare och NGO:s.

VÀrlden har drabbats av en finanskris. Ingen har sluppit undan och i svenska mÄtt jÀmförs denmed depressionen under 30-talet och den kris som dÀrefter drabbade vÀrlden och Sverige. Uppkomsten till krisen kan spÄras till USA och deras bostadsmarknad som under 2000-talet satts i rejÀl gungning. NÀr marknaden till slut brakade ihop totalt efter Lehman Brothers fall i september 2008 var krisen ett faktum, Àven om det redan tidigare kunnat skönjas stora problem.Sveriges banksystem stÄr för den absolut viktigaste finansieringskÀllan hos de smÄ och medelstora företagen, vilka utgör ungefÀr 95 % av Sveriges alla företag. De stora bankerna har gjort förluster i diverse utlÀndska banker och Àven hÀr i Sverige.

Problem:Kreditgivning bygger pÄ en gammal tradition och Àr en förutsÀttning för enfungerande samhÀllsekonomi. Avregleringen av kreditmarknaden Är 1985 medförde att fleraktörer trÀdde in pÄ marknaden och traditionella storbankerna fick konkurrens av mermoderna kreditinstitut. HushÄllens skuldsÀttningsgrad ligger idag pÄ en generellt hög nivÄ dÄdet Àr allt fler som vÀljer att skuldsÀtta sig bÄde gÀllande blanco- och hypotekslÄn. DÄ antaletaktörer har ökat markant stÀller vi oss frÄgan om konsument kreditbedömningen ur ettkreditgivarperspektiv skiljer sig Ät mellan storbanker och kreditinstitut med avseende pÄ bÄdeblanco- och hypotekslÄn.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och identifiera eventuella skillnader ikreditunderlag mellan traditionella storbanker och moderna kreditinstitut. Fokus kommer attligga pÄ att analysera kreditgivarnas skillnader i bedömningsfaktorer ur ettkonsumentperspektiv.Metod:Denna uppsats har en hermeneutiskt kunskapsteoretisk stÄndpunkt och syftet medstudien uppfylls med hjÀlp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv forskningsansats.Empiriskt material har genererats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer frÄn trestorbanker och tre kreditinstitut.Slutsats:Traditionella storbanker och moderna kreditinstitut skiljer sig Ät med avseende bÄdegÀllande informationsunderlag samt kreditbedömningsfaktorer.

Kommunikation har stor pa?verkan pa? hur en organisation fungerar och hur va?l den arbetar enhetligt mot sina uppsatta ma?l. Kommunikation a?r ett komplext a?mne som kan vara sva?rt att fo?rsta? och beskriva. O?vergripande finns tva? skolor vars synsa?tt a?mnar angripa fo?rklarandet av kommunikation.

Women and men's equal, or unequal treatment has long been a topic of conversation and the workplace is a place where the topic has been and continues to be in question. This study examines the jargon and culture within student-run companies in Gothenburg from a gender equality perspective, focusing on female and male perceptions. The study poses the research question: What does the culture and jargon look like in student-run companies in Gothenburg from a gender equality perspective? The choice of method for the study has been qualitative semi-structured interviews, which has been performed on current and former employees from several student-run companies in Gothenburg. The results show, on average, that the jargon and culture are perceived as relatively equal, but that there can be considerable variation across different areas.

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att ideella idrottsfo?reningar och ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.

FörmÄnsrÀttslagen Àndrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenÀr fÄr utdelning nÀr ett företag utmÀts eller försÀtts i konkurs. Avsikten med lagförÀndringen Àr att företagsrekonstruktioner skall underlÀttas, konkurserna skall bli fÀrre och likabehandlingen av fordringsÀgare vid konkurssituationer skall öka. Dessutom skall Àndringarna förmÄ bankerna att genomföra bÀttre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera pÄ ÄterbetalningsförmÄgan istÀllet för sÀkerheter. Den lagÀndring som ligger till grund för den hÀr uppsatsen, har inneburit stora förÀndringar för förmÄnsrÀtten och dÄ i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fÄtt en försÀmrad stÀllning som sÀkerhet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva vilken pÄverkan förÀndringarna i FörmÄnsrÀttslagen har pÄ bankernas agerande vid kreditgivning nÀr företagen har företagsinteckning som sÀkerhet.