The purpose of this study is to examine how the work with young people at home to care and accommodation (HVB) are organized in a municipality outside Karlstad and how the staff perceive emotions in the workplace. The issues that are discussed are based on the concepts of social ties, emotional labor, roles, shame and pride. The number of people who are fleeing in the world is today about 51 million. There has not been this high since World War II. The Swedish Migration Board calculated that about 7,000 of these people were unaccompanied children and came to Sweden in 2014.

Lean är ett arbetssätt som bygger på att identifiera och eliminera slöseri som inte skapar värde för kunden. Traditionellt har Lean använts i produktionsprocesser, men har på senare tid även spridits till andra typer av verksamheter och processer. En typ av process som det inte forskats så mycket om är administrativa processer. Administrativa processer består huvudsakligen av informationsflöden och är svårare att mäta än material i produktionsprocesser.Denna studies syfte är att undersöka möjligheterna med att använda Lean i administrativa processer genom att utgå från olika typer av slöseri och stödjande aspekter.Studien har använt sig av intervjuer och litteraturstudier som informationsinsamlingsmetoder. Anställda på fallföretaget OP Assistans kontor har intervjuats angående deras administrativa processer.

AbstractKarin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk världsmusik ? Ideologi i förändring under 1970-­tal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005.1970-talet var en omvälvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt färgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta när den svenska folkmusikvågen svepte över landet. Undersökningen söker svar på När och hur svensk folkmusik blev en del av svensk världsmusik.

Tidigare teorier och studier på området motivation och talent management visar att det är mycket viktigt för organisationer att arbeta med sina talanger. Detta eftersom talangers kreativitet och höga intellektuella förmåga skapar konkurrensfördelar på den globala marknaden. För att behålla talangerna i organisationen är det viktigt att motivera dem till att stanna kvar och därmed minska talangernas intention att gå över till en konkurrent. Studiens syfte har varit att öka kunskapen kring vad talanger anger är centralt för deras upplevda motivation. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva talanger från läkemedelsföretaget AstraZeneca och materialet bearbetades med hjälp av kvalitativ tematisk analys.

Att arbeta som polis innebär att ställas inför en mängd olika situationer med en rad olika sinnesintryck som följd. Samhällsklimatet blir allt tuffare och med det även polisyrket. En polis skall vara beredd att bli utsatt för nästan vad som helst, trots det är även poliser människor som måste ta vara på alla de intryck som inhämtas. Syftet med detta fördjupningsarbete är att kartlägga polisens arbete med arbetsmiljöfrågor, gällande vad som påverkar den enskilde polisens möjligheter till egen kreativitet och utveckling. I våran teoridel som utgår ifrån Antonovskys modell KASAM har vi kunnat dra tydliga paralleller med de synpunkter som framkommer i SCB:s enkätundersökning.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur gymnasieelever och elever från grundskolans tidigare år uppfattar att arbeta med sagor och berättande. Jag vill se hur deras uppfattningar gick att koppla till lärande och läroprocessen. Till läroprocessen kopplar jag fantasi, inlevelseförmåga och empati, att bearbeta tidigare upplevelser, förmågan att lyssna samt förmågan att uttrycka sig. Jag valde att genomföra mina undersökningar i en gymnasieklass som läste första året samt en klass i årskurs fyra. Jag höll i fem lektionspass med båda klasserna.

Skolan ska ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på flera olika sätt. De ska både få uppleva och själva prova på att använda olika uttrycksformer. Detta är något som kan göras på många olika sätt och i olika ämnen. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om vilka uppfattningar lärare kan ha om estetiska uttrycksformers integrering i de traditionellt teoretiska ämnena. För att undersöka detta intervjuades totalt nio lärare.

Facilitering, som begrepp, är relativt nytt i Sverige. Arbetssättet syftar till att effektivisera och förbättra organisationer genom att leda en grupp människor mot gemensamt överenskomna mål. Intentionen med denna uppsats är att beskriva facilitering och undersöka dess effekter vid verksamhetsutvecklingsmöten för att se vad organisationer kan tjäna på att använda sig av arbetssättet, samt studera i vilken utsträckning facilitering är tillämpbart. Informationen som uppsatsen bygger på, är hämtad från både svenskt och engelskt material bestående av teoretiska böcker, praktiska handböcker och akademiska artiklar. Sammanlagt har även sex intervjuer genomförts för att kunna undersöka effekterna av facilitering vidverksamhetsutvecklingsmöten.Studien visar att facilitering är tillämpbart inom både den offentliga och privata sektorn, samt på olika nivåer inom en organisation, i båda sektorerna.

Detta examensarbete inom området didaktisk matematik grundar sig på en empirisk undersökning. Undersökningar av talmönster bildar ramen för detta arbete. Åtta elever som läser årskurs 1 på ett gymnasiums El- och energiprogram gruppindelas och får uppgifter i problemlösning att lösa i stigande svårighetsgrad. Elevernas arbete videofilmas och transkriberas, dessutom samlas alla elevernas anteckningar in. Jag har kopplat mitt resonemang till tidigare forskning som tar upp liknande frågor och då huvudsakligen generaliseringar av talföljder. I enlighet med Skolverkets riktlinjer ska eleverna ges möjlighet till problemlösning genom nya utmaningar samt ges nya erfarenheter av matematikens logik och generaliserbarhet.

?Non omina possumes omnes? ? ?Ingen kan veta allt?. Denna uråldriga sanning är minst lika aktuell i dagens moderna informationssamhälle och gäller för såväl enskilda individer som för globala organisationer. Det är förmodligen inte ens eftersträvansvärt att försöka veta allt. Om en organisation skulle samla in och lagra all den information som ständigt passerar revy, skulle nästintill oändliga resurser behöva tagas i anspråk.

SyfteMötet mellan kroppen som något socialt format och som något biologiskt mätbart som sker i idrott kan vara problematiskt vilket visat sig genom tidigare forskning inom området. Olika sätt att se på kön kan göra att biologisk jämlikhet mellan män och kvinnor förutsätts där det finns skillnader eller att skillnader förutsätts där det inte finns några. Syftet med denna studie var att genom en systematisk litteraturgranskning belysa det tillämpade idrottsvetenskapliga forskningsfältets urval av försökspersoner och rapportering av dessa. Samt utifrån teorier kring kön och genus tolka resultatet av detta. Vidare var syftet att undersöka effekten av förstaförfattarens könskategori på val av urvalsgrupper och rapportering av dessa.

Syftet med studien är att beskriva sociala relationer, samverkan och effekter av medlemskap för den upplevda nyttan av medlemskap i ett kreativt nätverk samt att förklara hur styrkan i sociala band, tillit, inställning till gåvor, inställning till bidrag, och likheter påverkar kunskapseffekter och resultateffekter i ett kreativt nätverk. Kreativa nätverk är lokala företagsbyar av småskaliga kreativa företagare som är verksamma inom den kreativa näringen, såsom design, dans, musik, media. Det utmärkande för företag inom den kreativa näringen är att de tillhandahåller produkter som har ett symboliskt värde för kunden såsom image, idéer, känslor och upplevelser. Kreativitet är en individuell egenskap och en social process som är beroende av samspelet med andra individer, särskilt andra kreativa aktörer. Studien genomfördes som en survey vid ett kreativt nätverk, data samlades in via enkäter, och det insamlade materialet analyserades med statistiska metoder.

Problemformulering: Hur kan arbetsmiljön i dess fysiska och sociala form stödja och stimulera kunskapsarbetaren till kreativt tänkande, samt till att skapa och sprida ny kunskap i ett värdeskapande syfte? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida arbetsmiljön i en fysisk och social bemärkelse kan leda till att humankapitalet utvecklas och undgår att eroderas. På så sätt ser vi hur arbetsmiljön, som en del av det strukturella kapitalet, bidrar till att humankapitalet kan befrämjas till en värdeskapande process. Metod: Inom ramarna för det abduktiva angreppssättet och den kvalitativa undersökningsmetoden bygger vi upp den empiriska undersökningen utifrån två fallstudier av verksamheterna Växthuset och Designcentrum. Slutsatser: Vår slutsats beträffande den fysiska miljön är att rekvisit som ljus och ljussättning, ljud samt luft och temperatur har en direkt påverkan på välbefinnandet och kreativt tänkande, medan naturinslag och färg påverkar indirekt och är mer beroende av individuella förutsättningar.

Under våren 2015 tilldelades jag Lärarförbundets Stipendium för studenter som läser till lärare. Detta stipendium möjliggjorde att jag kunde genomföra en studie utomlands om kulturarbetares syn på lärande och estetik. Syftet med studien har varit att undersöka olika kulturarbetares syn på lärande och estetik och i ett större perspektiv diskutera kulturens roll i skolan och i fritidshemmet. I studien valde jag att använda mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag genomförde fem semi-strukturerade intervjuer med kulturarbetare från tre olika organisationer baserade i staden Amman, Jordanien. Valet att genomföra min studie utomlands i Jordanien var att jag kom i kontakt med en organisation som beskrev hur de arbetade estetiskt med unga på ett spännande sätt. Här väcktes ett intresse för att fördjupa mig i verksamheten och se hur man internationellt kan arbeta för att sedan koppla det till frågor om fritidshemmets utveckling och verksamhet här i Sverige.

I det här arbetet har skapandeprocesserna inom konstformerna bild och musik jämförts med varandra i syfte att skapa kunskap om deras likheter och skillnader. Arbetet tar upp hur vi reagerar på musik och bild, vilka känslor som kan uppstå och hur dessa känslor kan översättas i kreativitet. En intervju med en kompositör genomfördes och litteratur inom musik, konst, bildperception och färgpsykologi studerades. Ett omfattade kreativt arbete gjordes där ett musikstycke tolkades och gjordes till en serie illustrationer och en illustration tolkades och gjordes till ett musikstycke. Slutprodukten redovisades i en kombinerad vernissage och konsert där bilderna visades samtidigt som musiken spelades upp.