Hur uppfattar elever att arbeta kring sagor och muntligt berättande?
Syftet med detta arbete är att undersöka hur gymnasieelever och elever från grundskolans tidigare år uppfattar att arbeta med sagor och berättande. Jag vill se hur deras uppfattningar gick att koppla till lärande och läroprocessen. Till läroprocessen kopplar jag fantasi, inlevelseförmåga och empati, att bearbeta tidigare upplevelser, förmågan att lyssna samt förmågan att uttrycka sig. Jag valde att genomföra mina undersökningar i en gymnasieklass som läste första året samt en klass i årskurs fyra. Jag höll i fem lektionspass med båda klasserna. Under dessa lektionspass fick eleverna jobba med sagoberättande genom olika övningar och berättelser. Vid sista lektionspasset fick eleverna själva berätta en berättelse eller ett minne. Eleverna förde reflektionsdagbok vid varje tillfälle. Jag valde också att intervjua två elever från varje klass samt skriva ner mina egna observationer. I min analys använde jag mig av Vygotskijs teorier om fantasi, kreativitet samt läroprocessen. Enligt min slutsats uppfattade eleverna att de fick träna sin fantasi, att de lärde känna varandra på ett nytt sätt samt att de blev tryggare i att tala inför varandra. Det som skiljer klassernas uppfattningar åt är att de äldre eleverna i större utsträckning uppskattade att lyssna till varandras berättelser medan de yngre eleverna tyckte mer om att själva få berätta.